Efter att ha läst  beskrivning av en herrparfym så började jag fundera lite mer seriöst kring hur doft och smak beskrivs.

Hugo Boss - Bottled Night beskrivs på följande sätt: Förförande, maskulin och klassiskt elegant. Bitterhet av björklöv och den naturliga aromatiska friskhet av lavendel kombineras med en touch citron av citronblad. En blommig manlighet, som kombinerar kardemumma och jasmin med afrikansk viol. Det sistnämnda ger en distinkt grön kant till överenskommelse. Förförisk och sensuell, signaturen är insvept i mysknoter och berikas av vanilj och sandelträ i basen.

En afrikansk viol är fö en St Paulia, en vanlig krukväxt, som enligt min erfarenhet inte doftar något speciellt. En attraktiv man ska dofta som en krukväxt enligt parfymbeskrivningen.

En doft eller smak är vanligtvis definierad. Citrus doftar citrus. Snus doftar snus. En riktig man doftar dieselolja. Har man känt doften av lavendel så har man också lärt sig hur lavendel doftar och känner igen lukten när man stöter på den igen. Det är svårt att beskriva en doft. Den kan möjligen vara tunn, lätt, genomträngande eller dylikt, men det är ändå doften av kardemumma eller aceton eller något annat definierat.

Även smaker är definierade sött, surt, salt, beskt och umami som reagerar på smaktillsatsen glutamat i livsmedel. En del tycker att sött smakar illa, andra tycker om smaken.

Ett synintryck kan beskrivas på hur många sätt som helst. En kvinna i röd klänning beskrivs helt olika beroende på vem som beskriver henne.

Känsel genom huden är en personlig känsla. Den som klappat en katt vet hur det känns, även om man reagerar olika på kattklappandet. En del tycker om katten, andra är rädda för den, en del utvecklar allergi.

Hur är det med hörsel? Kan hörselintryck beskrivas på något allmänt sätt?

Det sägs att skickliga författare är bra på att få med många sinnesintryck i sina texter. Förmodligen är det doft-, syn- och hörselintryck som dominerar.