Jag har anmält mig för länge sedan, och har donationskort i plånboken. Kort som jag delat ut till vänner och familj. Känner att det är så viktigt. En del drar sig för att göra det, men brukar motivera det med att om man är villig att ta emot organ, så ska man också vara villiga att dela med sig om olyckan är framme.

Prata gärna med familjen om det. Vet till exempel själv vad mina älskade vill. Då slipper man själv fundera på dessa svåra frågor om det hemskaste skulle hända.

Hoppas att många här också delar med sig av sina röda droppar - blod - också. Själv får jag inte göra det på grund av massa mediciner i min kropp. /Vanessa

jag har också anmält mig.

Jag anmälde mig för några år sedan, men hittade länken till karln min som inte gjort det, och nu förösker jag pracka på alla andra att göra det också. Jag hoppas att inte folk känner sig pressade till det, men tänk på er familj. Dels ska ingen anann behöva fundera efter hur du känner för saken när du håller på dö, och även så tänker jag att desto fler som anmält sig, desto större chans är det att någon som behöver tex ett hjärta eller en lunga, kan få det. Kanske är det nästa gång din son/mamma/vän som behöver ett organ?

Jag har anmält mig för länge sen.

Jag har lite svårt att förstå hur man inte kan anmäla sig. Jag menar, den dag man själv eller ens barn behöver ett organ så lär man ju knappast tacka nej om det handlar om överlevnad. Så varför inte tänka i förebyggande syfte och vara en av de som ställer upp och hjälper till också?

Kan man däremot inte tänka sig att ta emot organ från andra så förstår jag att man inte heller donerar.

Jag har anmält mig dit för flera år sen. Det konstiga är att jag inte får donera märgvätska,njure  eller annat medan jag lever. Då ska man vara under 25 år…

Har anmält mig för ett par år sedan. Jättebra att skicka ut länken till alla man känner - det är inget vidare roligt beslut för ens anhöriga att ta, så bättre att man själv sagt vad man vill.

Jättebra motivation, Vanessa - kan man tänka sig att ta så borde man också vara villig att ge. Det ska jag sprida om saken kommer på tal.

Tror att jag har anmält mig för många år sedan kanske är dags att göra det igen.

Jag har i allfall hittills lämnat 45 lit blod på blodcentralen.

Det var en massa blod, Mondeo. Bugar och tackar. För även om du inte bor där jag bor, så får mamma blod flera gånger om året, och det räddar hennes liv. Min bror som är blodfobiker donerar blod också. Han är en sådan person som i princip svimmar när han rakas sig fel. Det var en av anledningarna att han började donera. För att komma över det. Den andra anledningar är självklar - för att hjälpa de som behöver blod.  Själv kan jag som sagt  inte. /Vanessa

Jag har inte gett blod, kanske borde man göra det. Jag har bara så sällan hört av tjejer som får, jag tycker mig höra någonstans "tjejer lämnar ju ofrivilligt blod ändå" och att man då inte ska göra det… Hm.. Får se över saken

Det lilla blod vi lämna ofrivilligt är så lite, att om man skulle mäta det vore det löjligt. Det känns inte så just då, men ändå. Så vi tjejer kan lämna blod, det är dessutom rätt bra. För när vi vi tar bort blod, skapar kroppen ny och fräscht. Så det är snarare bra för oss. /Vanessa

Jasså? Kanske får se över det. Ang vårt automatiska lämnande, det har mätts till 2 matskedar under hela tiden tydligen. Det kan man inte tro

Jasså? Kanske får se över det. Ang vårt automatiska lämnande, det har mätts till 2 matskedar under hela tiden tydligen. Det kan man inte tro

Man lämnar definitivt inte blod på blodcentralen för pengarnas skull i allafall. Jag lämnade blod under ca 20 år och fick 28 kr varje gång.
Har passerat 100 ggr och har fått guldnålen (skryt).

Nu tror jag reglerna är ändrade och man får inte lämna så ofta, tjejer kanske var tredje, fjärde månad.

#13 Jag vill lämna blod, men jag törs inte.

Senaste gångerna jag tagit sprutor har jag tokgrinat och blivit panikslagen. Vill inte sitta och bete mig så i en buss med en massa andra människor.. Men man kanske kan lämna på andra ställen?

Jag tror att fler skulle donera blod, ifall en blodbuss åkte runt och ställde sig på lämplig plats. Jag hade definitivt gjort det!  Idag väger jag mer än 50 kg så jag får iallafall lov att ge blod nu.

Ralph, var åker du för att ge blod? Är det Uddevalla eller Strömstad?

Har ni inte en blodbuss? Det har vi =)

Det är bara inne i städerna en sån går tror jag…

Ja det kan nog stämma… Undra om jag vågar ge blod. Borde väl kanske egentligen. Känns bar aså läbbigt med nålar och sånt. Men det är klart, man får väl lära sig. Lika bra att härdas!

Det gör inte ont med kanyl och om man är orolig finns det Embla?? tror jag det heter. Ett plåster som tas på en liten stund innan på den plats där nålen ska in. Salvan tar bort smärtan och, av vad jag fattat, tar det inte så långstund att ge blod heller.