Försvinn inte!
Jag dör varje gång,
varje sekund.
Jag värjer mig,
upprepar alla ord du sa.
Allt för att förstå,
allt för att slippa dö en gång till.
Jag vet vilka ord som växlats,
vet, men kan knappt tro på dem mer.
Jag vill så förbannat gärna de ska vara sanna,
men känslan säger mig att det är tvärtom nu.
Jag ber om att känslan jag har,
är det som är osant nu, här och då.
Jag litar på en människa i världen,
det finns en jag skulle dö för.
Det finns en jag stått fast vid,
som stått fast vid mig.
Att det skulle ha raserats i missförstånd och total förvirring,
förvirring åt alla håll.
Det får mig att än en gång plågsamt dö bort.
Jag håller andan, varje andetag blir knivar,
de skär och skär men jag är van.
Jag är redan trasig,
varit trasig i många år.
Men denna smärtan liknar ingen annan.
Denna smärtan är ny och fruktansvärd.
Det band mellan oss som strechades så många många mil.
Det bandet håller jag nu tätt intill mitt hjärta och önskar om och om igen.
Snälla klipp inte det bandet,
ty inga saxar är fina nog,
inga knivar duger.
Det är världens vackraste band.
Medarbetare på Misshandel iFokus
/Lindanserskan (OBS! Copyright på allt!)
Jag tycker om varje text du skriver för det finns en vacker själ som skrivit dom Du då annars skulle de inte vara som det är texterna.
Spara de kanske kan du ge ut de en dag dina texter.
Många +++ här ifrån till dig.
Oj, vilka ord! Tack, de behövdes idag..
Väldigt kul att du läst flera texter av mig.
Jag vill gärna ge ut en bok, men kan inte hitta energi att ge mig in i det. Jag har 12 handskrivna dagböcker med texter som jag måste plöja igenom och skriva in.
Men ja, det är en dröm och jag får tillbaks det in mitt synfält när du skriver så. Tack.
Får även lust att fortsätta skriva här. =)
Medarbetare på Misshandel iFokus
/Lindanserskan (OBS! Copyright på allt!)
#2 Du bör alltid forsätta att skriva :) glöm inte de
tack för att jag får läsa dina vackra själsliga texter.
Kollektiv kommentar till dina dikter: De är jättefina, känslosamma och skrivna med språkkänsla.
Var rädd om dina texter. Skaffa en blogg, som du kan använda som webarkiv och bara spara utkast i om du inte vill att allt ska bli läst. Bloggverktyget blogger fungerar bra som webarkiv, om man vill ha något sådant.
Handskrivna dagböcker är privata tycker jag. I dem kan man tillåta sig att skriva vad som helst, skissa på idéer, göra utkast, klottra…De är lite för stunden och för tanken.
Starta ny diskussion
