Den här handlar om en känsla jag hade en sommar när jag stod och tittade uppåt himlen efter ett flygplan och dess spår.

MELLAN TVÅ TALLAR

Mellan de två tallarna
åker ett flygplan som nyss startat
från sin bana på Arlanda
Jag mäter avståndet mellan träden
och undrar
när solen bländar mina ögon
Jag kisar
i min långa lätta kjol
Jag tyckte för ett ögonblick att jag kände
startluften komma emot mig
och blåsa igenom min kjol
Lika snabbt som planet flyger
försvinner dess spår
Solens strålar bländar mig inte mer
och vinden är stilla omkring min längd

En till. Skrev denna efter jag varit ute på en fest och var på väg hemåt i stjärnhimlenatten.

POTPURRI

Det är sen höstkväll
och där kommer hon
vandrades hemåt
med vindens ojämna kast
med lövens lekfullhet
och med himmelens stjärmor i sinnet
Hon går lätt
som om hon vore en del
av nattens himmel
likt stjärnan som blinkar frenetiskt
och man undrar
varifrån hon kommer
och vart hon ska gå