En droppe av sorg, rinner ner snabbt utför min kind. En sorg som aldrig går att stilla, värker i mitt hjärta, med jämna mellanrum gör den sig påmind. Saknaden går inte att glömma, ej heller smärtan din bortgång orsakat. Jag förstår inte hur jag ska kunna torka mina tårar, när du som var min vän aldrig kommer finnas mer. Jag saknar dig fruktansvärt, och det är så orättvist. Det är sant som det sägs att dom bästa människorna dör först. Om någon var omtanken själv så var det du… Kanske ser du oss någonstans ifrån, önskar att det var så. Trots all orättvisa så har du det nog bättre än du hade det sista tiden på jorden. Kikar ofta på kortet av dig, saknar dig och tänker tillbaka. Jag älskar dig farmor Alice, du var det bästa i mitt liv… min dröm om att du och mina döttrar skulle träffas blev aldrig sann. Men du och ditt namn lever vidare i min förstfödda: Alice…

Tack för den tid du fanns i mitt liv, för att du var just min Farmor!

Vila i frid, Saknar dig Farmor!