![[Norpan88]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Mina dikter
Hej, tänkte publicera några Dikter här. Ni får gärna kommentera och kritisera dom.
I SKYMNINGEN
Jag vandrar min hemliga väg
genom den täta, mossrika skogen
till min älsklingssten
Min kära trygga sten
vad jag har längtat!
Mina steg hastar och jag springer
den sista biten fram till dig
Jag kramar hårt din gröna, ulliga mossa
som är som skägget hos en urfader
Mossan värmer mig
Jag sitter brevid dig
till dess skymningen faller
Röster ropar på mig
men jag vill inte höra dem
Jag ligger ner och ser på stjärnorna
och känner friden och lugnet
När luften blir rå och fuktig
och när myggorna driver mig bort
går jag med motvilliga steg
tillbaka hem
Denna skrev jag om min barndom i Finland. Jag var jämt ute i skogen om dagarna, det var min fridfulla plats. Jag hann knappt äta frukost ibland för att jag så gärna ville ut i skogen till mina stenar.
I NATTEN
Jag trivs i natten
med månens sken
med tystnaden
och med nattens dova vingslag
Det vore som om min själ ville ut och vandra
bland granarnas viskande sus
och leka i månens ljus
Jag blir som en älva
Jag blir ett med den ringlande dimman
runt markens växter
Jag känner bara värme
Jordens värme som sipprar ut
och ångar min själ
Skogens alla okända varelser
bakom granarnas bark
som ser på mig och inte kan låta bli att le
Jag trivs i natten
och vill breda ut mina vingar
över granskogens mjuka, ångande matta
Denna är ytterligare en av mina "skogsdikter"
MORMORS BASTU
Jag ser på resterna
av flera generationers basturum
Min kära mormors bastu
Den var gammal, sliten och utbränd
Här har barn kommit till världen
Skrik, svett och tårar
är ingraverade i träets utbrända ådror
Här har man tvagat bort
flera generationers sorger, gråt och vedermödor
och levt livets glada stunder
min mor kom till livet
på översta bastubänken
och där hennes unga syster miste livet
och förvarades fram till begravningen
Bastun där även hästar, kor och höns
levt sin gilla gång
Denna gamla bastu så full av minnen
höll ej mer för sorger och besvär
Kvar finns endast en ruin
Denna är då en dikt om min mormors bastu där vi ofta bastade, speciellt till högtider, som midsommar, jul osv, men även 1-2 ggr i veckan. Det var en tjär-bastu, där väggarna var insmetade med tjära. Den har även använts som rökbastu. Att den varit med om så mycket inspirerade mig för att skriva en dikt om den så att minnet av den består 
Snart kommer fler Dikter, som inte handlar om skog.
#1 Tack Jag har smått börjat på en skildring, men den har legat och dammat länge nu.
Jag gillar ju att fota också, så skulle gärna vilja kombinera passande bilder till dikterna i en bok. Idag är det ju lätt att fixa en egen bok.
Dessa Dikter skrev jag när jag gick igenom panikångest. Hade då två små barn och en man som mer än heltidsstuderade.
FRUKTAN
Vart tar man vägen
när fruktan förföljer
Varför ska man gråta
när ingen ser på
varför ska man gråta
när alla med fruktan ser på
Snart gråter alla
utan att veta varför
och ingen vågar skratta
av fruktan för fruktan
------
SKORNA
Min familjs skor
står beredda inför morgondagen
Prydligt uppställda i väntan på spring
Men mina skor får du leta länge efter
tills alla andra har tröttnat
och när de väl blivit funna
är de alltför svårknäppta
Alla tappar modet
och när de väl är på
ligger alla och sover
och jag springer med lätta steg
------
I vissa Dikter kan man se min kärlek för natur och blommor…Kan också relateras till mig själv.
MINA BLOMMOR
Visst vill jag röra mina blommor
Men jag vågar inte
De är vackra och jag har planterat dem
Men dom är ändå inte mina egna
de är sina egna
De gro och växa i sin stillhet
Jag vill plantera
och se dem växa i solens sken
när jag dricker mitt middagskaffe
Mina känslor svallade
såsom stormens när den drog förbi
och piskade mina sköra blommor
De låg ner
som om de aldrig mer skulle resa sig igen
och le mot mig och solen
Stormen drog förbi
och faktiskt De lever ännu
om än något väderbitna
--------------
Dom här är lite mer inspirerade av min tro.
FRAMTIDENS FRÖN
Vad vet väl jag
om framtidens gåvor
Vad vet jag om andras lycka
Framtiden finns ändå
planterad i botten av min kruka
När tiden kommer
kommer också mina verktyg
inför framtidens kamp
Många olika frön där finns i min kruka
Ett frö som gror för varje ny tid
Jag ska aldrig stå tomhänt
vid framtidens rand
------------------------
ANDENS VÅGSPEL
Hur kan jag förneka
vetet i min högra hand
som du givit mig under stilla nätter
Jag har vaknat
med förundran över din godhet
och jag fylls av tacksamhet
Jag har vakat och tackat halva natten
och din glädje fyller mig
Din frid översköljer mig när min själ söker dig
Som vågor i ett hav
driver du mig iland
Kul att höra
Starta ny diskussion
