Emma vaknande kollade på väckar klockan den pep flera gånger innan hon äntligen gick upp rostade två mackor och drack lite fil ur förpackningen Allt var som det alltid varit När hon hade klätt av sig alla sina Sovkläder och bytt om till en kjol ett linne och vita strumpbyxor Gick hon in i hallen Mamma bad henne dra ner kjolen det är för utmanande vräste hon Jasså sa emma och drog upp kjolen så man såg rumpan Mamma skrek argt lägg av emma Men du tjatar alltid på mitt utseende sa emma och smällde igen ytterdörren Hela hon vibbrerade av ilska varför fick hon aldrig vara sig själv hon satte sig på Sin cyckel Spände fast Matsäcken på pakethållaren och cycklade till skolan en timma för tidigt DJupt inne i sina tankar märkte hon aldrig Bilen som kom Hon sladdade med cyckeln och ramlade ner i en grop Det enda hon mindes var smärtan Det gjorde så otroligt ont och blodet, det rann ner från hennes huvud eller var det blod? det visste hon inte hon försvann i en mörk dimma Det kanske vore bäst om hon aldrig vakna igen tänkte hon

Men emma vaknande upp på ett sjukhus doktorerna tittade på henne och log, Det låg Potatis Ärtor och en kött bit som mer likna avföring på en plast tallrik med en vattning rödbrun sås, Middag sa läkaren och log det stod nathalie på en bricka på hennes vita kostym Jag åt hungrigt och la mig ner det gjorde ont i hela kroppen Är mamma här sa emma tyst Nej.. sa nathalie hon var här nyss med kläder och .. Jag berättade vad som hänt hon skulle hämta din lillebror dem kommer väll tillbaks hon skulle slå En signal Åh sa emma be dem att inte komma jag vill inte veta av min mamma hon är en idiot rent utav sagt sa hon Och bet sig i tungan för att inte säga något mer Nathalie, bara fortsatte le och sa att en annan doktor snart skulle kika till henne

Han hette Kalle Och hade rött hår och Rosa läppar, han satte sig på en stol och kallade sig själv en psykolog Emma, hade väldigt ont

Hon visste vad en psykolog var en sådan som psykiskt störda pratade med

Kalle berättade att hon hade förlorat sina ben i olyckan Hon skrek va? drog av täcket båda benen var borta Amputerade hon drog Försckräkt efter benen men dem var inte där hon började gråta hysteriskt Alla hennes kommpisar Dansen hon älskade aldrig igen Gick tankarna igenom henne Ingen kille skulle villja ha henne och nu va en psykolog här man kanske var psykiskt störd om man var handikappad

kanske därför en psykolog var här

(Så det var En del av min saga LÄS GÄRNA :D)

Skrev den snabbt och den e inte så bra men ändå:/