Jag gråter mig till sömns
i hopp om att du ska komma tillbaka
Jag vill känna din doft
jag vill känna din närhet
du var den ingen kunde glömma
jag vaknar
känner hur det är dig jag saknar
försöker känna din doft
försöker känna din närhet
men inser
det är försent

Jag tänker på hur allt skulle kunna bli
jag tänker på hur jag skulle må
jag tänker på hur du skulle vara
jag tänker på hur mycket jag gillar dig

Du tittar på mig, jag tittar tillbaka
Du får mig att le, du får mig att skratta
Du får mig att känna glädje
Du får mig att tro saker som inte är möjliga

Vi ler mot varandra
vi tittar på varandra
vi hjälper varandra
vi säger inget till varandra

om det skulle vara ett vi
om det skulle kunna bli bra
om det skulle bli som jag önskar
om det skulle leda mot ett hopp

jag sitter och tänker på dig
Jag bara hoppas på ett du och jag
jag tänker på allt som händer
jag tänker på allt som skulle hända

Jag älskar dig <3

(dom flesta dikterna jag skriver är faktiskt just kärlek :))

Jag döljer min smärta
jag fejkar mina skratt
allt för att ni ska glömma
glömma hur jag mår
glömma hur jag egentligen är
jag försöker glömma smärtan
smärtan som stiger inom mig
jag försöker skratta
så ni tror jag mår bra
tro att jag mår bättre än jag gör
jag kan sitta och gråta
men ingen bryr sig
jag kan sitta och le
men ingen bryr sig
hur ska jag kunna överleva
denna oändliga smärta?

Jag glömmer aldrig dina vackra ögon
jag glömmer aldrig ditt vackra leende
Jag gömmer aldrig ditt härliga skratt
jag tänker aldrig glömma ett skvatt

Jag glömmer aldrig dina steg
jag glömmer aldrig ditt blonda hår
jag glömmer aldrig dina händer
jag tänker aldrig glömma alla stränder

jag glömmer aldrig dina läppar
Jag glömmer aldrig din härliga röst
Jag glömmer aldrig din lukt
Jag tänker aldrig glömma en bukt

och så läser man alla andras Dikter och så, så känner jag hur dåliga mina är :p

Känn inte att dina Dikter är dåliga. Att skriva Dikter är att fånga sina känslor med ord. De sämsta dikterna är de som aldrig blir skrivna. Så fortsätt att skriv bara. Läser du bra Dikter eller texter försök lägga märke till vad som är bra med dem. Härma andra skribenter vid behov. Lyssna på musik med svenska texter och försök lista ut hur olika texter är rimmade. Kolla gärna vad som rimmar genom att söka på olika ord i rimlexikon. Rytm är viktigare än rim om du tvingas välja. Läs texten högt, känns den bra att läsa så har den en bra rytm.

Tack för tipsen, jag ska allt testa mig fram :)

Jag tycker att dina Dikter är väldigt vackra, men dystra.

tack, just nu går jag väl mycket på det jag känner och på vad andra har sagt.

Jag kom en dag och sa att något var fel
jag sa att jag var i en stor depression
jag sa att jag endast ville informera er
Jag sa att jag bara ville få er att förstå

Efter den dagen har allt förändrats
Jag trodde inte att det skulle bli såhär
jag trodde allt skulle vara som vanligt
jag trodde inte att det skulle förändras

Efter alla dagar som har gått
kan jag tro att jag känt er hur länge som helst
kan jag tro att ni gör allt för mig
kan jag tro att ni vill få mig att må bra igen

Efter detta som har hänt
skulle jag kunna låta er lämna mig
skulle jag kunna låta er att hata mig
skulle jag kunna låta er att låta mig vara

Efter det som kommer att hända
kommer jag alltid minnas er
kommer jag alltid låta er finnas hos mig
kommer jag alltid le när jag tänker på er

Efter alla dagar som ni försöker förstå mig
kan jag säga att ni betyder otroligt mycket för mig
kan jag säga att ni kommer aldrig glömmas av
kan jag säga att ni kommer vara hos mig tills döden

Efter allt ni har gjort för mig
lovar jag att jag ska ta emot allt från er
lovar jag att jag ska låta er leva utan mig
lovar jag att jag ska försvinna ut ur era huvuden

# Stark, gripande, välformulerad.

tack, eller vad man ska säga.
Det är nog en av de bästa jag har skrivit..

Just so you know
This feelings take controll of me
I don´t want to look on you
But I can´t stop
I don´t want to see you
But your eyes is beautiful
I just gotta say it
Before I go
Just so you know

Min engelska är inte jätte bra, men den duger väl?

Jag vet inte vad jag ska skriva om längre
jag har 12 sidor med bara sånna Dikter som jag har här. Jag vill skriva något glatt, jag vill göra någon glad i mina Dikter och texter jag skriver. Men jag får alla att gråta, jag får människor att bli tårögda.
Okej, om jag skriver något till en kompis så brukar h*n tycka att den texten är underbar och att h*n blir tårögd och sen så säger h*n att den är jätte fin och allt ..
Men jag menar, jag kan beröra i mina texter, visst.. Men det är inte alltid det jag vill göra, jo.. jag vill beröra men jag vill inte få folk att gråta varje gång, det är inte det som är meningen. Och nu vet jag inte vad jag ska skriva längre, det är bara såna här Dikter som jag har i mitt huvud hela tiden.. eller ja, just nu finns det inget kvar alls. Jag ser bara på er, och vissa andra som skriver. Ni har ett helt annat språk, en helt annan uppbyggnad, allt är annorlunda. Mina är depprimerande och inget glatt i det alls.

Jag behöver hjälp, det är det jag vill komma fram till.. hur ska jag skriva? Vad ska jag skriva om?

När du ska skriva en dikt, försök att känna dig så lycklig och glad som möjligt. Försök att få över den känslan i dikten och skriv om något som är glatt och gör människor glada. Tex ett möte mellan människor, årstid, djur mm. Bär med den glada känslan hela tiden när du skriver och försök att inte skriva med något som känns dåligt. Men se upp för att skriva så att dikten känns allt för pressad och konstlad utan låt det komma ut lite impulsivt.

Lite svårt att förstå kanske men så brukar jag göra. För jag har också lite svårt att inte skriva dystert, det är enklare.

Men det bästa tipset är nog att föreställ dig hur dikten ser ut i huvudet med bilder, tänk glatt och sen bara skriv skriv skriv :)

Lycka till!

#15
Jag förstår precis vad du menar och jag har försökt, men just nu känner jag att det är helt hopplöst.. det fungerar verkligen inte.

Just nu tror jag att jag får hålla mig borta ifrån detta med dikterna, kanske kommer tillbkaa till det senare. Jag vill inte få människor att bli tårögda mer, jag har tröttnat på det!
Jag skriver texter till folk för att berätta vad jag egentliegen tycker och tänker om dom. Jag tycker attt det är fel, fick man inte rösten för att man ska använda den? Eller så kanske jag inte borde skriva texer utan bara berätta rakt ut. Jag vet inte, men jag får se hur jag gör.

Ojdå, förlåt. Men jag kände att jag var tvungen att skriva av mig. Just nu har jag både blivit av och fått vänner så jag vet inte hur jag ska få dom att förstå liksom :)

Fundera lite på "kreativt skrivande" som t ex Julia Cameron och Natalie Goldberg "Skriv med kropp och själ" tipsar om i sina böcker, dvs att man skriver fritt minst 20 minuter varje dag om det som faller en in, utan krav på att det ska vara på något visst sätt eller låta bra. Det får gärna bli hur fånigt som helst, huvudsaken är att det blir skrivet.

Du skriver att du vill skriva glada texter. Känner du att du behöver vara glad för att bli omtyckt? Att du inte är rädd att du inte duger eller blir accepterad om du inte är glad.

Gör gärna Multimanus (googla för adress) skrivövning från 27 december om vad du inte vill med ditt skrivande. Jag har gjort den själv och tycker den var nyttig att göra, eftersom den fick mig att börja tänka på ett nytt sätt ang mitt skrivande.

jag har faktiskt skrivit en ny, allt för att jag ska börja skriva mer igen.. fick upp intresset igen och fått massor med idéer! :)
Och inte bara en massa sorgliga och sån utan lite som denna jag lägger upp här.

denna har jag skrivit till min klass, jag ska ändra denna till en låt (musikläraren får hjälpa mig.. Nick Borgen alltså, han borde kunna sånt) och sedan så sjunger vi i klassen in den och så använder jag den till en sak som jag ska göra till klassen.. tror det kan bli bra :)

Vår historia var aldrig skrivet i sten. Det var vi i klassen, vi gjorde allt på vår scen. Vi tog dagarna som dom kom, och gjorde allt till det bästa För att klara av det mesta (ska stå något annat här)

Det var som att vi läste en bok och vårt kapitel höll på att ta slut Där vi hade gjort så mycket, men har nu slagit en knut En knut på allt vi gjort, så vi för alltid minnas Vi ska alltid ha kvar allt, så länge vi kommer finnas

Vi har nu vänt blad, fastän vi inte vill För nu vet vi att livet inte står still Vi ska vandra vidare till gymnasiet, ensamma utan det första bladet

Ni kommer alltid minnas alla saker vi gjort som att flyga till Barcelona var något stort Att komma tvåa i teknikåttan var ganska stort (ska stå något annat här) För oss tretton gick allt väldigt fort

_
Nu har vi alla vänt blad, ett blad som inte går att vända tillbaka
Vi kommer att få ta oss fram genom att bevaka
Bevaka över varandra, utan att låta vägen försvinna
Den vägen som vi vill vara på, och som vi kommer att finna_

För ibland är människors vägar inte menade att jämte varandra ligga Och vi ska aldrig oss ur detta tigga Men vad som än händer kommer vårat kapitel vara kvar Vända blad och på våra frågor få svar

_
Men nu har vi bytt kapitel till något helt nytt
Vi har lämnat det gamla och gjort en stor flytt
En flytt till gymnasiet som kommer att leda oss till det stora
För nu har vi lämnat allt det medelstora_

i brist på saker att göra så tänkte jag att jag kunde ta och fotografera passande bilder till mina texter! :)

denna bild är till den sista jag skrev,
vet att den är liite fel och alla människor är inte med.. men tycker den passar ändå..

#18 jag tror att den blir perfekt som låttext :) skulle vara jätttekul att höra det färdiga resultatet sen :D

#20
jodå, på något sätt ska ni allt få höra den sen.. vet dock inte hur ännu, får se :)

#-21 Bra text. Gillar. Kan du få upp den på you-tube så kan du ju länka hit sen.

#22
tack :)

Jodå, jag ska se.. inte säkert att jag blir omtykt i klassen om jag lägger upp den på youtube, men få se :)

nu har jag skrivit lite igen.. :D

Jag känner hur sekunderna försvinner
Hur våra minnen bara brinner
Allt är snart borta
för sekunderna är för korta

Jag ser vågorna slå in över stranden
Och rensar bort allt vi skrivit i sanden
Snart är allt borta
för sekunderna är för korta

jag vill alltid ha dig vid min sida
Även när jag kommer lida
När vi varandra kommer lämna
Kommer jag min vänskap utlämna

Vi ska alltid ha varandras händer
vad som än händer
Jag kommer alltid hålla dig hårt
för att bevara det som är vårt

Jag tänker aldrig dig förlora.
Inga hinder i vår väg, vare sig små som stora
Solen skiner alltid även under de molnigaste av dagar.
Jag din hand aldrig släpper, hur mycket alla än klagar.

För du är allt jag har
Så snälla, stanna alltid kvar
Det ska alltid vara du och jag
som igår och imorgon, men även idag

_Jag undrar om det är såhär det ska vara
Om det är du som får mig att bevara
Jag undrar om det är du som får mig att tänka
Om det är du som som får allt att blänka

Var är du när du inte i mina tankar är?
Ja, var är du när du inte är här?
Jag letar lycka, jag letar kärlek
Men du får allt att verka som en lek

Jag undrar vad du ler åt
Vad det är som får dig att falla i gråt
Vad som får dig att skratta
Om jag kommer få dig att fatta

Jag har dig ännu inte funnit
Jag har inte dig vunnit
Men vägen är fortfarande öppen
öppen till att ta första stegen in i gruppen

Jag letar fortfarande efter dig
Men det finns för många vägar att hitta dig
Men jag tänker aldrig låta dig gå
Gå så långt att jag aldrig dig kunna nå

Så jag undrar om du tänker på mig
För jag tänker på dig,
Jag längtar tills det kommer en väg ut
Där alla mina ord jag få ut

I denna text har jag mina tankar skrivit
Om hur en tjej sina väggar rivit
Hon önskar att denna kille hennes bli
Om det bara skulle så förbli_

och en sista (;

_När jag hör dina steg får jag fjärilar i magen
När jag ser dig i ögonen är det som att minnas den första dagen
Du är den som får mitt hjärta att rusa
I allt mörker är du det enda ljusa
_

_Du är den som får mig att sakna
Du är den som får alla känslor att vakna
Du är den som gör dagarna värda att minnas
Du är den som i mitt hjärta alltid kommer finnas

Jag har gett dig mitt hjärta
utan att känna någon riktig smärta
Jag svävar högt uppe med dig jämte mig
Och du får mig att känna mig lycklig när jag är med dig_

Jag saknar dig mer för varje sekund Jag vill höra din röst, om bara så för en stund

_Jag vill känna dig nära, gärna i din famn
Jag vill kyssa dig, gärna vid en hamn

Jag har funnit min lycka, jag lovar, jag svär
När jag träffade dig så blev jag så kär
Du har visat mig vägen för hoppet och lyckan
Jag är den riktigt lyckliga flickan

Jag har dig, Du har mig.
Det är allt jag begär av dig
Du bara finns, och det innebär lycka
I dessa ord har jag försökt att för dig min kärlek uttrycka_

putt! (:

vill skriva mer, men vill veta om jag ska tänka på samma sätt eller på något helt annat :p

Riktigt bra de senaste dikterna du lagt upp. Tonsätter du dem också eller är de "bara" Dikter?

tack :)

näe, jag kan inte sånt. Fast min musiklärare vill faktiskt göra musik och sånt till en av dom, jag vet däremot inte vilken men det ger sig väl. Skulle gärna tonsätta mina Dikter, men jag kan faktiskt inte sånt.. men det hade varit riktigt roligt (:

Skrivit lite till, dock blev det bara en seriös. Dom andra två virrade jag bara bort mig men jag kan väl lägga upp dom andra också. :)

Vänskap

detta är sant, riktigt sant. Taget rakt ur mitt hjärta och hela händelsen under några år.

Jag trodde jag hade gjort allt rätt
Jag trodde att jag behandlat dig på rätt sätt
Men tydligen inte, för nu är du borta
Borta föralltid för sekunderna är för korta

Jag visste att det inte var såhär det skulle vara
Men jag ville ändå för dig förklara
Förklara för dig att jag vill vara med dig
Det var svårt att få dig att förstå mig

Vi sa en gång att det alltid skulle vara vi
Att vänner vi skulle förbli
Som syskon som alltid fanns där för varandra
Att vi aldrig varandra skulle klandra

Jag trodde på det, ett föralltid
Att du alltid skulle finnas bredvid
Fel har vi alla någon gång
Men jag trodde inte detta skulle bli vår gång

Syskon eller inte, vänner eller inte
Jag bryr mig inte
För du finns här, i mitt hjärta
Även om du lämnar ifrån dig smärta

Brusten kärlek

Så fantasilös och mest bara flum, skrev bara för att skriva.

Jag trodde att våran kärlek var stark
Men den var lika svag som bark
En vindpust kom och vi gick åt olika håll
Vinden sparkade oss som en fotboll

Våran kärlek var som ett korthus
Det var som att blåsa ut ett ljus
Ett andetag och korthuset föll
Medans ljuset fortfarande höll

Ljuset fick leda oss tillbaka till varandra
För att vi båda ska sluta vandra
Men på vägen slocknade ljuset
Och vi föll båda in i korthuset

Korthuset som hade byggts upp igen
För att jag trodde du kunde bli min vän
Men du bara gick därifrån
Jag kollade efter dig, enda bort till ån

Varje steg du tog
Var det någon som dog
En myra eller två
Skit samma, dom är ju så små

Du ville inte göra mig illa
Men du fick hela mitt hjärta att ogilla
Men livet är långt, längre än man tror
Livet går vidare, med eller utan skor

Drömmen som blev sann

Fast egentligen blev den inte sann, eller jag vet inte. Haha, jag är verkligen dålig på sånt här!

Jag hade en dröm, en dröm som blev sann
Jag vet inte, men jag tror det var någon som vann
Någon som vann ett hjärta, eller kanske en tävling
Men egentligen var allt nog bara som en skönhetstävling

Livet i drömmen var så sann att jag hoppades att jag skulle vakna
Att jag skulle vakna utan att behöva sakna
Sakna allt det där som fanns i drömmen
Och istället bara följa den långa strömmen

En dag, eller några dagar senare hände det något
Jag kände igen det, det var något som hade pågott
Men jag visste inte vad det var, inte förrän på kvällen
Det var då jag kom på, det var som allt i drömmen

Ingen trodde på mig när jag sa att min dröm blev verklig
Alla sa att det inte kan bli verkligt, att den bara var märklig
Drömmen som blev sann var som en kärlekshistoria
Även om det var som att man läste en vanlig historia

Jag gillar verkligen den här! :3

Vi möttes någonstans och höll oss osynliga
Efter ett tag började vi känna oss skyldiga
Bara en stund med varandra
Efter det var det menat av vi bara skulle vandra

Varje gång vi sågs var det som att bli nykär
Du gav mig kärlek, lycka och allt det där
Sen sa du, Vi borde inte göra detta
Jag sa, Nej, vi berättar att vi har hittat den rätta

Du bara skakade på huvudet och gick iväg
Jag iaktog dig medans du gick på en dåligt belyst grusväg
Du vände dig om och vinkade mig till dig
Jag kom till dig, du sa bara okej

Nästa dag du skrek att jag var ivägen
Jag tog mitt och tog bakvägen
Jag trodde jag hittat den rätta
Men nu var det inget att berätta

Letar i mobilen efter nummer
Till dem jag kallar vänner
Jag hittar något som jag inte kände igen
Men det var nog bara en gammal vän

Fortsätter letandet och hittar något bekant
Skickar ett sms får tillbaka "jag står vid en brant"
Ovetande vem jag skickar till frågar jag var
Men får aldrig något svar

Söker upp nummret på Google
Ser sen att det är han som brukar få mig att le
Vet inte vad jag ska göra så försöker ringa
Får inget svar och börjar springa

Springer till första stället jag kommer på
Ser honom, men hör bara ett svagt "hejdå"
Springer snabbt upp på branten
Han står vid kanten, och jag tar honom i handen

Säger att jag inte kan leva utan honom
Men han tar ett steg närmare kanten och säger "kom"
Jag tvekar och frågar "varför gör du det här?"
Han säger att "alla i mitt hjärta skär"

Blev faktiskt nöjd med denna! :D

Jag vet inte om du är medveten om vad du ser
Chanserna du ger mig blir bara allt fler
Jag kanske inte är riktigt som du tänkt dig
Utan du kanske bara ser mig som en helt vanlig tjej

Det är okej, men någon gång kommer du förstå
Att det inte bara är att se, utan .. alltså
Du måste även lyssna för att kunna veta
Vad som händer inom mig, kanske dags att börja leta?

Hittar du inget får du börja fråga vad som är fel
Jag kommer säga, Allt är som ett stort spel
Spelet börjar, varar i en evighet men tar sedan slut
Det börjar igen, och det är något som rullar ihop sig till en knut

Klump i magen kallas det, den gör ont och skadar mig 
 Den tränger sig omkring inom mig, allt den vill är att komma till dig
Dela känslorna och tankarna tillsammans
Du kanske i alla fall kan försöka ge mig en chans

Vad du än gör så är det vänskap jag behöver
Inga lätta ord och sen är allt helt plötsligt över
 Låt mig få känna att det är på riktigt
För just nu är det det enda som är viktigt

# 35 Jättefin

tack parsley! :D

Bara för att jag saknar min gamla sköthäst något så otroligt mycket just nu..

Jag ser något, någon skugga av något slag
 Den är inte stor, och ganska så svag
 Jag känner något mot mina ben
Och jag ser ett starkt sken



Jag ser dig klarare, men kan fortfarande inte förstå
 Jag känner en vind, jag trodde det var du som skulle gå
Känner ännu ett andetag, fast något starkare denna gång
Jag hör något, lyssnar och hör att det är en sång



Nu börjar jag förstå vem du är, vad du vill
 Du har varit borta länge, så jag kan alla dina sånger utantill
 Sångerna du sjöng när du blev ensam, varje gång du såg mig
 När du såg mig sjöng du en sång, och jag sa något tillbaka till dig



Har ni nu förstått vem det här handlar om?
Nej, jag tänkte väl det. Nu ska ni få höra, kom! 



För ett och ett halvt år sedan försvann det någon ur mitt liv
 Det var som att himlen var så nära, att det bara var att ta ett kliv
Ett kliv över och du var borta, borta för alltid
Låta alla smärtor försvinna och bara vila i frid



Denna någon är ett djur, en häst om man ska vara exakt
Det var som att någon sa att det sista kortet var lagt
 Och att hennes liv skulle försvinna inom några dagar
 Jag ville bara få dig att må bra, bryta mot alla lagar

Men det slutade med att du nu får springa och vara glad
Och det är allt jag önskar dig, för vet du vad?
 Även om du är borta, så kommer jag aldrig glömma dig
Många tankar går till dig, jag har bara lärt mig att leva utan dig



Förstår ni nu vem detta kan vara? 
 Bra, då fortsätter vi.. är ni klara? 



Du gnäggade när jag kom, och du fick mitt hjärta att hoppa
 Jag tänkte att det kanske finns någon som kan stoppa
 Stoppa din smärta, så att du kunde leva längre än vad du gjorde
 Sexton år är ingenting, men det var det naturen avgjorde

Du klarade dig fyra år till, och jag är glad att jag hittade dig
 För du var verkligen den underbaraste hästen jag varit med om
Vill bara att du ska vara här igen, höra dina gnäggningar när jag kommer

Carmensita, 1994-2010 <3

#37  Tröstkramar

#38

tack!,

Under den tiden du verkligen fanns
Gav du mig bara en enda chans
 En chans som jag aldrig riktigt tog emot
Jag skrek och sa att du var en idiot

Jag sa att du skulle lämna mitt liv, för alltid
 Och nu är det enda jag önskar är att du vilar i frid
 Detta var inte meningen, ville bara vara den jag är
Utan att mitt hjärta skulle falla isär

Jag ville inte göra dig illa, se dig försvinna
 Jag ville stoppa dig och gjorde allt för att hinna
 Men det var försent, du var borta
Märkte att sekunderna var allt för korta

Såååå fint!

första gången jag skrev på flera månader, men efter en jobbig lektion där man känner trycket över att man faktiskt måste prata så kommer det massa tankar upp och då blir det lätt en dikt!

Pressen man utsätts för
"Vad tycker du?" är det enda man hör
Att kunna svara på en fråga
Krävs det att man ska våga

Det är inte alltid man kan prata rakt ut
Men man måste för att det inte ska ta slut
En vänskap eller ett fint samtal med någon
Det handlar om att kunna ta sig över bron

Ett evigt tjat om att man måste prata mer
Det är inte lika lätt som för er
"Det är bara att prata!" , bara..
Det är inte alltid man vet vad man ska svara

Varje dag undrar man varför man är annorlunda
Det enda man kan göra är att blunda
Bara gömma sig och inte behöva vara den
Den som måste kämpa för att vara en bra vän

# 42 Bra