Du är hjärtligt välkommen hit.

Här kritiserar vi ingen för att skriva dåligt men vill man ha konstruktiv kritik så får man det.
Personligen är jag inte så bra på det men vi har flera som du kommer att märka som har stor kunskap om diktning och poesi.

Jag tycker att det var en fin sommardikt som innehöll allt från kärlekens längtan tills döden skilljer oss åt.

Ser fram emot nästa dikt.

#1, Tack (: Mena bara att om jag nu skriver dåligt så vill jag att folk ska berätta hur jag kan ändra mitt skrivande och tänkande så det blir med poetiskt om man nu kan säga så. (:

Hej och välkommen!
Dikten tycker jag var väldigt trevlig och glad, reagerade dock på en sak, nämligen meningen:
Alla har någon att somna tryckt brevid på en klippa framför solnedgången.

 Menar du här Tryckt som i att man pressas mot någon/något, eller menar du tryggt som i att man är trygg? Kändes som att du menade tryggt.

En intressant dikt i övrigt!

Jag funderade precis som Emma, om du menade tryckt, eller tryggt. Fast gillade tryckt. Det gjorde att man stannade upp och funderade och samtidigt insåg att tryckt passar bra och låter mer bildligt.

Gillar din dikt! Hoppar fram och tillbaka, precis som ens tankar.

Lägg gärna din nästa dikt i samma tråd så blir det här din egen skrivtråd. Men vi kommenterar ändå :)

#3, Tack (: haha jo menar tryggt. Lite slarv fel vist.. Ooops

Välkommen hit, trevligt att vi kunde glädja dig. Gjorde om titeln för vi gör så att alla som skriver här har en egen tråd. Då är det lättare att ha koll om nick/namn står som inledning. Återigen, välkommen hit. /Vanessa

Välkommen cykelpump! Trevlig dikt du skrivit.

Jag reagerar på samma som de övriga, men såg att du själv upptäckt ditt stavfel.  / Susanne

#6, Aaah okej tack (:

#7, Tack (: Joo :P borde kollat lite nogrannare. inte meningen :O, ska försöka komma ihåg dt till nästa gång och skaffa bättre skrivprogram :P

Ingen fara! Alla kan vi stava fel ibland..

välkommen hit får jag väl säga då.  fler verk kanske? :)

//Wizy

#10, joo.. Har sd(sockerdricka) heter cykelpump där. Har lagt ut lite Dikter o några noveller, så in och kommetnera massa nu :D

Kul! Jag är också medlem på sockerdricka =)

Trevligt (: Lämna ett spår efter dig om du går in o kollar!^^

Jadå,det ska jag göra..=)

Ojoj, en till dikt (:

Kärlek.

Att orka med.
Att veta.
Tycka och tänka.
Alla ord.
Bokstäver.
Faller i samman till en ända röra.
Plocka upp bokstav för bokstav.
Sätt dom till en mening.
En mening på tre ord.
Inte Jag Hatar Dig.
Eller Du är Ful.
Jag Älskar Dig.
Dom tre orden vill jag höra
Alla vill höra.
Ge mig dom.
Ge mig livets mening.
Lycka.
Inte förlust.
Jag vill ha dig.
Älska dig.
Älska mig.
Bara du och jag.
Vi två.
Ett par.
Jag älskar dig.
Ett lyckligt slut.

Härlig dikt. En liten grej "en enda röra" heter det. Annars menar man att det är en ände, dvs att något slutar. Vi har en diskussion någonstans på detta forum om du vill läsa mer om det.

Jag gillar dikten i övrigt, det är någonstans jag hade ändrat om det var min dikt, men nu är det ju din dikt, och den ska vara precis osm du vill. Men en väldigt väldigt fin idé, tanke och genomförande

Okej, tack. Är inte så bra på staving o gramatik. Men ska försöka skaffa ett rättstavningsprogram iaf :P

En shubbashubba dikt, inget namn. Den bara kom sådära. ehm ja mysko. Skrev bara ut lite ur huvudet.

En vintervisa i sommar sol.
En kallbris under vattnet.
Rosor uppe i himlen.
Jag hjärta dig.
Allt är omöjligt.
Inget är sant.
Löngn på lögn på lögn.
Jag pekar finger åt gud.
Om han finns.
Pekar finger åt Amor.
Bryter sönder hans pilare och eldar upp dom.
Jag sätter på dig i sömnen.
Misstolka det inte.
Du finns i mina drömmar.
Naken.
Påklädd.
Vid min sida.
I helvetet.
Du kommer aldrig för nära, bara för långt bort.
Du pekar finger åt mig.
Jag älskar dig.
Älskas med dig.
Förstå.
Lev.
Ge mig en chans.
Jag är bra.
Bra på allt.
Lovar.
Du vågar inte chansa.
Du vågar inte.
Fegis.
Lev livet.
Ta en chans.
Jag kan älskas ibland.
Jag kan vara bra att ha.
Tro mig.
Kom till mig när du har växt upp.
Lärt dig en läxa.
Då vill jag inte ha dig.

Gillar dikten, lite stavning i vanlig ordning, men inget att hänga upp sig på. För du skrev ju ner den ur huvudet. Otroligt, skulle inte jag klara.

Och så för en som inte är haj på diktning, är shubbashubba dikt en speciell form/stil?/Vanessa

Tack (: Som sagt, inget rättstavningsprogram..

Med shubbashubba mena jag typ rappakajla lr typ ja att dt bara kom, haha. Vet inte riktigt :P Mins inte namnet på va d egentligen heter när man bara skriver för stunden när man får tankar i huve. Tror d finns något ord för det.

spontan menar jag tror jag:P Alltså att det är en spontan dikt.

#20
Du skriver att du inget rättstavningsprogram har och jag vet inte vad du skriver i för program men det finns ju ett gratisprogram som är bra.
Word är naturligtvis bäst men kostar pengar. Prova Open Office som har fått bra kritik.

http://download.openoffice.org/

Okej, tack (: Har wordPad bara, men ska ladda ner från länken, tack!

Sommarromans.

En varm kyss.
Solnedgång.
En sommarnatt med dig.
Tyst.
Syrsorna hörs i mörkret.
Mitt på ett fält.
Du och jag.
Jag i din famn.
Du i min famn.
Älska i gräset.
Tro på kärleken.
En sommarromans.
Ingen riktig kärlek i alla fall.

Gillar denna dikt. Speciellt slutet, för det var  inte väntat. Skulle ändra rubriken, till kanske romans, sommar, kärlek, eller liknande så blir överraskningen ännu större. Allt var rättstavat också, perfekt :-). /Vanessa

Tackar (: Skaa programet från länken^^ Jätte bra:D

Katastrofen (Novell)

För en lång tid sedan när jag gick första året i gymnasiet så hände det en stor katastrof, nu ska jag berätta om den.

Tiden hade gått fort, det var snart sommar lov och vädret var perfekt. Nästan lite för perfekt. Men ingen märkte direkt något fel, trodde väll att det bara var ett klimat fel. En jätte varm dag i slutet av Maj, när det var som varmast började folk nästan undra vad det var för fel egentligen. Alla hade samlats på skolgården, rektorn skulle stå och hålla tal. Alla elever stod och prata med varandra, vad det skulle handla om och vad som händer just nu. Vi var nog rädda. Rektorn steg upp och ställde sig på den lilla scenen mellan A-huset och C-huset , allt prat i folkvimlet försvann. Helt tyst blev det och ett harklande överrösta fågelsången.

- Ja, det är såhär att. Började rektorn. Han harklade sig ännu mer och hans andetag var tyngre.

- Ja alltså det är såhää.. Hann han bara säga, helt plötsligt föll han ner framåtstupad mot marken.

Skrik hördes ur folkhavet med elever och lärare. Paniken började sprida sig runt bland alla. Några fler började harkla sig, dom kollade panikslaget runt om sig. Vad håller på att hända? Vad ska vi göra. Paniken blev värre, dom började skrika och springa runt helt förtvivlande. Lärarna försökte lunga ner eleverna men det gick inge vidare bra. Några lärare stod runt om rektorn som låg blodig på marken, någon hade tagit upp en mobil och ringt ambulansen. Hans hud började bubbla, skrik hördes från klungan av lärare. Alla ryckte till och såg mot rektorn som sakta fräste bort. Ambulansen kom in körande snabbt på skolgården och två män kom ut springandes ur ambulansen mot kroppen som hade blivit en äckligmassa på marken. Den enda som kunde visa att det hade varit en människa var skelettet som låg mitt i sörjan av skin, kött och andra kroppsdelar på marken. Ambulansmännen såg förbluffat på smeten på marken, i en minut stod dom och kolla ner på det som fanns kvar. Tystnaden avbröts med att ena ambulansmannen började spy som en fontän och skrek mellan attackerna. Eleverna runt om började bli oroliga och flera började gråta, skrika och springa runt utan att veta vad dom skulle göra. Ena ambulansmannen gick mot bilen för att skicka ett nödsamtal till basen. Plötsligt hördes ett skrik från folkmassan av elever och lärare, alla sprang mot skriket som blev mer och mer skrik från alla runt om. I en cirkel stod dom runt en till kropp som hade ramlat ihop. Ambulansmännen stod vid kroppen och viste inte vad det var för fel, om han bara hade svimmat eller höll på att få samma symtom som rektorn. Ena ambulansmannen luta sig fram mot killen på marken, han luta sitt öra mot hans mun för att känna om han andades. Ett skrik kom från kroppen precise när hans öra var vid munnen, men ett ryck kastade han sig bakåt och höll för öronen. Killen på marken låg och skrek, hans hud började koka. Stora bubblor som sprängdes kom fram på huden. Han lyfte sin arm och kollade på bubblorna av hans skin som växte och sprängdes. Hans skrik var öron bedövande och gällt. Skriken spreds sig igenom folkhavet av människor. Flera började falla mot marken, som en ström så föll varannan person. Skrikandes så flydde alla från platsen allt hände på, elever och lärare sprang bort från skolgården. Ambulansmännen försökte stoppa och hindra alla från att spring iväg, men det var nästan intill omöjligt. Sprang gjorde vi, sprang så långt benen kunde bära en.

Efter den dagen gick jag inte till skolan, vet ej om någon annan gjorde det. Men nu. Nu är jag här. På gymnasiet som jag skulle bygga mina drömmar har stängts igen för flera år sen pga ett dödligt virus som tog död på halva skolan. Ingen har varit inne i byggnaden på minst 30år, om någon kommit in har den inte kommit ut levande. Det är ett mysterium som aldrig kommer att lösas.

Din historia är ruggig, som en Steven King! Men du kan göra den ännu bättre! Stryk sista meningen så blir de mycket mer spännande!

Om jag vore i dina kläder så skulle jag använda den här novellen till ett första kapitel i en spännande roman-triller.

Där är du ju då vuxen eftersom trettio år har gått. Vad gör du där på skolan? Varför står den kvar och inte är riven? Då ligger det alltså döda kroppar inne i byggnaden? Vad har du för yrke idag? Varför blev rektorn drabbad först? Det finns många frågetecken som du skulle kunna lösa i efterhand! 

Jag tror du har nog fantasi till att skriva en spännande fortsättning. Skulle vara himla kul att läsa den! 

Hehe tackar (: Novellen är ett skolarbete jag skrev lite fort pga att den är ett halvår försenad. Slutet e bara till för läraren, alltså jätte dåligt, var tvungen att lämna in den idag, df blev slutet så. Ska göra om d har jag tängt o göra den längre (: / Hannah

Solar i skuggan för att inte brännas bort.

För att inte smälta.

Men för att blekna.

Blekna bort ifrån värden vi kallar jorden.

Bort från alla lögner och förhoppningar.

Från kärlek och missbruk.

Från allt.

Ingenting ska få se solens ljus något mer.

Inte jag.

Instängd bakom låsta dörrar kväver jag mitt skratt.

Bara tårar rinner under dörren.

Vill aldrig se in i någon ögon.

Sliter bort mitt hjärta och kastar det åt myrorna.

Aldrig mer älska.

Aldrig mer hata.

Bara försvinna.

Försvinna bort ifrån allt gott och ont.

Från dig och mig.

Allt mellan himmel och jord finns inte mer.

Kommer aldrig finnas.

Jorden har fått punktering.

Borta.

Död.

Jag är trött.

Lek med mig.

Lek med mina känslor.

Skratta när jag ligger på marken och gråter.

Du har sårat mig.

Igen.

Inget blir som jag vill.

Kryper tillbaka till den plats där jag hör hemma.

Bort från allt och alla.

Försvinner.

Bort ett tag.

Kanske någon saknar mig.

Frågar mig något.

Gör mig glad.

Bygger upp ett förtroende.

Som den sedan kan sparka sönder igen.

Vilka tragiska texter… Det finns bra människor, du vet det va?

Börjar med #30. Den var starkt, tycker om den. Stavfel på "världen" som du skrev som "värden". Det blir helt olika betydelser. Du har verkligen fått igång stavningen, applåder. Det blir lättare att läsa då.

Denna mening hade jag lite problem med.
"Instängd bakom låsta dörrar kväver jag mitt skratt." Från att ha skrivit om att du vill försvinna så kväver du ditt skratt. Då blir jag förvirrad. Har du lurat mig och det är inte sant. Men så börjar tårarna sippra ut under dörren.

Skulle nog ta bort den meningen eller formulera om. Tycker annars verkligen om dikten. /Vanessa

Tack (:

#30 Bara tårar rinner under dörren. Vilken fin rad! Jag blev alldeles kär i den!! =)

Syns att stavningen blivit bättre, men jag tror att du skulle få bort några små fel om du läste igenom din dikt en extra gång. Exempel: "Vill aldrig se in i någon ögon." Där någon saknar ett S. Varje sån miss gör att läsandet stannar upp och känslan man byggt upp bara dör. Då måste man börja om och få in stämningen igen.

Gillar dina Dikter. De känns spontana, men ändå eftertänkta.

#35, joo. läser sällan igenom mina Dikter för att jag inte gillar det jag skriver ibland:P hehe. Dom är väldigt spontana med, tänker inte så mkt. låter bara allt rina ut ur huvudet och bilda något. typ.

#36 Jag är som du, läser gärna inte igenom när jag väl känner mig klar. Men det blir faktiskt mycket bättre om man gör det. Då kan man komma på ännu bättre formuleringar och kontrollera slarvfelen. Även om man skriver mest för sig själv så är det bra att tänka på läsaren också.

När jag skriver så låter jag alltid texterna ligga minst några timmar och sedan läser igen. Då märker man snabbt slarvfel som så lätt kan undvikas. /Vanessa

#38, så ofta som jag skriver, skulle jag nog i så fall aldrig får göra annat än att leta upp gamla texter.

Okej, kanske ska tänka på att läsa igenom. Men tkr verkligen inte om det..

Bara låt texterna ligga ett tag. En dag kommer du på ide´n att kolla igenom det du skrivit. Kanske du gör förändringar eller fortfarande är nöjd. Det är bra att vi får ta del av dem och ge vår kritik, så du då får låta det sjunka in en stund/ Kram