vilket sätt passar mig .? ge din åsikt
jag brukar skriva på 2 olika sätt ,det jag skriver med nu är mer avancerat och ett mer lättare sätt. Vilket passa mig .
lättare sättet .
Jag kastade en blick bakåt ,bakom mig red Jessica på Astrix .Vi i ridgruppen hade fått välja vad vi ville göra denna ridlektion och vi valde att få rida ut.Eller kanske kan man inte kalla det vi och vi .Jag hade då hellre velat hoppa men vad säger man när det är majoriteten som vinner.När vi kom tillbaka från ridturen släppte jag ut Buttercup i hagen eftersom Gisela bett oss släppa ut hästarna . Jag stod en stund utanför hagen och tittade på ´Buttercup som galopperade lyckligt i hagen.Tänk om jag hade en egen häst .Att få en egen häst är den största önskan jag har .Men jag vet att önskan är omöjlig. Jessica min bästavän har en egen häst som heter Astrix ,jag är nog den enda i stallet som inte har egen häst. Hur mycket jag en tjatar att jag vill ha häst så kommer jag aldrig någonsin få det .
-Ska vi åka ,säger jessica som stallt sig framför mig.
-ja,mummlar jag .
-något på tok ?,säger jessica oroligt och tittar in i mina ögon.
Hennes ögon är kristallblåa .Omöjligt blåa .
-Nej ,inget förutom det vanliga att jag aldrig någonsin kommer få en häst ,suckar jag olyckligt.
-Det omöjliga är det möjliga ,ge inte upp en ,säger Jessica och lägger sin hand på min axel.
-kanske är det ,det ,viskar jag .
Det är en liten del av lätt version .
här är en svårare
Jag sitter på den brunmålade fönsterbrädan ,och tankarna bara snurrar runt,runt och runt i mitt huvud. Jag stirrar ner längs dom mörka gatorna . Min blick fastnar i en mörk smal gång genom två höghus .Jag ryser och jag börjar fundera på hur läskigt det skulle vara att inte ha någonstans att bo ,jag känner hur vinden kryper in genom dom smala springorna i fönsterkarmen. Det skulle vara väldigt kallt att bo där ute. Plötsligt sköljer en känsla av ensamhet genom kroppen .Är jag verkligen ensam? vem är jag ? Jag slår undan tankarna och jag blir plötsligt rädd för mig själv.Jag blundar och jag hör hur bilar åker förbi,eller hur folk kommer och går …Mina ögon är på väg att slockna helt men jag blir klarvaken när jag hör ytterdörren slås upp. Jag funderar på om jag vågar ta mig fram till hallen för att se vem som kom. Om det är min syster vill jag bara sjunka genom jorden. Hon är alltid ute och dricker på kvällarna och kommer därför alltid hem stup full. Det är otäckt att se människor bli så annorlunda och konstiga av att dricka. Det finns något både jag,syster och pappa saknar i livet ,det är en vuxen kvinna.Någon som lagar mat,som städar och som tar ansvar. När jag föddes dog min egen mamma och sen dess har jag aldrig haft en vuxen kvinna i mitt liv. Kanske en kort period då min far träffade någon tjej. Men det tog slut efter ett halvår. Varför vet jag inte ,men jag minns henne svagt.Jag hör steg närma sig och jag vågar inte titta.Tänk om det inte är min syster ,tänk om det inte är pappa min heller. Vem är det då!?.Jag känner hur räddslan plågar mig.Jag blundar och hoppas att det snart ska höras en välbekant röst från hallen .Stegen kommer närmare och jag försöker blunda hårdare.
Eller borde jag sluta skriva helt ?
Klart att du ska fortsätta skriva, när du känner lust för det. Alla borde öva sig i att uttrycka sig på ett eller annat sätt.
Oavsett vilken stil du använder, behöver du jobba på det som ser slarvigt ut. Det stör för mycket med felaktig meningsbyggnad, punkt på fel ställe, ny mening med liten bokstav, inga mellanrum efter kommatecken m m. Granska alltid texten, se efter hur den ser ut och rätta felen innan du lägger ut den. Författare jobbar oerhört med minsta lilla stycke för att få rätt stäming och den som jobbar med reklam sliter som attan för att fånga läsarens blick på rätt ställe etc. Det är alltså ett råjobb utan like att arbeta med texter, men värt mödan när man når ut med sitt budskap.
jo det där med bokstaverna och det vet jag ,men jag brukar ha mellanrum och stortbokstav ,skrev bara in det här snabbt .Men det känns som jag inte har kvar skrivandet ,allt jag skriver blir bara dåligt nu inget fångar läsarens blick. Jag funderar på att sluta helt ,känns så meningslöst när jag inte fångar någons intresse
Det är klart att man har toppar och dalar i allt man gör. Känns det inte bra, så vila från skrivandet en liten tid. Man kan inte vara på topp jämt.
Ett sätt att ändå hålla igång, är att jobba med andra typer av texter. Du kan skriva dagbok med reflektioner över saker och ting i din omgivning och inte visa någon vad du skrivit. Du kan öva dig i att skriva referat av en lång artikel eller skriva en dikt. Annars är det alltid mysigt att läsa böcker som avkoppling. Rätt som det är kommer lusten tillbaka.
Applåder för det man skrivit, kan man inte räkna med, men någon gång kanske man råkar komma med rätt text i rätt tid och sammanhang. Du skriver väl inte för att vinna ära och berömmelse, utan för att berätta någonting?
jag tror att det kan ha något med att göra att jag inte längre kom i håg min skrivstil jag hittade nu en berättelse som har en fantastisk inlevelse som jag skrev för några månader sen . Nu har jag sytt i hop biten som fattats ;)
Jag håller med #1, ibland blir det rörigt. Läs texten högt för dig själv, det brukar avslöja vad som låter konstigt!
Medarbetare på fantasy.ifokus
Skriver du bara för dig själv, så kan du skriva hur du vill. Som skribent är man till viss del tvungen att anpassa sig efter läsaren. Ska jag t ex skriva ett brev till ett företag och klaga på en räkning jag fått, så skriver jag ganska formellt. När man söker ett jobb så skriver man ansökningshandlingen på ett visst sätt och anpassar kanske också texten till jobbet man söker.
Din första texten är ganska enkelt skriven, som du själv säger. Den kanske främst riktar sig till en yngre tjej, som tycker om hästar. Då ska det inte vara för svårläst.
Din andra text är som du säger betydligt tyngre och svårare och riktar sig kanske till en annan läsare, som är lite äldre.
Det går inte att säga att en viss stil passar dig bäst, att du ska skriva så eller så. Antingen skriver du som du vill eller också så skriver du så det du skriver är anpassat till läsaren. Lite vuxentänk kanske.
Det tar tid att lära sig skriva, man föds inte till författare, man lär sig att bli det, genom att läsa vad andra skrivit och genom att skriva själv. Se skrivandet som något kreativt, något du gör för att må bra.
Några tips
* Om du tycker att det du skriver är dåligt, gör små Skrivövningar där du tillåter dig att skriva dåligt. Gör dig till och skriv så dåligt och tramsigt du kan.
* Slaskskriv. Skriv vad som faller dig in under minst 10 minuter. Du kan skriva hur dumt som helst. Det spelar ingen roll. Metoden kallas även flödesskrivning eller morgonsidor. Genom att skriva "trams" så frigör man sin kreativitet.
* Skriva ska man göra för att vara kreativ och för att man mår bra av det. Strunta i bra-dåligt tänket.
tråden kan låsas eller tas bort
Starta ny diskussion
