Skrivlust iFokus

Skrivlust

Etikettspråkdiskussioner
Läst 1131 ggr
vimes
1

Ingenting - en fredagsfundering

Ingenting.

Här finns ingenting. Här finns alltså inget. Ingen sak eller företeelse finns här.

Om vi delar upp det i morfem: Ing-en ting.

Har det inte ett genusproblem, det här ordet? Ordet ting är ju neutrum (d.v.s. ett ting), men här har vi alltså utrum-böjningen ingen. Borde vi inte säga ingetting?

Jag är inte helt hundra på svenskans genus-historia (i strikt gramatisk bemärkelse alltså), men jag undrar ju om det är så att ett ting tidigare har varit en ting?

Jag sökte på Projekt Runeberg och kunde belägga förekomster av en ting i varje fall så sent som 1881. Vilket var tur, för då slipper jag grubbla mer över det här.

Nåväl, jag har ändock en fundering:

Hur kommer det sig att ord byter genus bara så där i språkhistorien? Det är ju alltså inte så att ordet har varit i ett genus som fallit bort, utan faktiskt bytt mellan de två genus vi använder idag.

vanessa
0
#1

Önskar att jag kunde svara, men sådana frågor är inte min starka sida. När jag funderar över språkfrågor brukar jag ringa till Svenska språkrådet. Lycka till! /Kata

Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.

parsley
0
#2

En fundering om just ting

Ett ting - ett föremål eller ett möte, t ex laga ting eller de fria männen samlades till ting

Tingen - pluralisform, de små tingens gud

vimes
0
#3

#2: Ja, det är intressant med de här urgermanska orden med flera betydelser. Ting i betydelsen "möte" verkar ju vara riktigt uråldrigt. så långt bak vi ö.h. har skriftkällor att luta oss mot har det förekommit. Frågan är om ting i betydelsen "föremål" (ö.h. "fysisk företeelse") är nyare.

Lill-Kisse
1
#4

Jag har en bok "Ord med historia", som jag sällan öppnat, eftersom jag inte funnit de ord jag varit nyfiken på. Nu äntligen blev det träff.

Ting och Sak är mycket gamla ord och verkar ha samma ursprung. Ting kom från folkförsamling, sammankomst, jfr landsting, folketinget, stortinget och rättsförhandling. Ordet ting kunde också användas om föremålet, ämnet för rättsförhandlingen, ärendet och blev liktydigt med mål och sak. Så småningom kunde ordet beteckna en sak eller ett föremål vilket som helst.

Tyvärr tas inte genusutvecklingen upp i boken, men vi kan ju gissa: en samling, en sammankomst. Det där om inget ting som blivit ingenting verkar ju konstigt. Det heter ju ingen sak och de två orden har inte bundits ihop. Jämför engelskans thing och nothing etc. Märkliga saker…