Här är en vers som jag skrev för några år sedan. Den handlar om min autistiska son.

Linkentuss

Du inte som andra barn är

och ofta du på våra nerver tär.

Men du är väldigt söt och rar,

jag är glad att vi dig har.

Oftast vi ej vet vad du vill

och du har svårt för att sitta still.

Du har mycket du måste lära,

ett stort ansvar för oss att bära.

Vi får möta varje ny dag,

med nya stora friska tag.

Hoppas att du alltid lycklig får vara

och kanske en dag på våra frågor kan svara.

Om du hade fått betalt för dina skrik,

hade du varit mycket rik.

Du gillar när det blir mycket bus.

Ja, du är nog gladast i vårt hus.

Vår egen speciella lilla Linkentuss du är

och vi håller dig väldigt kär.