Bra idé! Min semester börjar dock inte ännu och jag får återkomma lite senare!

Ha ha ha, ja ni ska få höra om vår resa vecka 29. Vi ska till en stuga i Lillehammer med flera av mina syskon och deras män. Ska ta kort också. Kanske vi får jättekul där. Lillsyrrans gubbe råkar alltid ut för konstiga saker

En gång, efter en fisketävling, kom han hem med en fiskkrok i näsan. Nån hade kastat ut linan och svischat förbi (och på svågern) och fastnat. PÅ akuten satt han sen till allmän beskådan i 6 timmar innan han fick hjälp. Då kunde han nästan inte se något längre för ögonen hade också svullnat igen.

En annan gång skulle han röka fisk i sin nyvunna rök. Men han tyckte att det var dålig fart i röken och öppnade luckan längst ner för att spruta in lite tändvätska på spånet. Swosch sa det! och han hade helt plötsligt inget hår kvar i ansikte, näsa eller öron. Hans tjocka mustasch var också totalt borta.   Hela vägen in till akuten hade han en ispåse i ansiktet för att dämpa smärtan. Ja, vi tror att vecka 29 ska bli  intressant *skrattar*

Haha ska bli kul att höra vad han kan hitta på denna gång!

Hoppas att det inte blir några akutenbesök i alla fall, haha! Trevligare kan man väl ha på midsommar?!

Så vitt jag vet ska han ligga i sin hängmatta hela midsommaraftonen för att inte nåt ska gå fel

Ni får väl binda fast honom!

Jag har skrivit en del på resor.ifokus om mina 5 månader på Malta. Det finns en del foton där också. Om det nu inte blivit preskriberat: http://resor.ifokus.se/Forum/Read.aspx?ThreadId=c7e6fd58-8717-4335-92fc-9d11d0dc6817

#7

Åh, Malta? Där ska vara jättevackert!

Här kommer en liten lång sak jag skrivit om min hemresa från Seville. I mellanlandningen på Milanos flygplats. Inte helt färdig, så det finns fel och så. Så kommentarer uppskattas. /Vanessa 

Sjukvård och omtanke på en toalett 
Alla stod runt mig, pratande en massa saker jag inte förstod, samtidigt som de tittade efter sprutmärken. Trots att jag noga tagit reda på vad jag skulle äta och dricka för att undvika att bli sjuk så blev jag sjuk.

  Det var dags att åka hem från Seville. Jag hade mått bra hela resan. Ingen alkohol i blodet och inga bakterier i kroppen från dåligt tillagad mat eller vatten. 
  Väl på planet blev jag dålig. Väldigt dålig. Tappade känseln i ben och armar. Var svimfärdig och skakade okontrollerat. Undrade hela tiden om jag skulle överleva den första flygturen. I Madrid kunde jag knappt ta mig av planet. Lutande mot mina vänner tog vi oss fram till en toalett på flygplatsen.

Läkare tillkallades. Först kom polisen, tittade och gick. Sedan kom städerskorna in på toaletten och tittade. Med hårda nypor tog de mig ut därifrån, och med ännu hårdare nypor satte mig ner på en bänk och tryckte ner mitt huvud mot knäna. Varje gång jag försökte titta upp var de snabbt där och tryckte ner huvudet igen. På deras mycket bestämda sätt kunde man lätt tro att de var läkare, om inte deras rockar var i annorlunda i färg och snitt. 
   Språket gjorde det omöjligt att kommunicera, men deras starka nävar talade klart. Snart kom läkare, sjuksystrar och en "tolk".
   Alla stod runt mig, ryckandes och pratade om saker jag inte förstod. Två stycken tog min puls samtidigt. Sedan när systern tog mitt blodtryck tittade läkaren i mina armveck efter sprutmärken. Tittande efter sprutmärken på mig, som knappt ville ha is i min läsk för att inte bli sjuk. Sedan togs pulsen om och om igen. Det diskuterades över och runt mitt huvud och jag fördes strax tillbaka in på toaletten. Där kom väskan fram, läkarväskan. En fråga översattes av min vän. För "tolken" var ingen vidare tolk.
- Är du rädd för sprutor? Du ska få adrenalin.
- Nej, svarade jag och kavlade upp ärmen.

Efter några tecken föstod jag att de skulle ta sprutan i min häck. Stående inne på en flygplatstoalett med städerskor som dörrvakter. Drog ner mina byxor och undrade i mitt stille sinne om det var så hygieniskt. 
  Efter sprutan togs pulsen en sista gång. Sedan försvann alla, vinkande och förmodligen önskande en trevlig resa. Städerskorna stod kvar vid toaletten och vinkade med värme i sina tuffa nävar. Det värmde.

Vad det var för fel på mig? Blodtrycksfall. Har aldrig haft det tidigare och hoppas att jag aldrig kommer att ha det igen. Men adrenalitet gjorde mig minst sagt överaktiv på flygplanet. Så vännerna som första delen av resan baddat min panna, fick nu nästan binda fast mig i sätet.

Tillbaka i Sverige gick jag på en läkarundersökning. Berättade vad som hänt. Läkaren tittade chockad på mig.
- Adrenalin mot blodtrycksfall? Aldrig kommer jag åka till Spanien, sa hon med skräck i rösten. 

Tack Milano, för att ni lät flygplanet med alla passagerare vänta på mig. Tack polisen, med era stränga miner fick ni dit läkare fort. Tack för de effektiva systrarna, som gjorde allt två gånger. Borde kanske tacka läkaren, som gav mig sprutan i baken, på en toalett. Du fick mig klar till fortsatt resa.

Speciellt tack till städerskorna som var helt underbara. Så om ni är på Madrids flygplats någon gång, vinka till dem från mig.

© Vanessa/Kata

#9

En jättehärlig berättelse…

Det måste ha varit en hemsk upplevelse Vanessa! Men vilken bra berättelse! Har själv varit utsatt för blodsockerfall, och vet hur det känns. En period i mitt liv kunde jag inte åka iväg någonstans utan att ha en flaska av något drickbart med mig.

Du skriver väldigt fängslande. Efter något stycke så är man med dig inne på toaletten.

Visste inte att man kan få adrenalin via spruta, du blev doppad alltså?

Skönt att det redde upp sig och att du nu mår bra.

Det var jobbigt just då, men samtidigt tyckte jag att det hela var helt sjukt roligt, med allt från de underbara städerskorna till att dra ner byxorna inne på en toalett. Trots att jag mådde skit såg jag humorn i det hela. Det mest fascinerande var att de höll planet för mig. Väldigt snällt, tror inte att det händer idag.

Jo, adrenalin får man genom spruta ibland. När jag var väldigt överkänslig för getingstick hade jag en spruta som jag skulle köra in i benet om jag blev stucken. Men doppad blev jag inte, kanske lite dopad dock :-). /Vanessa

#12 har du aldrig sett Pulp Fiction?? =)

Spännande berättelse!

#13
Tänk att bli doppad i adrenalin undrar hur man skulle se ut då?

Självklart ska det vara dopad, och jag som ska värna om skrivspråket. Får väl ta till en gammal klyscha: Även solen har sina fläckar.

#14
Nej jag har inte sett Pulp Fiction. Ger dom varandra adrenalinsprutor där?

I min egen lilla filmvärld så har jag inte en enda gång sett Åsa-Nisse ta en adrenalinspruta.

Detta inlägg: Vadå? utvikning från alla ämnen.

#15 Man ser nog rätt blöt ut om man blir doppad i det :-). De ger inte varandra adrenalin, men de ger en person en adrenalinspruta rätt in i hjärtat. Hugg så att säga. För hjärtat stannade.

Förstår att Åsa-Nisse gjorde det. De var nog för friska för adrenalin…

Ja, solen har många fläckar, men du bara en enda. Rätt perfekt alltså :-). /Vanessa