_Där inga hemligheter viskas….

Hon är en av skogens många döttrar
med månen i sina ögon o natten i sitt hår
gömmer hon sorgen i sina mjuka läppar
där leendet alltid tycks synnas

Hon är tysnaden
där inga hemligheter viskas
bakom stängda dörrar
hennes skugga följs av ensamheten
vars suckande fotsteg
bildar fotavtryck i alla golv

Alla som älskar
ser skörheten bilda sår
i hennes vita hy
och sorgen som ständigt målar poesin
i hennes hjärta
börjar sakta träda fram
likt ett planterat frö
som växer fram ur mörkret

Jag ser henne ibland
när natten sänker sin sjal över mej
och min blick speglar sej i månen
mina ögon tåras

då jag inser……

Sakta försvinner dimman
som förmörknat ögon som inte sett
månen lägger sej till ro

hon är borta….

och nånstans hörs skogen gråta
över sin dotter

_

Förlåt men, Nakna beskådar dem varandra i första dikten, ska nog vara nakna beskådar de varandra

Magiskt, vackert, gammaldags och romantiskt. Tycker om känslan i dikterna, bildspråket och rytmen.

Tyvär,för sent att ändra =( ment ack för dina ord iaf

mvh zahra