2 DELEN:
*ur förra kapitlet* Hon suckade lätt och gick till parken, men hon såg ingen 14 årig kille bara en..

Gammal kille okej kanske inte gammal, kanske 20 - 30 hon visste inte säkert. Hon log osäkert och satte sig på bänken och såg hur han kom imot henne. Hon ställde sig upp och försökte gå iväg men stoppades när han sa "Hej Hanna. Du är ju snyggare än jag minns" med ett brett leende.  Hon ryste, vem var mannen, och vad ville han henne igentligen "Eh vad vill du mig? Jag väntar på en kille så…" sa hon undvikande o ryste. "jag är killen, jag heter johan och du heter Hanna. vill du röka gräs eller knarka eller dricka först?" frågade han med ett leende o drog fram knark/gräs och nickade mot öl brevid bänken . "kom igen , låt oss ha lite kul" sa han med ett brett leende återigen .
"nej. Jag ska hem . ledsen. Du är för gammal." sa hon chockat, dricka? Tänkte han med arslet eller ? aldrig i livet! Och knarka - hon hatade livet men detta var ju överdrivet! Men sedan ändrade hon sig kanske, kanske är han schysst? Han kanske bara är lite gammal men kanske är lika snäll som folk i min ålder? Eller snällare? Han kanske kan ge mig stödet ja aldrig fått. Ja jag måste testa. Men då måste jag ju dricka, äh, mina föräldrar behöver inte få veta ett piss. Mina brorsor dricker ju. Så varför kan inte jag också få göra det? Tänkte hon "Okej jag är väl med. Ge mig en bärs." sa hon och försökte låta cool. Skit snack, det där går han aldrig på. Tänkte hon buttert men log i alla fall och satte sig brevid honom.
Han nickade långsamt "jättebra Hanna. Brukar du skära dig ännu? Är du verkligen emo?" sa han och la handen på hennes nacke. Hon svalde hårt "nej. Vart du än fått för dig att jag är emo så är det falskt . Bara mina sjuka klasskompisar tycker jag är det. Men det är skit snack. Och om jag skär mig är väl fan privat! Jag känner dig ju knappt! Det finns sjuka typer och du ska inte veta mer än du vet, och hur vet du vad jag heter och gör? Har du spionerat på mig eller?" fräste hon argt och insåg att hon tjatat väldigt mycket. Men han såg inte ut att vara arg, eller dolde han det bara? Hon visste inte så hon sa ingenting mer utan drack en klunk . fan vad äckligt, dricker mina bröder sånt? Usch! Det smakar piss… åh gud ska jag verkligen dricka mer? Jag kanske blir snurrig eller någonting. Fan vad stark! Shit. Jag ser dubbelt.. åh.. detta kan inte vara sant, varför smakade jag ens? Tänkte hon buttert och suckade lite när Johan log mot henne. Hon kände hur han började smeka henne. Hon ryste "Hörru, Johan - sakta i backarna där kommer min storebror." ljög hon och såg en kille i Micke's ålder komma men gick förbi "sluta ljug Hanna. Micke ligger i soffan och spelar Playstation2 och Markus ser på fotboll - Lina är på stan och fikar med sina kompisar. Sedan ska dom på bio. Så ljug inte för mig du får ingen hjälp. Du är fast här med mig bara digga läget för fan." sa Johan argt och gav henne en örfil. Hon stönade "Vad var det där bra för? Vad fan! Pappa kan alltid rädda mig!" sa hon argt men insåg att han också var på fotbollen med Markus. Hon suckade tyst. "Jaha." sa hon kort och såg när han drog upp någonting ur fickan.