Hej!

Roligt att du hittat hit! Inlägget är i rätt grupp och hade det hamnat fel hade det inte gjort något, då hade jag eller Parsley flyttat det

Att kopiera in text brukar inte vara några problem, så om du vill kan du klistra in fortsättningen här i tråden.

Feedback:

Den feta stilen är stycken eller ord som bör ses över, det skrivet inom parantes är förslag till ändringar. De ger bara en hint om hur man skulle kunna skriva. Du behöver inte ändra om du inte vill. Den kursiva texten är allmänna tips. 

Mäster John hade kallat sitt hem för "sin koja", och Lily hade inga större förväntningar när de klev runt hörnet på den bergvägg i vars skugga John's (Johns) hem var beläget. 

Tja, utifrån såg John's koja ut som vilken koja som helst. Om man bortsåg från det ofrånkomliga faktum att den var av sten och hade storleken av en halv fotbollsplan. (Utifrån såg Johns koja ut som vilken koja som helst, men det vara bara om man bortsåg ifrån det ofrånkomliga faktum att den var gjord av sten. Och att den hade storleken av en halv fotbollsplan. Den oredigerade beskrivningen känns lite kort och "hastad". Jag tror att du skulle kunna utveckla stycket mer, så att vi som läsare ser den grotta som du ser. Att undvika talord i text utanför dialoger kan ge ett lite oseriösare intryck av texten.) 

 "..Wow, bor du här? Helt ensam?" 

"Unge herr Gregory har tagit över ett av rummen på övervåningen." (Här skulle du kunna förtydliga vem som talar. Jag antar att det är Mäster John, men det tog ett tag innan jag förstod det. Här kan man också ge en liten lätt beskrivning av Mäster John så som Lily ser honom. Är han gammal? Ung? Vilka kläder har han? Har han pondus eller är han ödmjuk?) 

Lilys blick vandrade till pojken som ivrigt skyndade mot den väldiga dörren, lättad över att vara hemma. 

"Jag kan inte ha honom springande vid mina fötter när jag arbetar." John sneglade mot Gregory och sänkte rösten till en ynka viskning. 

"Dessutom avled en något galen resenär i just det rummet en tid innan pojken dök upp. Jag får ingen arbetsro och har därför ingen nytta av rummet, då anden ställer till så mycket ofog (just där)." 

"Ush, (usch) vad hemskt!" utbrast Lily och kände ett styng av medlidande för pojken, som (för övrigt) precis försvann in i byggnaden. 

Ett leende spred sig över John's läppar och hans röst fick en road ton. 

 "Gregory är fortfarande sur för att han tror att jag av misstag kastat en förbannelse över honom." Han fnissade till.  (Ett leende spred sig över Johns läppar och han fnissade till. "Gregory är fortfarande sur för att han tror att jag av misstag kastat en förbannelse över honom." sade han roat. "Nåja, det har ju hänt förut, så hans irritation är väl inte helt obefogad, antar jag." Prova att flytta om meningar och gestaltningar, så att man slipper "onödiga" direkta beskrivningar. Som läsare är det trevligt att få läsa lite genom raderna och dra egna slutsatser).

"Nåja, det har ju hänt förut, så hans irritation är väl inte alldeles obefogad, antar jag." 

Det här var allt jag hann med just nu. Får jag tid går jag igenom resten av texten också, om du vill det. Hoppas att du haft någon nytta av tipsen och lycka till med skrivandet! 

Jag har också läst din text och jag håller med bea28. Fundera på om du kan göra texten lite tydligare för läsaren, så det blir lättare för läsaren att komma in i den. Beskriv gärna Mäster John och Lily och de andra personerna i texten så läsaren lär känna dem lite bättre. Hur ser de ut t ex? Kan du beskriva så läsaren förstår istället för att använda adjektiv som t ex dramatisk. Beskriver du med adjektiv så förstår läsaren precis vad du menar. Gestaltar du istället för läsaren göra sig egna bilder och föreställa sig hur det ska vara och då känner sig läsaren smart.

Jag får tacka er supermycket för att ni tagit er tid! Väldigt kul att få nyttig kritik och en chans att se det från ett annat håll! Blir så lätt insnöad 

Vill förklara varför ni inte fått någon presentation av karaktärerna, - något jag vanligtvis inte utelämnar.

Den här texten var från början enbart menad för mig själv, och jag hade ingen tanke på att visa den för andra. Den är därför något ogenomarbetad. Det här är även tänkt som en bit in i min berättelse, och i grunden har karaktärerna redan presenterats innan detta stycke.

Dessutom är det lätt att leva sig in själv, då jag redan känner karaktärerna innan och utan .

#1 Förstår vad du menar att det kan kännas oseriöst med talord i text, men jag hamnar lätt i det träsket då jag älskar den där känslan av.. Vet inte hur jag ska förklara det riktigt.. Känslan av att någon "diffus" (person?) berättar/ ser över sagan. Har väldigt svårt att förklara hur jag menar.

Det är naturligtvis så att jag inte behärskar att utrycka mig så, och att det därför blir konstigt. 

Måste dock få citera en mening ur "Diamantsvärdet och Träsvärdet" som gjorde att jag, trots flera försök, inte klarade av att fortsätta läsa. Denna mening stör mig något fruktansvärt;

"Hon vaknade upp ur sin kalla, ja, iskalla sömn".

Jag tycker att just den meningen känns fruktansvärd, men det kanske bara är jag. Bara för att ta ett exempel på hur jag aldrig skulle utrycka mig, liksom.

Vill också säga att jag aldrig skulle börja en mening med ett "Och", just för att det inte känns grammatiskt rätt. Blev lite nyfiken nu, kan man skriva så?

Tack än en gång! Blir jätteglad för alla synpunkter!