Språk
Tänkte kolla lite här, jag är en gammal användare som varit inaktiv de senaste åren (titta hur gammal man är) skrivlust har varit aktivt, men jag tänkte nu krypa in och be om lite åsikter när det gäller språket. Är just nu i USA och studerar, så språken har blandats lite men jag försöker huvudsakligen skriva på svenska.
Jag har experimenterat lite med meningsuppläggen, så jag undrar om ni tycker att språket är för simpelt, för direkt osv osv.
Om någon skulle vilja ta sig tid att läsa ett utkast på det senaste projektet skulle jag bli överlycklig!
Jag tog motvilligt ett sista bloss på ciggen. Slutet var varmt, tydligen hade jag rökt den snabbare än vad jag trodde. Jag fimpade på marken samtidigt som jag snabbt kastade en blick på klockan. Var fan var han någonstans?
Jag tog upp mobilen ur fickan, fingrarna rörde sig självmant. “Var är du? Du är sen.”
Till mitt försvar ska sägas att jag aldrig skickar sms med punkter i, jag tycker det är alldeles för löjligt för att tas på allvar. men till Martin gör jag det när jag är irriterad och vill visa att jag är irriterad. För det mesta fungerar det också, konstigt nog.
Telefonen åkte ner i fickan igen, händerna rörde sig rastlöst utanför fickorna. Min andedräkt skapade redan moln i den kalla höstluften, men det var inte vinter-kallt än. Skinnjackan jag hade på mig över den gråa tjocktröjan värmde perfekt, skinnhandskarna likaså. Jag kollade klockan igen, övervägde om jag skulle ta en till cigg.
Vibrationen i fickan fick mig att rycka till. ”Ja ja, jag kommer jag ser dig typ”. Jag vände mig om och försökte få syn på honom. Att hitta en människa utanför Täby Centrum en fredag är ungefär som att försöka hitta en nål i en höstack, med ögonbindel. Sen fick jag syn på honom, glatt vinkandes. Martin har en förmåga att ibland se helt borttappad men glad ut, vilket var ungefär det han gjorde just nu. Han hade egentligen ingen aning om varför jag hade bett honom komma hit.
”Tyst, säg ingenting. Gå bara med mig, så tar vi det borta vid busshållsplatsen.” Jag tog tag i axeln på honom och drog iväg med honom bortåt, bort från alla människor. Martin höjde lite på ögonbrynen men följde med, inte motvilligt utan snarare försiktigt, som att han anade att något var fel. Vi avverkade snabbt trapporna, undvek artigt ett äldre par med rullator som var totalt ovetandes om att det faktiskt fanns andra människor runtomkring Täby Centrum just idag när de handlade. Bänken i den lilla nedklottrade glaskuren var blöt, så jag övergav snabbt tanken på att sätta mig ner. Jag avskyr att stå upp och bara stå, jag känner mig fånig.
”jaha, vad är det om?” Jag tog ett djupt andetag och försökte sätta ord på vad det var. Egentligen var det ingen big deal, men på något vis kändes det tyngre idag än andra gånger. ”Det är några andra här” Jag tog upp cigarettpaketet igen, med texten ”Rökning dödar” hånfullt stirrandes på mig. ”Ska du ha en?” Martin nickade lite frånvarande, ögonen fästa på folkmassan, nu klarvakna. Han tog emot cigaretten och jag gav honom tändaren. ”Jag vet inte varför men det känns bara fel, håller du inte med? Det är inte den vanliga stämningen, det här är något mycket djupare, mörkare” Han tände och svarade på inandningen ”Jo, kanske.” Röken strömmade ut igen genom näsan när han kände efter, sen nickade han. ”Jo, du har fan rätt alltså. Helvete, vad är det nu då? Jag pallar inte några jävlar blattar som ska hit och härja”.
Ja, blatte är ett skällsord för invandrare, det är förnedrande och nervärderande, hej vad hemska vi är men det var inte så vi tänkte på ordet då, på den tiden, vi bara använde det istället för invandrare, vilket vi tyckte var ett ord som lät ännu elakare.
”Det måste vara flera stycken, men jag tror bara att det är två vi behöver oroa oss för. Jag får ingen riktigt känsla av de andra, men de är i närheten allihopa. Ska vi se om vi kan dra iväg dem en bit bort, så vi får lite avskildhet?”
Språket har du inga problem med. Det flyter, så det behöver du inte vara orolig för.
Vill du utveckla ditt berättande så försök jobba mer med gestaltningen och dramaturgin, något som inte direkt handlar om vilket språk du skriver på utan har med själva berättartekniken att göra.
Bygg scener som syftar framåt och som kanske slutar i en cliff-hanger, som gör att läsaren känner att den måste fortsätta att läsa. Gör sk planteringar, där du antyder vad som kommer att hända.
Att skriva handlar mycket om Gestaltning och konsten att skapa en text som känns levande för läsaren. Skriver du t ex att hen var glad och lycklig så lämnar det läsaren oberörd. Om du istället skriver vad den glada personen gör, pratar och tänker så bjuder du in läsaren i texten och gör den medskapande. Visa, berätta inte, som det heter.
Du kan fördjupa miljöbeskrivningarna lite och berätta lite mer om Täby Centrum. Det är inte säkert att en person som inte är från Stockholm känner till hur det är i Täby.
Olika personer domineras av olika sinnesintryck. En del har stark seende och reagerar på synintryck. Andra är duktiga på att lyssna. Några reagerar mer på sinnesstämningar, det outtalade, smak, doft och känsloförnimmelser. En bra text innehåller de här olika delarna och tilltalar därför olika typer av läsare.
Fundera på om du ska skriva i första eller tredje person. När man skriver i första person så har man fördelen att veta hur "jag" tänker. Nackdelen är att man är begränsad till jag. Skriver man i tredje person så har man större frihet berättartekniskt.
Du har ju ett ganska snabbt berättande i din text. Det händer mycket på ganska kort tid. Jag tror din text skulle vinna på att vara lite "långsammare", lite mer detaljer och lite mer åt läsarens föreställningsförmåga, samtidigt som du behåller spänningen i texten.
Testa gärna att gestalta genom Dialog. Skriv din förklaring till ordet blatte som en Dialog istället.
-Måste du säga blatte?
-Vad ska jag annars säga? Invandrare. Det låter ju ännu värre.
#2 och #3, Tack för utförligt och snabbt svar!
Ja, det är nog det största problemet jag har, att jag hoppar snabbt mellan händelser och det blir nog svårare att korrigera när jag skriver i Jag-form. Första gången jag testar det, får se om jag fortsätter med det eller om jag byter till 3dje person :) Dialogen gillade jag, tack för det tipset!
Har du några tips på hur man som författare ska hinna "stanna upp" i de momenten läsaren tycker är viktiga?
#1 och #2 menade jag ju innan… Tittade igenom min NaNoWriMo story som bygger på den här inledningen, och jag tror att jag byter till 3dje person. Jag är nog inte riktigt redo för en första persons skildring på det sättet jag vill skriva den :) Tack för hjälpen :)
Ett tips är att jobba mer med detaljer och miljöbeskrivningar. Alla vet t ex inte hur det ser ut i Täby Centrum. Kan du förmedla känslan av fredagsstress utan att skriva ordet? Hur känns det när pensionärerna är i vägen i trappan? Hur ser bänken ut, förutom att det är blöt? Kan du förmedla stämningen att det är något som inte känns rätt, så läsaren förstår det innan det sägs? Kan du använda inre monolog/tankar.
Fortsätter du att skriva i jag-form låt Martin hälsa på "jag" med namn, så läsaren för ett namn på karaktären.
En berättelse består av scener. En liten checklista
- finns det framåtrörelse? Händer det något i scenen så det inte bara är tjusiga miljöbeskrivningar eller förvirrad inre monolog.
- Använd olika sinnesintryck för gestaltningen, syn, hörsel, smak, känsel, lukt och ev det sjätte undermedvetna sinnet.
- Förstår läsaren det du skriver om utan att du blir övertydlig
- Gå från det abstrakta till det konkreta. Låt mobiltelefonen vara en iPhone, en billig smartphone eller en Nokia med kontantkort
#5 Tack så mycket för din tid och hjälp, ska absolut tänka på det när jag jobbar vidare med storyn! :)
Checklistan var fantastiskt bra, är det din egen eller "hittade" du den någonstans?
Det finns en länge checklista i boken Konsten att döda, så skriver du en kriminalroman av Sören Bondesson. Rekomenderad läsning om man vill läsa en skrivhandbok som handlar om hur man skriver spännande.
Checklistan ovan är min egen, som jag själv brukar utgå från.
bara hunnit läsa första stycket (håller på med en egen uppgift under tiden så) men tänkte på första meningen "Jag tog motvilligt ett sista bloss på ciggen." o funderar över om "på ciggen" bör vara med? tycker iallafall personligen att "bloss på ciggen" låter en aning lustigt? sedan skulle jag valt att sätta komma tecken istället för punkt o på så sätt få med "Slutet var varmt" (hade dock försökt omformulera för att få en djupare inlevelse, ska se om jag kan komma med några förslag senare)
Alltid Oavsett
#8 Jag förstår absolut din poäng. Som sagt så är det lite av ett experiment den här texten, försöker både efterapa och skapa min egen stil i Jag-form av de böckerna jag har läst i Jag-form och då blir det lite knasigt ibland.
Tanken var att det skulle låta som en rökare som säger så, vilket jag och mina kompisar faktiskt gör när vi röker! Men, du har rätt i att det ser lite skevt ut i text, så ska se över det :)
Tack för responsen!
Starta ny diskussion
