Vill gärna ha omdöme
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Första gången som jag skriver här och har börjat att skriva en bok.
Jag har plockat ut ett avsnitt en bit in i början av boken, där huvudpersonen presenteras. Just här händer det inte just nåt. Jag vill helst inte avslöja handlingen, men det är en äventyrsroman som utspelar sig i flera länder.
Vad tycker ni? Är det värt att fortsätta?
Hon var nyss fyllda 30, hade inte begåvats med några barn som tur var och hade nyligen gått igenom en uppslitande skilsmässa från en fullkomlig idiot till karl. Hon döptes till Ellinor Magdalena med efternamnet Bergkvist, men kallas Elly. Här bodde hon nu alltså, i en liten håla 7 mil från Stockholm, i ett gammalt nergånget torp som hon hyrt. Hon hade alltid jobbat häcken av sig inom vården, där man som bekant, verkligen inte blir rik. Tvärtom, hade alla tunga lyft under åratal givit henne en utsliten rygg och axlar, så nu var hon förtidspensionerad. Pensionär vid 30! Det var inte precis vad hon hade tänkt sig, när hon var i de ljuva tonåren. Nädå, planerna då var högtflygande och handlade givetvis om att hon var rik.
Om hon fick säga det själv, så såg hon bra ut, slank, blond, blåögd och lagom lång. Ett riktigt svenskt utseende med andra ord. Karlar har verkligen inte fattats. Snarare var det väl så, att de flockades så intensivt under tonåren att hon inte riktigt hade tid att lägga ner någon större möda på studierna. Tyvärr hade hennes lärare inte någon som helst förståelse för att killar är viktigt i den åldern, så betygen blev därefter. Hade ämnet kunnat betygsättas, så hade hon nog fått toppbetyg. Följaktligen fanns inte så värst många jobb att välja på, så det blev vårdbiträde på det närliggande sjukhuset, först på flera vikariat, sen fast anställd. Betygen räcker inte till för att söka in på högre utbildning heller, även om hon senare ville.
Torpet som hon hyrt, på 2 rum och kök, är rysligt sött och ganska billigt. Varma dagar under sommaren är det rena paradiset, fast ett slitet sådant. Att sitta på farstubron och dricka morgonkaffet och lyssna till fåglarnas sång, dra in doften av gräs, jord och blommor och se ut över nejden med böljande åkrar bland skogsdungar är inte fy skam. Många nollåttor skulle säkert vara avundsjuka. Klen tröst i nöden. När man har så gott om tid som hon, borde man ha mycket pengar, eftersom man har så mycket tid att göra av med dem. För att få tiden att gå, är hon flitig boklånare och gillar att påta i trädgården. Frön och lökar är inte så dyrt och resultaten är fantastiska vissa år. Hennes lilla täppa fullkomligt dignar av blommor. Några äppelträn bidrar till mat och saft under resten av året. I det lilla trädgårdslandet brukar hon odla lite potatis, grönsaker och kryddor. För ett år sedan målade och tapetserade hon nästan hela stugan och blev verkligen nöjd med resultatet, fast det var slitsamt och tidsödande. Annat är det minsann under den kalla årstiden, då hon måste elda med ved för att hålla kylan ute. Det är ett evigt passande för att inte brasan i kökspannan ska slockna. Den fullkomligt slukar bränsle.
Hon hade en sambo, en bestämd dam som hette Chica. Det var en skön känsla att få krypa ihop i sängen på kvällarna och värma varandra. De hade intensiva diskussioner om allt möjligt, fast det ska väl ärligt erkännas att Chica mest var intresserad av mat. Hon var ändå nästan självförsörjande och en ganska fri själ, som var ute rätt mycket. På kvällarna brukade hon komma hem, även om det blev rätt sent ibland. Hon var en av traktens vackraste och hade otaliga beundrare, men de kammade noll, eftersom hon var kastrerad. På kvällarna brukade hon sjunga Elly till sömns med ett ihärdigt och rogivande spinnande.
Nu hade Elly under ett år gnetat ihop ett par tusen kronor genom att försaka alla utsvävningar utöver det allra nödvändigaste. I morgon ska hon åka in till Stockholm med tåget och shoppa lite kläder och smink, det var minsann inte igår det hände. Kul med lite omväxling i enformigheten. Hade hon vetat vilka konsekvenser denna resa skulle få, för hennes och andras framtid, kanske hon borde ha stannat hemma istället.
Hon satt på farstukvisten och njöt av den ljumma kvällen. Allt var toppen, utom att grannen väsnades infernaliskt med att avverka alla häckar, buskar och vissa träd. Varför i himmelens namn var folk så maniska med att försöka ta död på all växlighet i naturen? Var det inte därför folk bodde på landet, för att njuta av naturen?
Nu börjar det mörkna ute, ett svagt sus i lövträden, dags att gå in och slå på TVn. Lite nyheter och underhållning på kvällskvisten – inget annat att göra just.
När hon sätter på kaffebryggaren hör hon nyhetsrösten på TVn i rummet bredvid mässa om krig, olyckor och politiker som lurats. Ja, som vanligt då alltså! Lika säkert som myggbett i juli med andra ord.
Erna Dahlhjelm
Perser & Exotic: Chinchilla,
Shaded silver, Golden
www.yamacatos.se

Visst är det värt att fortsätta på! Det är alla texter :)
Jag tycker att du har ett beskrivande och intresseväckande språk. Huvudpersonen verkar också intressant. Så du har en bra början till boken.
Det som skulle kunna behöva ändras lite är grammatiken. Du blandar tempus och det gör det knepigt att förstå var någonstans i berättelsen man är. Vissa meningsuppbyggnader blir lite konstiga också, vilket försvårar flytet i texten.
Har ändrat lite i första stycket. Det i fetstil har jag skrivit om helt, så du får jämföra med originaltexten för att se skillnaden. Det inom parantes och i kursivstil är mer funderingar från min sida.
Hon var nyss fyllda 30, hade som tur var inte begåvats med några barn och hade nyligen gått igenom en uppslitande skilsmässa från en fullkomlig idiot till karl. Hon hade döpts till Ellinor Magdalena med efternamnet Bergkvist (Här skulle du kunna lägga till av sina föräldrar), men kallades Elly (Vem kallas hon Elly av? Är det av sina närmaste eller alla som känner henne? Ex: men alla som kände henne kallade henne för Elly). Här bodde hon nu alltså, i en liten håla 7 mil från Stockholm, i ett gammalt nergånget torp som hon hyrt.
>>Hon hade alltid jobbat häcken av sig inom vården, där man som bekant verkligen inte blir rik. Dessutom hade alla tunga lyft under åratal givit henne en utsliten rygg och axlar, så nu var hon förtidspensionerad. Pensionär vid 30! Det var inte precis vad hon hade tänkt sig, när hon var i de ljuva tonåren. Nädå, planerna då var högtflygande och handlade givetvis om att hon var rik (Om att hon skulle bli rik? Eller var hon rik som tonåring?)
Reagerade på "Hon var nyss fyllda 30, hade inte begåvats med några barn som tur var och hade nyligen gått igenom en uppslitande skilsmässa från en fullkomlig idiot till karl".
Begåvning handlar väl mera om att man har en egenskap tänker jag.
"Pensionär vid 30!". Tänker att denna del bör vävas in i en fullständig sats.
Reagerar lite på vissa tempusförändringar, annars gillar jag din röst.
Så här ska denna meningen byggas:
"Om hon fick säga det själv, så såg hon bra ut; slank, blond, blåögd och lagom lång."
Observera semikolon istället för kommatecken.
"Hade ämnet kunnat betygsättas, så hade hon nog fått toppbetyg."
Tänker att det behövs tydligare syfte i meningen. Vilket ämne?
"Att sitta på farstubron och dricka morgonkaffet och lyssna till fåglarnas sång, dra in doften av gräs, jord och blommor och se ut över nejden med böljande åkrar bland skogsdungar är inte fy skam."
Vill börja med att ifrågasätta lämpligheten av farstubro som ord. Kanske inte riktigt tidsenligt eller så är det något annat som gör att det inte framhäver texten, utan snarare försämrar bilden man vill ska framträda i huvudet.
Sedan är det "fyfy" att mixa och med kommatecken. ;)
Och:et ska läggas sist i en upprabbling.
"Många nollåttor skulle säkert vara avundsjuka."
Här hade jag gillar om man hänvisat till henne, hon som tror sig ha denna tanken i sitt huvud.
Detta var vad jag hade tid att läsa och kolla just nu. Hinner för tillfället inte läsa hela.
Gillar helheten, känns lite som Brunkes stil.
Jobba, utveckla och hitta någon att prata om texten med, så kanske ditt manus kan bli en bok en dag. ;)

Du presenterar ganska mycket fakta om huvudpersonen rätt upp och ner. För läsaren så kan det vara intresseväckande om du ger ledtrådar / gestaltar istället för att bara skriva rätt upp och ner. Vad är det som gör hennes ex till en idiot? Kan hon t ex fått ett SMS eller samtal som visar det t ex?
Istället för att skriva rätt upp och ner att hon är förtidspensionär så kanske du kan antyda det genom att t ex berätta om hur hennes rygg känns när det gör ont, hur det är att ha konstant värk i axlarna. Jag brukar säga att det är som att ha konstant influensa att vara förtidspensionär ellerl ångtidssjukskriven.
Mitt råd: Fortsätt att jobba vidare på manuset och skriv som du är van att skriva så du får ihop handlingen. Strunta i att jobba för mycket på manuset i första omgången om det känns jobbigt. När du sedan har ett råmanus eller utkast så kan du gå tillbaka och ändra och rätta och utveckla ditt manus och dina karaktärer. En del författare skriver nästan "perfekt" från början, andra arbetar om sina manus flera gånger.

Nu hade Elly under ett år gnetat ihop ett par tusen kronor genom att försaka alla utsvävningar utöver det allra nödvändigaste. I morgon ska hon åka in till Stockholm med tåget och shoppa lite kläder och smink, det var minsann inte igår det hände. Kul med lite omväxling i enformigheten. Hade hon vetat vilka konsekvenser denna resa skulle få, för hennes och andras framtid, kanske hon borde ha stannat hemma istället.
Onödig information tycker jag, eftersom du tänker skriva en bok så misstänker jag att det kommer att hända ett och annat. :)

http://fictionprofiler.files.wordpress.com/2011/02/checklista_karaktc3a4rsprofilering.pdf
Gratis nedladdningsbar PDF där du svarar på olika frågor om din romankaraktär. Kanske något du har användning av.
Tack alla för era tips som jag verkligen uppskattar.
Jag hade först skrivit det i jag-form men ändrat mig, så därför haltar tempus lite. En del har jag rättat till, men är detta är bara råtext.
Under berättelsens gång, kommer hennes funderingar om uppväxten, familjen och äktenskapet. Hon hade en fix idé om att bli rik och blev det senare. Eftersom ni inte fått läsa början av kapitlet, så visste ni inte det.
Erna Dahlhjelm
Perser & Exotic: Chinchilla,
Shaded silver, Golden
www.yamacatos.se

Tror att det är bra att om du kan skriva om hon istället för jag. Läsare har ofta lättare att identifiera sig med en text som är skriven i tredje person.
