Jag har en Kompis som stöttar och hjälper mig ...
Jag skriver en roman som handlar om en man som känner sig ensam i sin relation. I början gick det lite trögt, men nu har jag en kompis som jag kan diskutera med och vi pratar om möjliga scenarior och vad som händer då. Hon får också läsa det nyaste som jag skrivit för att jag ska få feedback.
Jag får en otrolig kick av att hon stöttar mig! Det är jätteroligt. Det är också roligt att ta reda på mer, följa upp röda trådar. Mina grundteman i romanen är Skam, ensamhet och kulturellt våld. Ni anar inte vad mycket jag känner igen mig i när jag gör research för boken. Då kan jag också koppla mina tankar och funderingar till det som händer huvudpersonen.
Ja, det är ett bra sätt att jobba på om man har någon som kan förstå ens tankar och idéer i skrivandet. Alltid bra att skriva om det man känner till själv och har kunskap om. Det blir mer trovärdigt då! Lycka till med fortsättningen/Bjärvamor
Sådana vänner är obetalbara. Har en sådan vän också, perfekt. Hon hjälper mig, och jag hjälper henne. /Vanessa
Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.
Låter kanon med någon att bolla med! Jag har bara katten, han är inte mycket till hjälp.
Hoppas du låter oss läsa nåt av boken. Jag är supernyfiken!
Självklart ska ni få smakprov, men inte just nu. Jag måste ändra detaljer först, för den person som jag skriver om existerar i verkligheten och då kan jag inte lämna ut honom. Här gäller det att vara mycket försiktig!
Ja, det är jättebra att ha ett bollplank. Jag kan urskilja hur berättelsen har ändrats under tidens gång. Först var den ganska intetsägande, sen blev den tragisk och mörk och nu är den på väg mot ett annat stadium, där han pga. det som händer honom (ensamhet i sin relation) är en konsekvens av hans egen uppväxt och den kulturen han fostrades i. Han gör vad han "tror" är rätt och tycker att det är rätt för hans barn och vad folk ska säga, men egentligen är han färgad av sin egen barndom, där han utsattes för kulturellt våld.
Jaja, jag ska inte babbla mer. Men visst är det spännande. Och #3, hör gärna av dig om du vill ha hjälp. Vet att katter inte är speciellt hjälpsamma, har tre egna som suckar när jag försöker få hjälp av dem 
Det låter som en underbar utveckling av boken. Underbart. /Vanessa
Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.
Ja, det är häftigt att kunna urskilja att det ändrades så som den har gjort och hur jag genom att få feedback av min kompis tvingas fundera över bokens trovärdighet.
Det är väldigt nyttigt!
Kan tänka mig att det är nyttigt att ha någon att diskutera bokens innehåll med, det kan bli lite jobbigt när jag själv inte kan bedöma om det man skriver är bra eller dåligt 
Vad bra att du har någon som hjälper dig, alltid bra!
Starta ny diskussion
