Igår kastrerade jag min två kattungar.Dom är 6 månader nu så det var dags innan skvättandet började.

Murre är storebror till Mirre men Mirre ,som är större och starkare,fick en bättre start på livet än stackars Murre.

Det hade gått över 2 veckor innan vi fattade att nåt var riktigt galet.Mirre växte och kravlade runt medan Murre knappt gjorde nåt.Det enda han klarade riktigt bra var att skrika,han växte inte heller.

En dag när dom var drygt 2 veckor tänkte vara där och studera dom i "barnkammaren" ,i vårt stora badrum som dom huserade i tillsammans med sin mamma för att vår jakthund inte skulle käka upp de små liven.

Mamman Missy la sig tillrätta för att mata de sina små.Mirre var på plats väldigt snabbt,men innan stackars Murre hunnit dit tröttnade honan på att mata dom,reste sig och gick iväg.Murre skrek hjärtskärande efter henne.

En liten tanke slog mig,så jag vägde ungarna på brevvågen ; Mirre vägde 100 gram,Murre vägde bara 50 gram….Han höll på att svälta ihjäl helt enkelt och i ilfart kom jag mig iväg till Granngården för att höra mig för om mjölkersättning.Det fanns endast en förpackning och den tog jag.

När jag kom hem läste jag noga igenom bruksanvisningen.Kokade vattnet,blandade i rätt mängd pulver och kylde ner till ättemperatur.

Jag tog upp Murre i famnen och la honom som en riktig baby i armvecket och började mata.han gillade inte riktigt den konstiga spenen ,men det gick riktigt bra till slut.Inte var det mycket han fick i sig,men han spann och kloade under tiden han matades.Sen somnade han på min arm och jag blev väldigt förälskad.

Det har jag lovat mig själv att aldrig bli i en katt fler gånger för det händer alltid olyckor och dom försvinner.

Men jag blev hopplöst förälskad i denna lille parvel och lät honom sova där.

Han växte så det knakade och Mirre kom nu också för att vara med på "matningen".Dom klättrade och tävlade om vem som skulle bli först och jag såg till att Murre vann.Mirre fick smaka iallafall,men MUrre hade mest behov av mjölken.Mirre diade ju fortfarande sin mamma.jag hade provat att lägga Murre till honans spenar flera gånger,men hon ville inte ha honom där.

Nu var jag "kattmamman"!

Idag väger MIrre nästan 3 kg och Murre ca 2 kg,men Murre är smartare och lugnare,medan Mirre är helvild och öppnar alla dörrar han kan.Det gjorde han så fort han kunde hoppa högt nog,så nu har vi varit tvungna att vrida handtaget till ytterdörren galet,för att han inte ska smita ut i tid och otid.Jag vill gärna ha koll på dom när dom är ute,för räven håller till här.Dom får bara vara ute när vår gamle schäfer är ute,för schäfern Lord skyddar mina små babysar mot räven.

Igår blev mina "barn" kastrerade och >Murre har återhämtat sig allar bäst hittills.Mirres ena kula hade inte ramlat ner,så ingreppet på honom blev större.Veterinär Jan Riese var tvungen att skära upp på magen för att hitta den andra kulan.Om 10 - 12 dagar ska stygnen tas och det blir inte lätt:Mirre är ju som sagt vild av sig.Vi måste vara tre personer när det är dags för avmaskning.Murre gapar och sväljer.

Lägger in bild på mina "babysar" som små…

Mirre är närmast kameran…

(Tog mig friheten och la in din bild Susanne. / Vanessa.)