Klockan tickar
Här är en konstig liten Novell/Berättelse som jag skrev för att tag sedan.
Klockan tickar
Det kryllade av människor i parken, ingen visste, det jag visste. Ingen, ingen, ingen, ingen i hela världen visste om vad som, inom några minuter, skulle hända. Ingen hade någon som helst aning om att detta, för mig så underbart, men för dem så förvånande, skulle hända.
Människor som var ute och rastade sina hundar, ha ha ha, helt chanslösa. Småbarnsfamiljer som satt på sina filtar och åt picknick, sorry men, bye bye.
Alla i parken var helt ovetande om vad klockan hade bestämt skulle hända. Ja, det var faktiskt klockan som bestämde, när, var och hur…men aldrig vem. Bara jag kunde bestämma vem, kanske en man, en kvinna, ett barn, ja, vem som helst faktiskt, men bara en, EN enda.
Jag kollade på klockan, snart, om bara några minuter, skulle jag äntligen få leva mitt öde. Hon där, ja, den unga tjejen med blont hår uppsatt i flätor, med en kort kjol, och bara ett linne. Hon var perfekt!
Tick, tack, tick, tack… Nu, äntligen är det dags. Jag plockade fram min utrustning, klev ur bilen och gick närmare tjejen… Jag kom närmare, närmare om bara några steg skulle jag vara framme, och så…
-Hej! Jag kommer från naturräddarna, och jag vill berätta för dig att du har vunnit 10.000 kronor. Om du skulle vilja berätta vad du heter och hur gammal du är, och så kanske jag skulle kunna få ta en bild på dig att ha med i tidningen också? Säger jag.
-Ja visst! Svarar hon. Jag heter Silvia Carlsson, och jag är 17 år.
-Kan du bara komma med bakom min bil här, för solen bländar mig när jag ska fota?
-Okej, självklart!
Jag lyckades! Jag hade valt ett perfekt offer, och nu, nu är det min tur att ha lite skoj.
Vad som hände sedan…ja, det får du lista ut själv.
Kram Johanna
Medarbetare på hermelinkanin och julen.
Besök gärna min hemsida, vinterstigens kaniner