Denna sommar kommer jag aldrig att glömma.
Jag har detta minne begravt långt i mitt inre universum. När jag blundar ser jag mig själv stå vid bänken på jobbet där jag nyss har bakat ut bullarna och väntar på att en plåt ska bli klar att plockas ur ugnen.

Hur kan det vara så varmt härinne trots att vi har full kyla på.
Bor vi i Sahara eller ? Var kom denna hetta ifrån? Ozonlagret är överhettat på alla sätt. Jag vill gå in i frysen och sätta mig där på golvet för att åter igen orka fortsätta jobba.

Nu kommer min arbetskollega in och utbrister : Hallå hallå Hillevi , var är du?
Jag kommer ut från frysen och är kall som en isbit nu. Hur kan jag inte låta bli att börja skratta åt denna värme !
Här är jag säger jag, jag va tvungen att ställa mig i frysen några minuter.

Du är otrolig säger Karl-Johan , hur orkar du baka i denna hetta ??
Jag gör det för gästernas skull och din säger jag.
Nu tar vi en rast. Alla bullar är klara och det är en kvart tills vi ska öppna Kafeterian.
Alla människor vill komma in här för att undvika värmeböljan och du vet varför , vi har den kallaste platsen för att hela byggnaden har så högt tak .

Välkommen alla kunder och gäster till vårat paradis Karlsgatan.