I maktens centrum # 1
I Maktens Centrum
Brahe släkten - Ebba Brahe
I nådens och herrens år 1611
Det är i stor sorg jag börjar min berättelse. Mitt namn är Ebba Brahe. Jag var blott 15 år när min moder, Brita Leijonhufvud, avled i mitten av maj månad, den som var så varm och skön det året.. Jag hade aldrig varit med om något sådant hemskt. Även fast jag visste att hon skulle dö, pressis som du och jag en gång skall, försjönk jag i stor sorg. Min fader, Magnus Brahe, led med mig. Han led vart annat om att se mig i denna stora sorg, vart annat om att hans hustru, min moder, nyligen dött. I många dagar låg det ett sorts tryckande mörker över vårat annars lyckliga hem. Det var som om någon tryckt ner en mörk filt över våra huvuden, och försökte kväva oss till döds. Det var en en hemsk känsla utav saknad och tystnad. De annars så sprakande väggarna låg nu gråa och tysta. De Kvittrande små näktergalarna som annars brukade väcka mig till liv på morgnarna hade nu ersatts av kråkan och skatans illvilliga rop. Min fader hade det inte bättre en jag.
(bara något jag börjat på. Ge gärna kritik!)
Att skriva, är att måla med ord...
medarbetare på Fantasy iFokus
Ingen komentar?
Att skriva, är att måla med ord...
medarbetare på Fantasy iFokus
I nådens och herrens år 1611, Tre kronors slott
Gnisslandet från de massiva trä och mettal hjulen när den mötte de små stenarna på kullerstens gatan ekade inne i den vackert utsmyckade karossen. Jag var rädd, skräckslagen och rädd. Hela mitt liv har jag levat ute på de stora ägorna utanför Jönköping. Nu när Stockholms trånga gator och stora hus fans överallt omkring mig hade jag svårt att andas. Det kändes som om jag skulle kvävas till döds.
”Hur kan människor leva så här?” tänkte mitt huvud och mina ögon stirrade på de fula och de fattiga. Men ju längre vi åkte, ju bättre såg människorna ut. Det var inte längre trånga gator med en massa folk vi körde förbi, utan stora stadshus med vackra små spirande trädgårdar. Jag hade redan många gånger tänkt den tanken som nu knackade på i mitt huvud.”Jag, Ebba Brahe, vid kungen och änkedrottningens hov!”
Jag kunde inte tänka mig det.
- Ma petite chérie… vi börjar närma oss tre kronor.
Magnus Brahes mörka stämma smekte mina tankars utkant och jag ryckte till när han sa det svenska hovets reguljära bostad.
Oui, jag längtar ärade fader på att få se den vackra drottning Kristina och unge herr kungen. Han log vid mitt smeknamn av den konung jag aldrig träffat tidigare. Vi svängde in på en stor grusgång som ledde fram till det väldiga palatset med dess spirande torn och vit grå fasad.
Att skriva, är att måla med ord...
medarbetare på Fantasy iFokus
Låter bra tycker jag. men en fråga.. vad har hänt sedan modren dog?. och varför pratar dom franska?
Det är 1611 i sverige. hon är högburen och de flesta högbordna under den tiden kunde prata åtminstone några ord franska, efter som det ansågs tilldragande. Det som hänt är inte så mycket de har bara förberätt till avresan mo slottet 
Att skriva, är att måla med ord...
medarbetare på Fantasy iFokus

Jag antar att du kan en del om Ebba Brahe. :) Du har ett lite gammaldags språk i din text och jag tycker det passar i och med att det du skriver om handlar om 1600-talet.
tack och ja jag tyckte hon var väldigt intresant så jag fortsatte att forska, Bara så ni vet är jag 13 år 
Att skriva, är att måla med ord...
medarbetare på Fantasy iFokus
Måste säga att jag älskar idén :) är nämligen ett stort fan av historia i överlag.
Något som jag tycker är mycket bra gjort är att du faktiskt använder "gammaldags språk" i texten, och inskjutit att högadeln pratade franska.
Dock så var det lite vanligare att man pratade på latin än franska här i Sverige om jag minns rätt :)
Jaja, kom kanske lite avsides här men om du finslipar texten lite och ger den lite mer tid.
btw, kul att ja inte är den enda som är runt fjorton här :)
Yay Ännu en 13-15 åring(?) och ja men jag kan inte riktigt latin så jag använder mig av franskan ;) OCh ännu ett "Yay" att jag inte är den enda som är ett fan av historia! OCh jag älskar också att jag använt gammaldags språk. Det får den att vakna till liv!
Att skriva, är att måla med ord...
medarbetare på Fantasy iFokus
Vänta , ett stavfel ;)
De Kvittrande små näktergalarna som annars brukade väcka mig till liv på morgnarna hade nu ersatts av kråkan och skatans illvilliga rop. Min fader hade det inte bättre en jag.
Ska vara än ((;
oh noooo 
Att skriva, är att måla med ord...
medarbetare på Fantasy iFokus