sthlmgirl94

[00:31] BD_ säger - När vill du ha spriten då??

[00:33] sthlmgirl94 säger - imorrn

[00:34] BD_ säger - Ok men du vet vad jag förväntar mig.

[00:37] sthlmgirl94 säger - mm…

Musiken dånade smärtsamt ut ur hennes hörlurar när hon loggade ut från chatt-sidan och stängde av datorn. Hon smög ut på balkongen, satte sig i trädgårdsstolen och tände en cigg. Hon drog långa, djupa bloss och höll dem inne länge innan hon andades ut och tog ett nytt bloss. Hon kände hur nikotinet gav verkan. Nervositeten och spänningen inför morgondagen lade sig något, men hon kände sig ändå fortfarande lite spänd och samtidigt glad. Alkoholen fick hjälpa henne glömma. - Sånt får man ta om man ska ha lite skoj, tänkte hon. Fan att Martin har lagt av. Då blir allt så mycket svårare även om många är villiga. Men hon var ändå rätt nöjd med den nya hon hade hittat. De hade inte chattat så länge, bara några dagar, men hon hade haft bråttom att hitta någon eftersom klassen förväntade sig att hon skulle fixa dricka till festen. Fast han verkade snäll, kanske till och med lite löjlig. Han var singel såklart, bodde ensam i en lägenhet mitt i stan och var 21 år, trodde hon. Hon blev fundersam, kanske han sa att han var 27. Hon tog ett nytt djupt bloss och höll in det lite längre än förra gången och andades ut. Det spelade ingen roll. Det var för sent att hitta en ny langare, och hon tänkte inte be de andra om hjälp. Hon brukade kunna fixa det själv och då skulle hon kunna göra det nu med.

Hon kände hur det började regna kalla små droppar mot hennes redan kalla hud. Hon tog några hastiga bloss, släckte ciggen mot balkongräcket och kastade ner den på gården.

Hon stod i det lilla badrummet framför den stora spegeln och sminkade sig för att dölja den bleka huden och de trötta ögonen med de verktyg hon hade i sin lilla necessär. Hon lånade sin mammas läppstift och smetade på lite extra så läpparna lyste mot den fortfarande bleka hyn. Hon hade som vanligt rufsat till sitt sönderblekta hår och stod nu och betraktade sitt verk. Hon kände sig rätt nöjd med sin korta kjol. Hon pushade upp brösten en sista gång, drog ner linnet lite extra, tog adjö av sin spegelbild och slängde på sig den stora blåa jackan.

Stora snöflingorna föll långsamt mot henne. Hon trängde sig förbi folk på den smockfulla gatan när hon var på väg till adressen han hade gett henne. Hon antog att det var hemma hos honom de skulle ses. Hon drog jackan tätare omkring sig. Det var iskallt. Hon drog ett sista värmande bloss på ciggen och knäppte sedan i väg den då hon var framme. Färgen hade nästan flagnat bort helt från de stora guldbokstäverna som var fästa bredvid porten. Hon knappade in koden hon hade fått, hörde ett klick, öppnade porten och gick långsamt in. Det var betydligt varmare här inne. Man kände lukten av gammalt element. Hon gick upp för trapporna och kom upp till hans avsatts, och kände hur hjärtat började pumpa lite fortare och att spänningen steg lite när hon ringde på dörren.

Han hörde ringklockan och snubblade ut till hallen. Han kände sig nervös, varför viste han inte, kanske för att det var första gången. Han hade egentligen inte tänkt igenom det hela när han gick med på det. Han hade till och med blivit förvånad när hon frågade om han ville men utan att tänka hade han svarat ja. Han hade inget emot det heller. Visst hade tanken gått igenom hans huvud när han såg dem gå förbi honom med nästan helt nakna ben. Fantasierna hade varit där. Men han hade aldrig tänkt genomföra fantasierna, men nu var det ju en helt annan situation. Han hade ju hört förut hur desperata vissa av de här tjejerna var efter alkohol. Såklart han gick med på det. Det plingade igen, nästan lite ivrigare den här gången och han vaknade upp ur sina tankar.

Dörren öppnades och där stod en man, med fyrkantiga glasögon, som såg snäll ut. Han hade kort brunt hår och på vissa ställen hade det börjat bli lite grått. Han tittade förväntansfullt på henne. Hon blev invisad i en trång stökig hall, där det låg barnskor och barnkläder utspritt. Hon kände sig lite förskräckt. Han såg inte alls ut som om han var i tjugoårsåldern, mer som om han var över 30 och dessutom hade han barn! De gick in i vardagsrummet och satte sig på en grå soffa. Han tittade granskande på henne, med en nästan hungrig blick. En pinsam tystnad uppstod. Han verkade nervös. Till slut harklade han sig lite och sa med en mörk stämma

- Öhm… Vill du ha drickat nu eller?

- Visst.

Han gick in i ett rum bredvid och hon hörde hur han öppnade ett skåp och började rota runt. Under tiden så tittade hon omkring sig i vardagsrummet. Det låg leksaker här och där, men det såg ut som om han hade försökt att skyffla undan det mesta. Hon tittade vidare och hennes blick fastnade på ett fotografi med guldram som satt upphängt på väggen. Det var han på fotot. Han såg yngre ut, håret var mörkare och han hade inga glasögon. Han såg även mindre sliten ut. Han höll om en vacker kvinna med långt blont hår. Hon log stort, visade stora bländande tänder och höll handen över sin stora runda mage. De såg lyckliga ut som om inget kunde skilja dem åt. Hon blev avbruten i sitt tänkande när han kom ut igen med klingande flaskor i en lila påse som han räckte fram. Hon granskade innehållet, han verkade ha köpt det hon hade bett honom om, två flaskor vodka, en rom och en stor flaska rött vin. Han stod bredvid henne och väntade. Till slut verkade det vara som han bestämde sig för att det var bäst att sätta sig bredvid henne. Hon blev mer och mer nervös, särskilt när hon hörde hur han började andas fortare och tyngre. Han närmade sig henne och började kyssa hennes hals med våta kyssar. Han letade sig upp till hennes mun och andades tungt. Hans händer började treva sig fram på hennes lilla kropp. Hon kände hur han försökte komma innanför tröjan och hon började ångra sig. Hon ville inte längre, hon började gnälla, försökte ta bort händerna och få bort hans ansikte. Men han lät sig inte sluta utan han tog i ännu hårdare och hans kyssar blev allt mer intensiva. Till slut utan att tänka stötte hon ifrån sig honom och blev förvånad när hon hörde hur ynklig hennes röst lät när hon sa

- Jag vill inte längre

Han tittade på henne och såg lite sur ut men vände sig om och sa inget. Det såg ut som om han accepterade, hon andades ut. Det gick en stund, hur länge visste hon inte, antagligen bara några minuter men plötsligt vände han sig om igen. Han såg arg ut och gjorde ett nytt försök att kyssa henne, hon försökte stöta bort honom, men hans tyngd gjorde så att hon hamnade på rygg. Hon försökte slå sig fri men hans grepp blev allt hårdare. Hon började åter gnälla, och hon kände hur hans naglar började tränga in i hennes hud. Hon fortsatte göra motstånd men det var lönlöst. Hans händer hade letat sig fram igen utmed hennes kropp. Hon hade slutat göra motstånd. Hennes kropp lydde henne inte längre, hon var för rädd. Hon låg alldeles stilla, det gjorde så ont. Det var som om hon inte var där, som om hon var omgiven av ett mörker men samtidigt kändes det som om hon var mer vaken än någonsin. Det kändes som om det hade gått en evighet innan han hade tagit det han ville ha. Hon hörde som om hon var långt borta hur ett blixtlås drogs upp och hon hörde att han gick därifrån, från sin skuld och blodet på den gråa soffan, in i ett annat rum. Hon vaknade upp, hon kände hur ont det gjorde, hur hela hennes kropp skakade, hon kände hur det snörptes åt i luftstrupen. Hon började kippa efter luft. På något sätt så tog hon sig samman och börja klä på sig maniskt. Hon kunde knappt stå på benen, det gjorde så ont. Hon tog den lila plastpåsen och stövlade ut i den trånga hallen, samtidigt som hon råkade trampa på en liten docka som pep till. Hon blev förskräckt, och började plötsligt skratta, varför visste hon inte. Hon kunde inte rå för det, hon försökte hålla igen och det kom små kluckande ljud från henne, samtidigt som hon kände hur salta tårar började rinna ner för hennes kinder och hur varmt blod letade sig ned för hennes ben när hon tog sin jacka och gick ut.

© Sofia Halfvarson

----------------------------

Tjena, är ny här. Är inte så jätte bra på grammatik och sådär men skulle gärna vilja veta vad ni tycker om innehållet och vad ni tänker