Euskefeurat har släppt nytt

Efter en lång väntan sedan sista plattan som kom ut 1994, har nu pitemännen tagit sig i kragen och producerat en ny platta. Den är värd sin väntan. Lysande texter och trallvänliga melodier med en stor nypa humor och självklart på härligt pitemål får vi Euskefeurat, precis som vi minns dem. Med Ronny Eriksson som sångare på de flesta låtar känns det precis så bra som vi hoppats. Denna skiva är från en livespelning i Piteå, med 16 låtar som har ett "lurvigt" sound, som de själva uttrycker det, vilket ledde till namnet LURV. Personliga favoriter på skivan är Gode gud i himmelen och Spela Creedence, men alla låtar växer på mig och om några dagar till kan jag nog räkna upp dem allihop.

Köp ditt ex på www.hadebra.se/euske src="../Images/Buttons/linkArrow.png" alt="Länken öppnas i nytt fönster" /> eller om du har vägarna förbi Piteå, på caféet Krokodil.

Emma Larsson

En notis:
 

Åk rymdskepp år 2012

Kiruna är platsen du skall hålla ögonen öppna för om du är sugen på att kunna åka rymdskepp. Här planeras nämligen en möjlighet för det att vara klart för privatpersoner år 2012.

Kiruna etablerades som rymdstad redan för 50 år sedan, och har sedan dess vuxit sig stark på marknaden. Utvecklingen fortsätter nu och framtidsplaneringarna är storartade. Under 2007 skapades ett samarbetsavtal med Virgin Galactic som är ett ledande bolag inom rymdturismen.

Från början kommer flygen att gå en gång i veckan, men man hoppas på att kunna öka till så ofta som två gånger per dag med tiden. I ett flyg åker det sex passagerare och två piloter. Det är dock en tre dagars träningskurs som måste genomföras innan resan för att man ska kunna få kalla sig astronaut och kunna åka med på resan.

Priset för att få se jorden på avstånd från och med 2009 ligger nu på $200 000, med en handpenning på $20 000, så börja spara redan nu.

Emma Larsson

Den sista måste du lägga in på en annan sida jag är Medarbetare på - Astronomi.

Men förstår inte att det ska vara klart 2012, men börjar 2009? För sedan nämns inte 2012 någon mer gång. Annars spännande. Börjar samla pengar nu. Första kronan ligger på lager… /Vanessa

ja det börjar 2012, men man kan komma med på någon redan 2009 då det finns få platser… hm.. borde se över det.
du kan få lägga in den där om du vill

Då gör jag det. Det finns korkade läsare som jag som inte fattar saker och ting :-). /Vanessa

Jag hade lovat er en novell. Här kommer den. Vet att den är lång, men om någon känner sig manad vore lite kritik kul!

Jag trodde det var omöjligt att det skulle hända. Det kan i alla fall inte hända mig. Det är sådant som bara händer på film, eller andra personer som man hör talas om. Men dom förtjänade det säkert. Det skulle ju aldrig någonsin kunna hända mig.

Jag är ansvarstagande, snäll, seriös och en ärlig människa. Jag förtjänar bättre än så, och det skulle aldrig kunna hända mig. Jag är inte en blåögd struts med huvudet i marken. Inte har jag blundat för verkligheten eller varit naiv. Jag är en uppmärksam hyfsat välutbildad och smart tjej med hjärtat på rätta stället och en känsla för vad som är äkta och inte. Så vad var det som hände egentligen? Vart fick det fel? Och den värsta tanken av dem alla, är det mitt fel?

Det ringer på telefonen. Jag kör bil genom rondellen vid Norrlands Universitetssjukhus och hör ringandet på mobiltelefonen. Melodin går varv efter varv och jag försöker med ena handen rassla runt i väskan som ligger på passagerarsätet för att leta efter telefonen. Försöker hinna svara i tid, medan jag med andra handen försöker svänga genom rondellen. Det blev inget blinkande för att visa att jag var på väg ut, men det verkar inte vara någon som blev störd av det. Just när jag kommer ut ur rondellen får jag tag i telefonen och får upp luckan med tummen. Jasså, det var inget viktigt jobbsamtal utan bara sambon.

- Hej gumman, det är jag.

Skönt, har inte riktigt tid att diskutera med kunder nu. Är på väg ut till hästen och har ingen vidare lust att sätta mig och diskutera långa jobbsamtal i i bilen.

- Jag måste jobba över en liten stund, men hinner hem till middagen. Jag hade missat att göra beställningen igår, så jag måste hinna göra den idag, annars kommer jag aldrig att få jobbet.

Ingen fara älskling. Jag ska åka och rida ändå, så det ingen fara… Typiskt honom att glömma något så viktigt. Jobbet han vill ha som restaurangchef har redan förskjutits ett år, jag gav upp hoppet för länge sedan. Undra om han är för korkad för att själv förstå att det är kört sedan länge? Jag hoppas att han växer upp snart och börjar ta ansvar. Som jag! Jag jobbar dag och natt för att hinna med allting i tid och dessutom göra lite extra så alla blir nöjda och belåtna.

- Vi måste prata om en sak när jag kommer hem, så se till att vara hemma kl 7.

Prata? Vad ska vi prata om? Jaja, visst. Jag hinner nog hem till 7, men får nog ta en snabb tur i skogen istället för att drömma mig bort på hästryggen som jag vanligtvis brukar göra. Han vill säkert ha ett av sina klagomålsprat som han ibland har. Om att jag gnäller för mycket om städning, diskning och sådana helt totalt onödiga grejer som han tycker vi kan lägga ner helt och hållet. Väx upp killen! Men visst, jag får väl lyssna på talet om att jag är en tjatkärring igen. Jag vet ju att felet ligger hos honom och att man måste sätta honom på plats ibland.

Jag kör vidare och kommer ut på E4an söderut på väg mot Stöcksjö. Jag känner solen blända mig genom rutan på bilen. Jag hade kunnat fälla ner solskyddet men vill hellre känna känslan av sommaren slå emot mig. April är väl tiden då vi behöver det som bäst? De första sårbara strålarna man får se efter en lång mörk vinter. Jag ser ut över de vita slätterna. Sommartid är de fyllda av korn, vete, gräs, får och kor. Nu är det ett vackert vitt täcke som döljer den sand och grus som snart kommer smälta fram. Väl framme så funderar jag på vad han egentligen menade. Oftast brukar han bara gnälla i stundens hetta för att slippa ta tag i disken. Detta kändes mer överlagt… Men vi är ju nyförlovade, det kan ju inte vara något särskillt farligt han vill prata om, något i stil med att göra slut, det är ju inte tid för det, vi som har pratat om att flytta till radhus och skaffa barn. Nej, vad du är löjlig, det är säkert något helt onödigt han vill prata om! Som vanligt.

Jag sitter på hästen barbacka och känner hennes varma rygg under mig. Det är lagomt varmt, solen tittar fram och jag känner varenda av hennes rörelser som om det vore mina egna. Lite snö ramlar ner från trädet när hästens huvud tar emot en trädgren, och ramlar ner på hennes tjocka svarta man. Hon frustar av glädjen av att bara få strosa i skogen och plumsa i snön. Jag nynnar på en gammal låt av Nina Simone I want some sugar in my bowl. Det är lite svårt att tänka på annat när man sitter här. Hästen trippar leksamt till några steg och tycker det är dags att få galoppera lite på raksträckan som närmar sig. Jag kan inte låta bli att lätta i tygeln och låta henne galoppera nöjsamt framåt.

Hemma sitter jag nu kl 7. Ingen hemma. Så typiskt honom, tvinga mig att stressa med hästen för att han ska få tid själv och så är han inte i tid ändå. Typiskt honom. Oansvarige jäkel. Slösa på min tid sådär. Mina minuter är värdefulla! Jag ser på ett gammalt avsnitt av Vänner så länge. Pheobe blir inlåst i en juvelbutik då hon klätt på sig alla deras smycken och sedan försöker springa ut genom dörren. Det är säkert fyrtioelfte gången jag ser det här avsnittet. Hur han det vara lika bra varje gång?

En stund senare dyker han upp, slänger jackan på golvet i hallen och sparkar av sig dom snöblöta skorna uttanför hallgolvet. Jag känner irritationen resa sig. Senare kommer jag få gå och antingen gnälla på honom att flytta grejerna eller göra det själv. Blir galen av detta…! Oavsett om jag gnäller på honom eller inte, blir det jag som kommer få plocka upp efter honom.

Vilken människa hänger inte upp jacka på en krok när man tar av sig den? Han märker inte ens att han gjorde så, det kommer så naturligt för honom. Det kommer bli blött på golvet och inte tusan är det han som kommer torka upp det. Jävla slarv med allt hela tiden!

Han kommer in i rummet med en allvarlig min i ansiktet. Jag kan inte låta bli.

- Sa du inte klockan 7? Jag stressade hem för att vara i tid, men då behagar du inte att komma i tid själv?

Han säger ett kort förlåt och sätter sig bredvid mig, tar min hand och säger med en väldigt ansträngd röst och tårar i ögonen att han inte vet vad han känner längre och det känns inte så bra just nu mellan oss. Jag frågar om han vill göra slut? Han svarar efter en lång stund

- Jag tror det.

Va? Va? Vad tusan snackar han om? Vi har ju just förlovat oss! Vart kom det här ifrån? Jag känner mig helt förbryllad. Vad menar han? Det måste vara att han är missnöjd för något och som vanligt ska överreagera. Han kommer ångra sig om någon vecka. Det är jag säker på. Han är ju verkligen inget utan mig. Han kan ju inte ens ta hand om sig själv! Han kommer ångra sig, vänta du bara. Då ska han få veta att jag betyder allt för honom och att han måste anstränga sig mer framöver. Det är bara en tidsfråga.

Vi sågs inte mer under den kvällen. Han gick en promenad och sov över hos en kompis. Jag kände sorgen komma på natten. Så ensamt. Är inte van det. Han sover ju alltid hemma… Förutom några gånger han och polarna festat för mycket och somnat på efterfesten. Han kan då aldrig dricka lagomt. Allt är en jävla lek för honom. Men sådan är han ju. Det vet jag ju. Det visste jag ju redan innan vi blev tillsammans, att han är en sån kille som tycker livet är en lek. Det gör mig inget, han får gärna leka av sig med sina vänner så länge han sköter sig när han är med mig och mina vänner.

Ensamt. Måste hämta katten för att höra ett spinnande i sängen brevid som ligger gapandes tom med ett ihopknövlat täcke. Bäddad? Nejdå, han bäddar inte sängen. Det är onödigt eftersom att man ändå ska bädda upp den sedan igen. Jag tar hans kudde och kramar den, andas in hans lukt och känner gråten komma.

Dagarna gick. Borde han inte ångra sig snart? Han ville då verkligen få igenom sin vilja den här gången. Tjurskalle. Älskade oansvariga skitiga slöa fina tjurskalle.

Det ringer. Jag ser att det är han. Jag svarar fort och försöker låta obrydd, fast jag egentligen känner hoppet stiga och jag nästan fnittrar av lycka för att han ringer! Han frågar hur det är, om han stör och andra löjliga frågor. Kom till saken! Ja, jag vill att du ska komma tillbaka! Jag ska sluta tjata på dig! Jag lovar! I alla fall tills jag känner mig säker nog att börja ställa samma krav igen…Men han frågar inte det. Han säger att han vill komma och hämta sina saker. Han har fått lägenhet på andra sidan stan och vill att vi ska bestämma vem som ska ta vad. Va? Vart kommer det här ifrån? Dumma gosse, inse vad du förlorar!

Lägenheten är halvtom. Jag skulle nog rymma alla möbler som är kvar i ett endaste rum. Dubbelsängen ser jättelöjlig ut med bara en madrass i, på andra halvan är det ett hål rakt ner till golvet. Hela lägenheten känns kall, även om det börjar bli sommar ute vid det här laget.

Jag känner mig eländig och dum. Vad gör han? Ska han inte ändra sig? Det har ju gått en månad nu?

Det ringer. Han igen. Han ville bara fråga om jag skulle hem i helgen. Hem, är för oss invandrare i Umeå, är Skellefteå. Jag säger att jag skulle hem. Han ville bara kolla läget, för han skulle ut med sin nya tjej, och tänkte att det vore dumt om vi råkade stöta ihop på samma ställe (vilket är en självklarhet när man är ute i Skellefteå med det något begränsade utbudet). Nya tjej? Vilken nya tjej? Jo, hans vän som jag träffat flera gånger. Jävla svin. Detta har ju uppenbarligen pågått en längre tid. Är det därför han alltid har försvarat henne då jag har sagt elaka saker om henne. Hon har alltid verkat otroligt jobbig och rent utav korkad. Jag tänkte faktiskt på det en gång i tiden då jag hade sagt något om att hennes huvud var abnormalt stort, nästan som en vattenskalle, och han försvarade varenda liten detalj om henne.

Jag träffar honom inte ute i Skellefteå. Jag träffar en annan man. En gammal bekant. Jag kan inte motstå känslan av att vara älskvärd och omtyckt. Jag vill känna en man runt mig och få utlopp för förtryckta känslor, djuriska instinkter och ren skär lust. Vi spenderar natten ihop varpå jag går hem efter med en otrolig vällust. Att det var så kul att vara singel! Det var många år sedan sist, och då var jag för ung för att hålla på med sådant här! Att det var så kul och spännande! Halvlyrisk och uppspelt hela veckan känner jag mig nästan hel igen. Fjärilar i magen och ett leende på läpparna. Skönt!

Sådan glädje är sällan långvarig. Ensamheten söker sig på rätt snabbt igen. Till råga på det kommer avslöjanden efter avslöjande till min kännedom om före detta sambon. Han träffade sin kompis sexuellt flera gånger innan vi gjorde slut. Han hade spelat bort flera hundra tusen på poker utan att säga något. Han hade tänkt göra slut flera månader. Dom ska skaffa barn. Dom har flyttat ihop. Tjejen är perfekt för honom. Precis likadan som honom. Slyna! Jag tycker hon har en för stor skalle. Som en vattenskalle. Hon är jobbig, för ung och oansvarig. Jag säger åt honom att hon kommer bli galen på honom när hon ser hur han egentligen är. Han säger att han är bättre nu, han städar upp efter sig och engagerar sig i henne. Kul för er då. Blåsta svin. Hoppas ni ramlar i älven och dör. Eller att alla börjar hata er när dom ser vilka lögnaktiga svin ni är.

Jag trodde det var omöjligt att det skulle hända. Det kan i alla fall inte hända mig. Det är sådant som bara händer på film, eller andra personer som man hör talas om. Men dom förtjänade det säkert. Det skulle ju aldrig någonsin kunna hända mig. Jag förtjänar bättre och skulle aldrig kunna vara så blåögd att jag skulle missat att sambon var otrogen. Han är ju störtförälskad i mig? Är han inte?

Här ett slut som jag inte kan besätmma mig för att ha med eller inte… Här är det iaf:

Jag blir nerslagen, hittar inget som hjälper. Tappar massor i vikt och röker för mycket. Så klart. För varför skulle det bli så bra att jag hittade någon ny att glänsa ikapp med?

Jag tar möjligheten och tillfället i akt att se mig om i Umeå. Vem visste att allt detta fanns här? Jag besöker BildMuseet, går på Trädgården och tar en öl medan jag lyssnar på ett liveuppträdande av ett coverband som spelar hårdrocksklassiker. Jag känner glädjen av att uppleva sommaren här. Vanligtvis brukar jag bara ligga i stugan och höra vågorna klucka mot bryggan. Vilket givetvis är underbart, men vem visste att staden levde även när studenterna åkte hem? Dagarna består av att sola på någon av de olika badstränderna som finns tillgängliga via cykel. Har ingen bil nu när vi flyttat ifrån varandra. Den var hans. Jag trodde jag skulle vara fast utan bil. Men det går jättebra, även om jag hatar onödig motion. Man behöver ju inte stress-cykla utan bara trampa och rulla i solen i sin egen takt. Regniga dagar består av bak, slappande och läsa en god bok.

Varje dag tar jag mig en tur med hästen som nu står på Röbäcksslätten för sommarbete. Gräset går ända upp till känna på hästarna och de äter sig runda och tjocka med glatt humör. Man hör tuggandet av hästarna och surrandet av flugorna runt omkring. Solen, känslan från hästarna och gräset under mig ger mig en otrolig känsla av välmående och avslappning. Jag glömmer nästan bort hur året startade och ser bara frammåt. Vad jag ska göra imorgon, nästa vecka och nästa år?

Jag rider en sväng ut i naturen. Jag ser porlande bäckar, löven på björkarna susar och barren under hästens hovar knastrar av att tryckas ner i marken. Fågelkvitter och hästens andetag är det enda jag hör. Jag tänker en tanke på att detta får man nog sällan uppleva någon annanstans. Inget krig, främlingsskiljaktigheter eller rädsla. Inte så fullt av människor att man aldrig kan vara själv i skogen, eller en betongdjungel av bara hus och inplanterade små träd. Jag känner mig fri, levande och fortfarande som i en film. En annan typ av film. En löjlig reklamfilm där alla är löjligt lyckliga och skrattar åt ingenting. Jag känne rigen mig, jag skrattar till av glödje. Kan verkligheten vara så underbar? Små saker som förstör och tynger ner oss kan nog hjälpa oss se det vackra i allt annat som man lätt kan glömma när vardagen slår sig på. Man kan så otroligt lätt sluta se lycka i att ens tomatplanta har fått sin första tomat, att solen skiner och att det finns så mycket vackert. Jag har alltid ansett att naturen är vad som är emellan huset och jobbet och allt annat man är på väg till. Naturen betyder så mycket mer. Inte bara för att vi ska kunna andas ren luft eller sitta i grönt gräs utan att allt dör, utan det stärker själen. Norrlands natur är oslagbar jämfört med alla andra ställen. Vår skärgård, vårt fjäll och våra bäckar, älvar och hav är så mycket mer stärkande än en solstrand i Grekland. Det är ett helt annat lugn, folk springer sällan till jobbet, trängs inte förbi en kö eller äter, går och pratar i telefonen samtidigt. Skillnaden är total, man behöver inte åka långt för att märka skillnad. En kärlek till livet är viktigare än kärleken till någon annan. Jag kommer hitta kärlek igen, men just nu behöver jag den inte. Jag ser fram emot vinterns vita slöja och en stjärnhimmel med norrsken. Att dela den med någon är bara ett plus i kanten.

Jag är fri och lycklig!

Kommer att titta senare ikväll. Eller imorgon, Vad spännande. /Vanessa

haha en eloge till den som orkar sig igenom hela… hahha

Vacker beskrivning av norrland

Så funderade jag också det när jag bodde i Skellefteå och såg ner från Vitbergets topp.

Tills alla myggen överföll mig igen och igen och igen.

Myggen älskar mig och det spelar ingen roll vilka gifter jag än smetar på mig så biter och sticker det på mig iallafall..

Alla vill ha med mig ut i naturen för då får dom vara ifred för odjuren.Och snäll som jag är följer jag med

haha är själv uppväxt i skell. Kul att du varit där!
textmässigt då?

Jag tycker det är lättläst(som det ska vara)och intressant, för att vilja läsa mera av …

Så fortsätt gärna skildra det som finns omkring dig…

Jag tycker om den! Jag känner stor samhörighet med känslorna som skulle följa en otrohet, och bara tanken på att kräket rycker upp sig för henne, men inte för mig skulle få mig lika förbannad! Du har skildrat det mycket väl! Och meningen att "Du vet inte vad du har förrän du förlorat det" är något vi alla skulle behöva tänka på lite oftare (speciellt vi som är lite gnälliga av oss ;) ).

Annat än ett par stavfel och något ord som smugit sig in felaktigt så hittar jag inte mycket att kritisera. Visst, det går alltid att bättra på meningar och flöden, men frågan är om det kanske skulle kännas mindre äkta då?

Fortsättningen tycker jag också om, i det är det faktiskt är en otrolig frihet att vara singel. Jag var särbo under ett knappt år i mitt "vuxna" liv, och OJ, vad mycket TID man hade :). Hennes liv låter faktiskt riktigt underbart på slutet… ;)

haha ja det är väl tyvärr en sann historia och helt sanna tankar funderingar och händelser. hm.. när jag läser det lite på avstånd känns det som att jag har några slutsatser:
- Jag uppenbarligen inte tyckte att han var värdig mig.
- Jag har ett stort ego.
- Han var fel kille för mig.

Då förstår jag att du fick till känslorna så mitt i prick…

Ledsen att du skulle råka ut för något sådant. Och visst är det lätt att vara blåögd och inte tro att det händer en själv… (Och, ursäkta mig, men vilket kräk som förlovar sig med dig i ena stunden och hoppar i en annans säng i nästa. Omoget och vidrigt. Har man såpass mycket ansvarskänsla att man talar om hur man känner innan något händer så kan man åtminstone bryta upp utan otrohet som en svidande faktor vid förhållandets slut…)

Peppar peppar ta i trä…

haha ja tur man har hittat sig en hyyyyvens karl nu iaf ;)

Det låter bra det ;).

Detta är egenltigen ett sms jag skicka när jag höll på somna till Per, fast nu lite omgjord då jag inte har ett lika begränsat utrymme ;) Jag skulle vilka ha kritik på den! Hur kan jag göra den bättre?

**Varför jag är kär i dig
**Jag älskar att du är världens snällaste människa,
utan att vara mesig.
Jag älskar att du är grymt läcker,
utan att vara självupptagen.
Jag älskar att du har framtidsplaner och drömmar,
men ändå finner tid att spendera med mig.
Jag älskar att du tycker om att göra saker som anses omanligt,
och ändå uppskattar dem.
Jag älskar att du är så ödmjuk och kärleksfull,
och att det bara är mot mig.
Framförallt älskar jag hur du tycker om mig,
trots att jag är jobbig, osäker och gör dumma saker.
Jag älskar dig,
för att du är du.

Vad tror ni..? Jag vill inte att den ska ge känslan av att jag älskar honom för att han gillar mig, och inte att jag bara gillar ytliga saker..? Han har flera ggr undrat om jag bara gilla rhonom för att han kan ge mig vad jag vill ha (typ familj, hus och den delen).. vill inte att dte ska framstå så..?
Förbättringar? Ändringar? Vill göra den perfeeeeekt!

Lite kort kanske? Jag tycker allting är fel.. men hittar inte på något bättre på det.. "ändå uppskattar dem" gillar jag inte. men… gaah..

Men Emma!Du kan ju dikta!!

Tjejen, detta var ju kanonbra text!!

neeej, inte god noooog.. jag vill göra den perfekt…! inget du kan tycka ska ändras? förbättras? Kul att du tyckte den var bra iaf =)

Tycker den är bra, sluta vara så präktig nu! det är olagligt nr jag är i närheten. ;)

nästan ingen som vågar sig på lite kritik?

Det är väl kritik att säga att den är bra och att den inte behöver ändras nåt?

visst är det det, men jag hade hoppats på lite mer kritik, och gärna negativ kritik =)

Ber du Om konstruktiv kritik, så ska jag väl försöka göra det du vill.

Kan tänka mig att skära bort lite av raderan lite, samt ändra på rubriken som känns "vanlig" och dessutom utan frågetecken. Tänk på att jag är lite petig med sådant jag vet att det passar inte poeter att vara så petig. Sedan skulle jag gärna se lite annorlunda jämförelser här och där. Som "världens snällaste", kan du kanske komma på en annan formulering för "världen".

Men jag sitter och funderar på vad du ville få fram i det hela. Han undrar om gillar honom för att han kan ge dig vad du vill ha. Kanske du kan säga mer om personligare saker. Som att värmen från hans hjärta berör dig, att kramarna han ger dig är som plåster när dagen varit dålig eller vad du nu känner. Ta ner det på en personlig nivå. För delar av det hela känns lite som att du bryr dig om det ytliga, som denna mening:
Jag älskar att du är grymt läcker,
utan att vara självupptagen.

Kanske skippa hur han ser ut, eller vända på det så att det positiva av hans själ kommer fram först. Som "Utan ett självupptaget ben i din kropp, trots att kroppen de bär är syndigt läcker". Notera, detta är bara tankegångar och absolut inte förslag. Så du är välkommen att hugga mig om du känner annorlunda. /Vanessa

Tack Vanessa! Precis vad jag bad om. Har gått lite i samma tankar, ytliga saker. Det är svårt bara, när man inte känner varandra så väl. Saker som spelar in men aldirg nämns, du vet, småsaker som tex att man inte vet vilket typ av bröd han gillar och sånt. Men jag lär mig varje dag =)
Uttrycket om utseendet känns ytlig. kan inte annat än hålla med. Det är svårt, för en ytlig passion är är ju ändå viktig och stor. Men var nog något klantigt uttryckt. hm.. Känner att jag ska lämna dikten någon vecka och återuppta med nya ögon.

Låta texter vila är A och O i skrivandet. Så ta det lugnt så kommer du på det hela. Och då blir det bra. Det är jag övertygad om.

Men utnyttja även saker som du inte känner till. Som vilket bröd han tycker om. Låt oss säga att du gett honom bröd som inte är hans favorit, så visar han ändå stort hjärta och äter det ändå utan ett klagande ord.

Sedan om det är så att du inte känner honom riktigt, så kanske du helt enkelt skriver detta ur annan synvinkel. Känslan av att upptäckta, där sammanfattningen blir att du älskar honom. Att du är en upptäcksresande, skattletare. /Vanessa

En ny recension. Åsikter?

Brolle har släppt nytt

16 april släppte Brolle sitt första album med nya låtar på svenska. Låten "Solo i Stockholm" har skrivits av Brolle själv i samarbete med Per Persson, till vardags halvlegend i gruppen Perssons Pack.
Norrbottningen Brolle, som nu släppt tillägget Jr, slog genom år 2002 med singeln "Playing With Fire" och albumet "Rebellious Heart". Det andra albumet, "Paradise Will Wait", kom 2004 innan Brolle 2005 nådde sin hittills största försäljningsframgång med "En stund på jorden - Brolle Jr tolkar Cornelis".

Nya albumet kallat "Ett hjärta som glöder som en gång brann" känns lite som en besvikelse för mig. Det är väl inte egentligen min typ av musik, men jag hade hoppats på att det kunde vara en skön bilskiva, där man kunde luta sig bakåt i sätet till en lugn skön musik med en basig röst som på något sätt brukar kännas lite Elvis. Skivan känns tyvärr inte så. Jag måste få vara hård. Jag ville göra en recension där jag fick hylla en av norrlands största artister, men jag kan inte hylla allt, för då är det ju faktiskt ingen mening med att jag ens recenserar. Tyvärr Brolle. Jag saknar en stark basröst med styrka och tryck. Rösten är ljus och det känns lite som att låtarna aldrig kommer till skott. Samma tempo och samma röst genom hela låtarna som känns lite enformiga och känns platta musikaliskt. Däremot tror jag faktiskt att min mamma kommer gilla den.

Bra skiva när: I hissen kanske? Eller som sagt, till mamma. Bakgrundsmusik kanske.

Sämre när: Du gillar att sjunga för full hals och trumma ratten när du kör bil till en stark låt med mycket tryck. Absolut inte på fest.

Emma Larsson

Fniss, den var hård och ärlig.

Tycker den är bra. En enda sak fastnade jag i och det var detta:
Bra skiva när: I hissen kanske? Eller som sagt, till mamma. Bakgrundsmusik kanske.

Skulle föredra att frågan tas bort.
Bra skiva (skippa när): I hissen. Till mamma. Bakgrundsmusik.

Då blir det mindre osäkert och mer direkt.

Sämre skiva: När du gillar att sjunga för full hals och trumma ratten när du kör bil till en stark låt med mycket tryck. Passar absolut inte på fest.

Funderar på vilken fest. Det finns säkert fester där den passar, som just bakgrundsmusik. Så kanske du förklarar festen lite som den inte passar till.

Annars kanon. Och i vanlig ordning så är det bara fundringar från min sida. /Vanessa

Tack Vanessa. Ska se över det du sa =)

Krönika
 

Större rumpor och slippa landa

Om det är vi resenärer som fått större rumpor eller om vi bara är less på att sitta trångt, kan ju diskuteras men efterfrågat är det med extra benutrymme och bredare säten.
Konstigt är det väl knappast, då man ofta får klämma sig in på sin plats på ca 45 centimeters rumpbredd och benen i en 90 graders vinkel framför sig. Låt oss leka med tanken på att du ska sitta där mitt mellan två okända människor som inte delar med sig av armstödet och du ska försöka ta en tupplur, eller värre, kunna skära maten på den minimala brickan. Det är en konst att kunna pilla bort kött från ett kycklinglår hemma, men i detta läge måste det snarare närma sig en omöjlighet. Släng på några barn som gråter oavbrutet, dyra resekostnader och en 12 timmars flygtur. Några centimeters extra utrymme skulle faktiskt i detta ögonblick kännas väldigt stort, viktigt och nästan som ett måste.
Hur kan det då kännas, om man är en av de människor som är välsignade med en större bakdel? Har ett par kilos övervikt, eller "alot of junk in the trunk" så att säga, vad gör man då? Måste man åka första klass då? Eller får man sitta på en skinka i taget? Det jag kan fundera på, är om man borde ha långa soffor, där man betalar per person, inte per säte. Så om det rymms 10 size zero-modeller på en soffa eller två lite överviktiga personer, oavsett så betalar man ändå för en person. Fast då kanske det skulle ses som diskriminering, om alla var tvungna skriva in sin bredd på rumpan vid bokning, för att kunna se hur många kan skulle rymma på flyget. Samt givetvis någon som sitter och beräknar så att sofforna blir lagom fulla. Många blir frågorna. Flygbolagen kanske tänkte igenom detta när de räknade på de breddade stolarna som skall komma.

Allra helst vill resenärerna kunna resa utan mellanlandningar. Under vinterhalvåret krävs det längre flygresor för att få sol och värme. Då är det skönt att kunna flyga direkt, anser man. Jag kan hålla med, speciellt om jag kan vicka ner rumpan i sätet och kanske till och med röra fötterna till och från någon gång under resans gång, då kan jag flyga nonstop jorden runt, tror jag. Åtminstone om jag får löpande tillgång till Gin & Tonic och reselektyr.

Emma Larsson
Kritik? =)

Jättebra krönika! :) Lite humor är precis min stil. Just nu kan jag ärligt talat inte komma på någon kritik, men jag får fundera lite. ;)

Ledaren till nästa nummer av tidningen:

Åter till jobbet

Vi är tillbaka efter ett långt och skönt sommaruppehåll, nu med gott om energi och arbetslust. Det märks väldigt väl när semestern infaller i näringslivet. Nyheterna blir färre, det är svårt att få tag i folk och framförallt så tar allting mycket längre tid att bli gjort. Det känns skönt och uppfriskande att vara tillbaka med laddade batterier och att hjulen i fabrikerna har börjat snurra igen. Har du missat mycket av vad som hänt i näringslivet under semestern? Ingen fara, du kan ta igen det viktigaste här i tidningen!

Förra numret av tidningen var i helt nytt utseende, och denna gång fortsätter vi med det. Visst känner du igen oss? Vi har även fått igång hemsidan ordentligt, kolla in färska nyheter från näringslivet i Västerbotten på www.vbnaringsliv.se.

Jag vill passa på att tacka och hälsa till Lars Ekeberg, vår säljare som gått vidare i arbetslivet och numer arbetar åt Umeå IK som själchef. Vi grattar till nya jobbet och tackar för tiden han varit hos oss. Samtidigt välkomnar vi vår nya säljare som skall fylla Lars skor; NAMN.

Trevlig läsning!

Emma Larsson, redaktör

Jojo, de kan nog behöva en själ-chef inom ume idrottsliv… Men jag antar att det är ett slarvfel… :D

rocxk on på kneget nu!!! J

Vad är slarvfel?

Själ-chef ? Menar du inte säljchef?

Ah oj då! såg det inte ens, inte heller i precis påpekande…! haha! Tack

Stressigt Emma?  / Kram

Om!

behöver du hyra en korrekturläsare? 30 års erfarenhet, billig i drift :)

#41

#41

#41, ja visst. Gratis? =) haha

Hej!

Här kommer några konkreta synpunkter. Jag gillar din text för att du kan berätta. Du använder också Dramaturgi för att skapa en spänning. Man vill veta varför han ringde.

Ordens innebörd i en mening har betydelse. Dels vilken tyngd de får och dels för att man kan "skippa" en del onödiga ord. Som ordet "det" t.ex  =)

Det ringer på telefonen => Telefonen ringer.

I en Dialog måste du förtäta texten så att den skiljer sig från den berättande. Säg replikerna högt så käner du om det är talspråk.

Jag måste jobba över en liten stund, men hinner hem till middagen => Jag måste jobba över så jag hinner inte hem till middan.

Du har samma problem som jag hade. Replik-reflektion. Replik-reflektion. Försök göra en längre Dialog istället där reflektionerna kommer fram i dialogen!

Jag har lagt ut en Gestaltning för synpunkter i skrivlust. Jag vill ha massor med RIIIIIS.