Det här är två Dikter jag har skrivit till min älskade älskade hund som dog för ungefär ett år sedan, hon blev 8 år, och hon hette Zorina.

Dikt 1

Det kanske är dags att släppa taget,
Försöka gå vidare.
Varför kan jag inte glömma,
att du inte finns kvar?
Är livet verkligen svårare utan dig,
eller käns det bara så?
En sak är i alla fall säker,
Jag älskar dig!

Dikt 2

You were a dream coming true,
What could I do?

You made me smile everytime I met you,
What could I do?

My love for you was bigger than universe,
And now your'e gone.

Your'e not here anymore,
Your'e gone.

But your'e still in my heart,
and im holding you tight.

Okej, dom är inte jättebra, men jag skrev dom under en period när jag var väldigt väldigt ledsen…

Skriv gärna vad ni tycker om dem!