Den var fin, Hulda!

Håller med ovanstående, den var fin! :)

Otroligt bra :)

tacktack

Det är ett eko och ett tomrum inuti massivt och ofattbart

det är en flodvåg som sköljer smärtan från väggen men lämnar spåren lvar

det är plåster på såren men smuts under naglarna och damm i hörnen

och jag visste aldrig vem jag var
förrän jag bröt samman

Förlåt, men lämnar spåren lvar, ska väl vara lämnar spåren kvar. Hade lite svårt att förstå vad Ivar gjorde i texten, innan jag kom på det :)

Förstår precis vad din första dikt handlar om, om man säger så. Tycker om "repliken" eller vad man ska kalla stycke två som du skrivit med kursiv stil "om du vill kan vi prova igen… "Det är sådana ord som man minns i evighet, oavsett om någon sagt dem till en, eller om man tänkt dem för sig själv, skapat dem, när man skriver sina texter, sin egen poesi.

Tycker om bildspråket i dikt två, speciellt; det är plåster på såren, men smuts under naglarna och damm i hörnen. Vems naglar är smutsiga, dina och isåfall varför, eller har den som plåstrar om dig och försöker läka, skydda eller dölja dina  sår på kroppen smutsiga naglar? I vems hörn ligger det damm? Orkar du inte ta tag i ditt liv, orkar du inte städa? Eller är det din vän som har skitigt i hörnen? Har nedragningarna inom sjukvården resulterat i bristfällig städning? Det finns en intressant tvetydighet i textraderna. Om du vill får du gärna förklara hur du tänkt. Oavsett om du väljer att göra det eller inte, så tycker jag om att fundera över de textraderna.

hej

jag gillart det här

inte för jag är nån expert eller så men ja tycker inte att detta känns som försök ;)

Keep going!

Ella

Tack så mycket!

Och jaa… vet itne riktigt själv vad jag tänkte när jag skrev den andra dikten. men ska försöka förklara!

Dikten handlar för mi om att bli övergiven.
Första stycket beskriver tomheten inombords då man väller över av känslor men ändå är så frukatsvärt tom. Andra stycket handlar nog om att gråta och gråta.

Trejde stycket som du då funderade över handlar nog om när man börjar läka och bli lycklig igen. När andra vänner läker och ger en "plåster på såren" men saknaden och kanske avskyn och föraktet för den som svek finns ständigt men en som "smuts under naglarna" och någonstans inom bords finns det kvar ett hopp och en längtan man inte orkar städa undan.

Du har daggdroppar i håret
som om du älskat med morgonen

solstrålar i ögonen
som om du och solen var ett
_
och du har
havet mellan läpparna
rosor på dina kinder
och världen i ditt
bultande hjärta
_
(som om du verkligen älskade den)

Den här sista är bra komponerat, en tanke i parentes är  efektfullt - man skall läsa sakta för att komma ikapp.

Vill att världen ska veta
att jag är stark i mig själv
men byggd utav andra

Vill att världen ska höra
när jag berättar om det här
**för det är så det är

**_När jag drunknade
och ni bara stod kvar
när ni höll er borta
men inom räckhåll

när ni ständigt
var beredda
att vara lyckliga
med mig
_
när jag vara redo

Då kan ni ha räddat min sommar
kanske inte mitt liv, men ändå
är jag så tacksam att det känns
som om hjärtat ska bubbla över

_Ni står ut
och jag tror
att ni

måste nog ändå
älska någon bit
av det jag ser

när jag vänder mig inåt_