Här kommer mitt första bidrag:

Magiskt sken du ger vår jord,

till mystikens ära.

Lika naturlig som alla naturens under,

fast med stor förundran.

Skin i nattens mörker,

omfamna mig och uppfyll mig.

Hör min bön i denna stund

och ge mig mod att ge av all min kärlek.

Jag sänker mitt ansikte av vördnad för dig,

tacksam för allt du ger vår moder jord.

Skrivet av: Linda 2008-08-07

Skötekraft

Alltid finns jag
blöder jag
helar jag

Vakar och blundar
talar och tiger

Jag är min syster
min dotter
min moder

Tungt över ojämna linjer hänger jag.

Lysande
Havande

Ofruktbar
Osynlig

Jag är mitt innersta

mitt kött
min själ

Jag är…

överallt

Copyright Ann-Charlotte Melin 08

En stillsam promenad i månens sken,

_

Det är Augusti och du lyser mellan varje trädgren.

När du är full så fylls jag av energi och ett månrus genom mig far,

Du är så vacker när du lyser stark och bländande underbar.

Kära måne jag längtar tills nästa gång vi ses,

Med din fulla kraft du lyser upp himlens valv och glans åt trädkronor återges .

Augustimåne lys på oss och låt oss beundra ännu en gång,

Underbar magi och ditt rika omfång.

_**

Maria S

**

Oj vad snabba ni var på att knåpa ihop något! Super!

Nu fryser du snart

gubben i vyn

Till hösten allt klart

vi ser dej i skyn

©Susanne Strömstedt

#5 Riktigt snyggt. Koncist, budskapet går fram. Man ska aldrig vara rädd för att hålla det kort *applåder*

putt

Putt!

Du vet du kan lita på den,

trots han inte syns varje kväll du spanar.

som klockans verk i Big Ben,

sillstimmen i Kattegatt omdanar.

Månen går ständigt sina turer,

påverkar tidvattnet i Themsen,

och nu när norrlännska filurer,

surströmmingspremiär och supen sen,

ställer till med planet-effekter som lurar.

(apropå månförmörkelse på lördag natt, bör bli en rödaktig måne om det är molnfritt)

Höstbarn

_Född under månens sken
som regn genom fönstret
ner på en sliten sjukhussäng
ur augustimånens kärlek
Ett förvirrat höstbarn,
det är jag…

©Susanne Strömstedt_

Ett plågat yl hörs långt ifrån i den förunderliga natten.

Torr är sanden mellan mina tår men skenet från brasan är lockande.

Med trötta, tunga steg når jag en trygg gömma vid den sprakande elden,

där sätter jag med värkande kropp och glider in och ur i orolig sömn.

Månen spelar sin sista sång innan den sänker sig mot horisonten.

Jag drömmer en dröm om alla världens underbara färger.

Jag drömmer om månen som lyser på världens barn,

lyser med hopp om fred på vår jord.

© Linda Lindgren 2008-08-16

Sitter på bänken i parken månens sken blänker i marken.

Ser gräset glimma,

sakta kommer en smygande dimma.

Vilken vacker syn när jag tittar upp mot skyn.

©sarah karlsson 2oo8

(lite ny här men gör ett försök, hoppas det är okej och att jag inte missat ngt speciellt man behöver göra innan)

Augustilejonet
Ett lejon smyger i natten
Morrar åt alla ljud
Dömd till skuggan
Bränner sorgen mot dess hud

Lejonet, fött i augusti
Suckar i sin tystnad
Tanken på ett liv i självständighet
Sväljer djurets hämndlystnad

Lejonet och månen
Vet att de hör ihop
Lika ensamma och tystlåtna
Hör de varandras klagorop

Detta lejon, denna augustimåne
Delar kropp av samma slag
För ett lejon, fött i augusti
Som en måne, det är ju jag

© by Creation

Augustimåne; gråt inte mer

Så kluven, ser det lilla du när människor hos dig söker kraft.
Vänd dig hitåt fröken gåshud i himlen.

Låt mig hela din kraterfyllda själ med lycka och ljus

Mellan sommar och hösten.
Mellan det yttersta livet och den yttersta döden som alltid kommer.

Hur du låter solen fylla dig, hur du låter den största skina över dig och beskugga dig.

Vill bara hjälpa och bära dig när du känner mörkret ligga tungt.

"Sitter här på obestämd framtid tills gravitationen brister och jag håller hårt i era hav, ni söker svar och styrka och hittar bara stjärnans reflektioner. Jag… Är bara mörker och hål i evig tid"

Du brister, låt mig hela en stund, det räcker du heliga med reflektionen.
Hoppet du när oss genom död och liv, genom säsonger och åldrar.

Du drar dig tillbaka och du kommer igen som haven på jorden klämtar mot stranden, kanske månens sanna reflektion.

putt

#12 du har missat att berätta för oss att du kan skriva och rimma! och du gömde att säga hej genom att ge oss mer smakprov i en egen tråd! :D    fortsätt va kreativ!!!

du har också hoppat över ett komma mellan parken och månens, men det kan jag gnälla & klaga på nån annan gång :D ;) hehe

#13 Heja Creation, den gillade jag skarpt! Och alla ni övriga! Jag är så inporterad av era Dikter!

 Min Kärlek till dig

Vi sitter på berget, när augusti
 

solen går ner bakom horisonten

Jag kramar din hand och du kramar min

Jag frågar dig vad kärlek är

Du svarar att jag är kärlek

Du och jag på bergets klippa

Vargarna ylar en kärleks sång borta i horisonten

Jag kramar din hand hårdare och hårdare

Blåa och Bruna ögon möts och läppar närmar sig varandra

Jag vill att kyssen bevisar vår kärlek 

Jag vill att att alla ska veta om våran kärlek

Jag älskar dig så det gör ont!

© Jennie104

Agustimåne

Måne så vacker och röd
Lyser på himmelens valv
Gnistrar och delar sin glöd
Till både hel och så som halv

Den till eder alla nu talar
Om vad som en gång i tiden var
Visar sina berg så som dalar
Beskriver på sitt sätt sina svar

En måne i färgen av blod
Gjuter sig samman med skyn
Med styrka, kraft och mod
Ger den dig en vacker syn

*även kallad för blodmåne*

Gubbe, gubbe måne

Likt en sur och tvär gubbe
Hänger du i skyn
Glor mot jorden från din stubbe
Avundas oss i byn

Du hänger stjärnorna på din näsa
Låter dem dingla fritt
Om dig kan man sagor läsa
Även ta sig en funderare och titt

Gubbe, gubbe måne
Du som bara hänger där
Vem av oss är en fåne
Du, eller jag som spottar och svär

*med tanke på alla sagor om gubben i månen*

Kanske lite i sista minuten, men än dock två tolkningar:)

Augusti månen

_Du finns över allt
__Vi dyrkar dig stort
_

_
Ser upp till dig
som vår egen mor
_

_
Du finns där på himlen
lyser upp vårat liv
_

_
Du ger oss trygghet
där du stillsamt spanar_

_

Glöder och värmer

_

_Ser vågorna piska
och våga sig upp
_

Du finns där när vi på natten spanar

Du är vår lilla natts vana

(C) Jennie104

Gubben min
Jag minns en dag i augusti.
Jag såg på dig
Och jag inbillade mig att du tittade tillbaka.

Ditt rispade skal, så kallt och ömt,
Attackeras gång på gång, utom din kontroll.
Gubben min, vad har du varit med om?
Ärren från din existens stormiga dagar
Lyser när du reflekteras av solljuset.
Gubben min, vad har du varit med om?

Min tunna hud bränns när känslorna svämmar över,
Men jag vet att du känner likadant,
Så jag kan stå ut.
Mitt ömtåliga hjärta svider av sorg om igen,
Men jag vet att du känner likadant,
Så jag kan stå ut.
Dåliga minnen återuppspelas och påverkar mig,
Men jag vet att du har det precis likadant,
Så jag kan stå ut.
Gubben min, vad har vi varit med om?

Jag minns denna dag i augusti.
Då jag såg på augustimånen
Och jag inbillade mig att den tittade tillbaka.

**© by Creation
**

Nu borde det väl bli röstning? :)

Jag låser nu tråden och så startar en röstning!
Håll utkik efter omröstning och korande av vinnare.

Tips: Har ni sett tävlingen som handlar om roliga skyltar?