Författaren som kändis

Om framgångens pris och "livet som bestsellerförfattare". En författare som inte är så känd, resonerar med anledning av Kajsa Ingmarssons blogginlägg.

http://annikabengtsson.wordpress.com/2011/11/30/framgangens-pris/

Kajsa Ingmarsson skriver så här på sin blogg

http://kajsaingemarsson.wordpress.com/2011/11/28/nej-inte-en-gang-till/

Berättade ju härom dagen att jag fick en ny romanidé. En stor sak i sig i min värld och själva tanken på att skriva igen känns på sätt och vis lockande. Men så kommer jag att tänka på allt det andra och då liksom svalnar lusten. Som kalla grötrester ställda i blöt.

Vad är då allt det andra? Hur mycket som helst. Avtalsförhandlingar, förlagskontakter, upplagesiffror, strategier, recensioner, media, intervjuer, journalister, kritiker, topplistor, förhoppningar, jämförelser, besvikelser, bedömningar och tyckanden … Jag är så trött på det. Alltihop. Hela skiten. På att låtsas som jag inte bryr mig om elakheter och hånfulla kommentarer. På att vara vänlig, öppen och vältalig i intervjuer jag inte vill göra. På att vara tacksam över att jag ”får hålla på”, över att någon vill läsa över huvud taget.

Jag önskar att jag kunde sätta mig ner med min lust att skriva och bara skriva, utan en tanke på allt det andra. Men det går inte. Jag har varit med för många gånger för att låtsas som att det inte finns.

Det är inte värt det, tänker jag. Och det säger jag inte för att bli övertalad om motsatsen. Utan för att jag verkligen menar det. I alla fall idag.

Vad tycker ni? Har författaren blivit en kändis? Ska författare vara kändisar? Är författar-Idol genomförbart?

sarwen

2011-12-04 20:35

Lite knepigt det där … Jag tycker egentligen att författaren borde vara rätt ointressant - det är boken som ska ha ett eget liv efter att den publicerats, men så är det ju inte. Marknadsföring och sånt kan jag begripa att det måste till på nåt sätt, men varför ska författare sitta i paneler och gå på pajkastningstävlingar eller berätta i veckotidningar hur de firar jul? Samtidigt är jag otroligt farcinerad av vad som döljer sig innanför pannbenet på mina favoritförfattare, så jag är jätteglad när de ställer upp och vill berätta om sitt skrivande och sitt liv.

JAg läser just Margaret Atwoods "förhandla med de döda" (eller vad heter den, den ligger uppe i sängen bredvid den förhoppningsvis sovande sonen, så jag vill inte gå dit och kolla) och den handlar ju väldigt mycket om författarens roll, dilemmat mellan konsten och mammon, nån mer som läst den?

Jag tror i vilket fall som helst inte på författar-Idol av den enkla anledningen att skrivande är ensamt och jobbigt och långsamt - det blir inte spännande tv av det. Poetryslam-Idol däremot …