Skrivlust iFokus

Skrivlust

Etikett: novell-roman
Läst 2043 ggr
ho0mii3z
0

Jouline. (skrev jag som 16 åring.)

Våren är här, skrev metrologen på tv4.
- Äntligen barn! Snart är det sommar med mycket sol och bad, sa mamma Karina.
- Och glass i stora smarriga lass, svarade Erik.

I Älvsjö i en 3:a bor mamma Karina och hennes två barn, Erik och Jonathan. Hon önskade sig i alla fall en liten flicka men fick två enäggstvillingar , pojkar. Hon trodde att hon skulle bli ledsen men hon var överlycklig.
   Det har nu gått 12 år sedan den långa hemska förlossningen. Och allt är som det ska. Frid och fröjd. Ingen i familjen Carlsen är mycket för att bråka. Utan hellre sköter dom sig än att bli utskällda med utegångsförbud som följd.
-I sommar hade jag tänkt att vi skulle åka till Chile, pappas hemland. Kanske kan ni träffa honom då? sa Karina.
- Men han lämnade ju oss, sa Jonathan med en klen liten röst.
Eller hur! Gubb- fan ville ju inte ha oss! Skrek Jonathan.
- Nu lugnar ni ner er! Pappa hade en anledning som ni mycket väl känner till!
- Vi vet. Men vi är dom ända som är fader lösa, sa Erik och Jonathan nickade med.
Till följd av detta låg det en tryckande och besvärande tystnad.

Tre veckor senare var allihopa i sjå med att packa sina väskor. Dom hade de senaste veckorna planerat allt det skulle ha med sig. Badning, Svenskt godis och skol fotografier som dom kunde ge sina nya kompisar.
-I natt åker vi till Arlanda. Är ni spända över resan mina små bebisar?
- Jag är ingen bebis.
- Inte jag heller, instämde Erik.
- Men Ja! Tänk om planet störtar eller att vingarna går av? sa Jonathan.
- Men det är ju att störta dum huvud! sa Erik med ett hånfullt flin.
- Älsklingen då, vi kommer inte at störta. Jag själv ser fram i mot att ligga vid poolen i all stekande solsken.
- Ja med. *gäsp*. Mamma jag så himla trött. Tänk om jag råkar somna? sa Erik med en tår i ögat han fått av gäspningen.
- Kila ner i ängen ni två så väcker jag er när de är dags. ok?

Karina satte sig i soffan med en stark Espresso. Tankarna snurrade runt i huvudet på henne.
- Jag saknar dig Joushé, viskade hon.
Hon höll i en bunt fotografier som hon sakta ögnade igenom. Hon hade sagt till sina barn att pappa var tvungen att åka till militären i Chile för tjänstgöring. Men egentligen hade han haft en affär med Karinas syster. Men hon älskade honom än! Bilderna tog fram mestadels dom lyckliga minnena men aven synen som svetsat sig fast på horn hinnan där Joushé blir "avspänd" av systern Ingrid.
Minnet framkallade en tår hos Karina. Hon lutade sig tillbaks i soffan och slöt sina ögon.
Kommer det att bli smärtsamt i Chile? Varför åker vi dit? För Joushé?

Karina vaknade med ett ryck.
- Shiit, UNGAR! Upp fort!!
Taxin stod nedan för porten. Alla grabbade tag i sina väskor och sprang ner.
- Där var det när att vi hade missat flyget, sa Karina.
- Men du skulle ju vara vaken! sa Erik.
- Mitt hjärta hoppade nästan ut, sa Jonathan.
- Jo men jag somnade, Det var inte meningen, Jag är ledsen. sa Karina.
Pojkarna kramade henne hårt och Karina besvarade kramen.

På Arlanda vid gate 6 stod familjen och checkade in. Allt verkade gå som planerat.
- Nu ska vi bara vänta på att få gå ombord på planet, sa Karina.
-Är det soligt när vi landar, mamma? Frågade Jonathan.
-Ja, det hoppas jag verkligen, skrattade Karina.
   Det var nu högt uppe bland molnen och alla tre hade somnat. Alla hade ju haft nerverna på spänn och inte minst Karina.
De landade i Chiles huvudstad, Santiago. Precis den tid som det var planerat. Solen gassade och luften var tung. Dom fick tag på en taxi som körde dem till Hotellet dom bokat plats på.
Nu var det semester!
Erik och Jonathan kastade väskorna på dubbelsängen dom skulle dela.
-WOW, Fan va coolt, sa Jonathan.
-Aaa. Undra om dom har söta tjejer här, svarade Erik med ett stort flin.
- Men Hallå! Har du planerat in tjejer också? sa mamma och log stort.
- Ööh nej. skojade ju bara , fattar du väl.!

Karina tog med killarna ner till poolen.
- Mamma ska bara köpa något att dricka. Vill ni ha något?
- Fanta!! sa båda i mun på varandra.
Karina gick fram till baren och en bartender kom fram.
-Hi, I like two glas of Fanta and something Cold alkohol to drink, please.
Karina kollade noga på bartendern. Han va så vacker.
- Have you just arrived? I like new faces here. I´m sorry but i have two tell you that you are very very Beautiful!
- Tank you. Svarade Karina och kände hur kinderna hettade till.
 Hon stod där ett tag och pratade med Bartendern och dom hade ett lite hetare samtal.
Karina glömde helt bort att kolla till killarna, den lilla tiden hon stod där.

-Hi boys! Do you wanna see my new snake? I found it behind this house?
- Mamma har sagt för länge sen att vi inte ska följa med någon vi inte känner. sa Jonathan.
- Men nu e vi ju stora. sa Erik.
-Yes please. sa Erik.
- Men hallå.. Fattar du Nada eller?? sa Jonathan.
ska jag gå själv eller ska du med?? frågade Erik.
inte fan låter jag dig gå själv, svarade Jonathan.
   När dom kom bakom huset såg dom att det stod 4 andra killar där och en stor skåp bil. Två killar tog tag i dom över munnen och lyfte in dom i bilen.
Erik grät och Jonathan bet ena i fingret.
-Hjälp mamma!!! skrek Jonathan.

Karina gav bartenden sitt rums nummer och tog glasen i handen. När hon vände sig om såg hon inte sina små killar. Hon satte ner glasen och kollade på toaletterna, På hotellrummet och frågade bartenden om han hade sett något. Men förgäves. Bartenden sa att han ville hjälpa till att leta. De sprang bakom huset där skåpbilen tidigare hade stått. Men nu var det bara en tom plats med lite tidnings papper och en och anan cigarett fimp.
-I need to borrow you phone. sa Karina.
-This way, sa Bartenden som hette Joel.
Karina slog numret hon kunde i huvet till Joushé.
-Hola.. svarade han.
-Hej de är Karina. Lyssna noga nu. Jag och killarna är i Santiago på hotell Sunbeach. och jag vände bara ryggen till i 4 minuter som max och killarna är borta.
-Va?? Jag kommer på en gång. Ring till de Policia. Ok??
De la på och Karina förstod nu vad som kan ha hänt dom.
-Whats the numer to the police. sa hon.
-Är du svensk jag med sa Bartenden.
-Det är 055-88888
-Tack.

Karina ringde dom och berättade hela historien från början till slut. Dom berättade att det fanns en gerilla grupp som kidnappade barn för lösensumma eller för att frakta knark i.
Hon frågade vad han menade när han berättade om knarket. Han förklarade då sakligt att dom ha ihjäl barnen och tömmer dom på organ för att sedan lägga in heroin påsar. Karin grät hysteriskt.
-Mina barn.. Skrek hon.
Joushé var vid hotellet på bara 11 minuter. Han tröstade henne så gott det gick. Men han var själv uppriven av allt. I hans huvud svepte det bilder av barnens liv med honom förbli.
De kramades hårt men avbröts av att telefonen ringde.
Alla på hotellet var på hel sänn.
-Hi, I have you kids. If you want them I need 23 000 grand today. Or else…
Sen la han på.. Vart fan ska vi få dom pengarna ifrån??
Karina ringde polisen igen men svaret hon fick var att dom inte la sig i såna angelägenheter. Både hon och Joushé försökte at övertala dom. Men utan att lyckas.
-Joushé kan du få fram 18 000 så fixar jag resten??
-Absolut jag har 19 000 hemma. Så vi åker över dit nu.
-Men tänk om dom ringer igen??
-Sant. Stanna du så kommer jag snart.
Tiden gick sakta sakta och Karina tänkte på hur dom behandlar sina små änglar. 5 minuter verkade mer som 4 timmar. Och när Joushé äntligen dök upp hade han som tur var pengarna med sig.
-Har dom ringt än?
-Näe.. sa Karina och brast i gråt… Jävla Hippien som tar mina små Älsklingar.
-Så ja älskling. VI har pengarna och vi hoppas och ber till gud att dom inte behandlar dom illa eller skadar dom.

Erik och Jonathan satt bakbundna vid ett hett rör.
Båda har munkavel på sig så dom kan inte göra större ljud än att mumla. Erik hade slutat gråta men Jonathan grät efter som att när han bet ena killen tog han tag i Jonathan och slog honom med ett handfängsel som han nu har runt handlederna. Det svullnade upp riktigt reällt runt ögat och han kunde knappt se på det.
-Your fucking cook sukers do you want to taste my´n?
Erik försökte skrika men vakten klämde hårt i hans ansikte.
-If you try anything I will beat you to death. Understand?
Erik nickade. Han hatade sin pappa nu som lärt dom flytande engelska. Han saknade mamma. Han var rädd.
Vakten tog av sina byxor och drog ner kalsongerna och tvingade Erik till att tillfredställa honom. När han väll kommit slutade inte terrorn där utan tvingade Erik att svälja satsen. Han slog sedan upprepade gånger honom över ansiktet.
Jonathan som knappt såg någonting grät av de lilla han såg..

På hotellet hade en massa samlats för att hjälpa till. En satt vid telefonen , några från pressen var närvarande och även svenska ambassaden hade folk på plats. Alla var beredda på att agera till max. Ingen visste riktigt hur man skulle bete sig eller vad som skulle sägas just då? Men till deras räddning ringde telefonen.
-Hi, its me againd. Do you wana save your boys life? I mean do you have the money?
-Yes I have. stakade Karina fram.
-Your a good slut. I want you to retur it to the bushes behing the store between your hotell and the other hotell sunglases. Ok?
-Ok when?
-I tell you when bitch. In about 4 days.. I´m going to have a good time whit your boys now..
-You fucking ashole return them now.. Skrek Karina..
haha.. Bye bye…Pooooff… I cal you tomorrow and tell you the precis time.
-Helvete… Jävla idiot. Varför mina barn.. skrek Karina i hysteri.
   Kvällen nalkades sakta. Joushé ville stanna med Karina inatt. Och det hade hon godkänt.
-Jag älskar dig Joushé. Fast allt som hänt.
-Jag älskar dig med. Jag tror att det bara finns en kärlek, och det är du! svarade Joushé.
Natten smög sig på och det nalkades morgon och Joushé och Karina släppte aldrig greppet om varandra. Morgonen var här och dom var för trötta för att stiga upp. Båda hade varit vakna hela natten. Fårr känslorna att ha sina utbrott på ett possetivt sätt.
Lite senare vid 9 tiden gick dom tillsammans ner till telefonen och stannade där tills det skulle ringa.

Vakterna kom lite då och då, Ibland kom dom tätare och ibland kunde det gå timmar innan dom visade sina fula trynen där. Nu hade det gått några timmar sedan förra titten och dom hörde två steg komma imot dom.
-Hi my Little Hookers. I see in you eyes that you need Moore of my speciallity. Do you like it?
Erik och Jonathan skakade på huvudet..
-What?? Do you think your speciall?? I´m gonna hit you ,fucking ashole.
Han slog Erik med en pinne han hade med. Rakt över ansiktet så att det lämnade ett märke. Och gjorde samma sak på Jonathan, vars öga hade börjat vara av ett öppet sår han fått över ögonbrynet.
-I said do you bitches like it?? skrek han.
Båda två nickade snabbt på huvudet.
-I have Always wanted twins.. God send me you two..
-Yes me two . sa den andre som stått tyst i början…
Den andra tysta killen tog av sig byxor och underklädes plagg och började masturbera framför killarna och den andra förgrep sig på dom båda tills att han kom i Jonathan.
Den tysta killen beordrade dom att oralt tillfredställa han.. Båda två.
Jonathan och Erik grät av förnedring.. Och då och då tillfogades det slag på nedre och övre kropps regionerna. Erik stod inte ut.. Och Jonathan bet i hop. Hoppas mamma kommer snart bad Jonathan.

Vid hotellet var allt lugnt men det vilade inre kaos i byggnaden. Alla turister som kommit till hotellet hade nu fått reda på händelsen och nästan alla var berörda på ett eller annat sätt.
-Hi you the mum Girl.. You have phone,
-Joushé nu ringer dom!!!
-Hi. Its me againd. Call me the devil. I´m changing the plan.. I whant the money now.. Run over to the bushes, that we planed and put the money there… Your boys will be deliverd out side the hotell.. And remember NO police.. Oki??
-Oki..but..
Han la på..
-Jag ska lämna pengarna nu…
Karina sprang med all hennes krafter till buskarna och la påsen som Joushé hade lagt pengarna i bakom busken.
Medans Karina sprungit dit hade Joushé smugglat fram vapnet han hade med sig, Han hade också en plan.

-Now is our friendly relationship over.. Your mum is waiting for you.. Remember.. You do not remember anything ok??
Båda nickade snabbt.. Två killar eskorterade dom till skåpbilen och den körde iväg..
Erik tänkte snabbt på hur han skulle berätta allt..
Jonathan hade en sådan smärta att hans hjärna practiskt taget lagt av.
Nu öppnades skåpbilen och killarna befriade deras händer från handfängslerna och munkavlarna och sa att dom måste stå still i 5 minuter innan dom fick gå.
Dom stod alldeles stilla och fick se en gestalt som rörde sig vid husknuten.
Ett vapen. De fick se armen peta ut och kände igen tatueringen direkt på leden vid handen.
PAPPA!
Killarna fick syn på vapnet och tog fram sina. Joushé avfyrade 4 skott. 3 träffade gerilla männen men ena träffade Erik i axeln.. Joushé sprang fram och tog Erik över axeln och Jonathan i armen. Nu var det bråttom.

Karina kom tillbaka och fick se en ambulans stå vid infarten. Hon sprang fram och fick se sina barn. Hon grät av lycka. Men båda var illa däran.. Både Joushé och Karina hoppade in i Ambulansen och åkte med till el abiod. Sjukhuset på spanska.
Erik fördes in på operation direkt och Jonathan till ögondoktorn.. Timmar gick och en doktor kom fram.
-Hi Mrs Carlsen and Mr Carlsen.
-How is they?
-Both have been raped. And hiten much but Jonathan is Half blind. they hit him so hard that he is complete blind on the right eye. And Eric are fine, but sad. They both told me that this men has raped and force them to suck ther dicks.. More then just ones.
-O my god.. Grät Karin och Joushé grät han med.
-Can we see them? frågade Joushé
-This way..
Karin såg barn ligga i sängarna bredvid varandra och Erik höll Jonathans hand.
förlåt Jonathan… Jag är så hemskt ledsen.. Grät Erik
-Förlåt mig.. Som inte tvingade oss kvar. Och för att jag bet honom. Sa Jonathan.
-Mina älsklingar… skrek Karina med en häfftig gråt..
-Mina barn.. grät Joushé.. Jag älskar er…
Barnen somnade efter ett tag, och Karina och Joushé satt vid deras sida..
Barnen fick ligga kvar i 2 veckor för observation. Och doktorer på olika områden kolla till dom ofta. De var psykiskt nedbrutna va händelserna .
Joushé och Karina hittade varandra igen och alla 4 åkte hem till Sverige fyra veckor senare.
De gifte sig .. Och ett 3:dje barn är på väg.. Familjen arbetar sig snabbt upp igen. Men alla semestrar stannar dom i trygga Sverige.

Barnet föddes den 4 maj 2004 och de vart en välskapt liten flicka. Hon fick namnet Jouline.

Tiktok: @iminaandetag
Instagram: @iminaandetag

[Angel88]
0
#1

Hej, den var ganska magstark denna novellen, du skulle nog skrivit det innan…

det finns en del stav fel både på svenska och på engelska. men dom får någon annan rätta, då jag själv inte är bra på det. på vissa ställen hadde du missat ord. I övrigt var det en mycket bra skriven novell, lite sorglig men mycket gripand..

Fortsätt skriva!