
LEK: Flödesskrivning
Hej på er skrivlustare!
Tänkte dra igång en liten lek här.
Leken går ut på att öva flödesskrivning; det vill säga att man skriver det som ploppar upp i huvudet utan att direkt tänka på att det man skriver är rätt. Låt orden och fantasin flöda!
Det här är "reglerna": Först och främst, SCROLLA ABSOLUT INTE NER och läs andras svar. Det kan förstöra det roliga slutresultatet
Ta sedan fram papper och penna (det går att skriva på datorn, men det är knöligare. Dessutom är det kul att få skriva "manuellt" någon gång också).
Jag kommer skriva ett par påståenden här nedanför som ni ska utgå ifrån när ni skriver. Läs ett påstående i taget (stressa inte!), och skriv ner det första du ser framför din inre blick på pappret. Gå sedan vidare till nästa påstående. TÄNK INTE FÖR LÄNGE, bara skriv.
När du gått igenom alla påståenden skriver du in historian och postar den som kommentar i tråden. Och tro mig, det är verkligen värt att göra det här, slutresultatet brukar bli väldigt förvånande och riktigt lyckat! Så ha tålamod med att göra övningen 
Här kommer påståendena. Kom ihåg att bara läsa ett i taget, skriva om det och sen gå vidare.
Tänk dig att du går på en väg. Hur ser vägen ut osv? Beskriv!
På vägen möter du en björn. Vad gör björnen? Hur ser den ut? Vad gör den osv? Beskriv!
När du lämnat björnen går du vidare och ser en tekopp placerad på vägen. Hur ser den ut? Vad gör du med den osv? Beskriv!
Du går vidare och passerar en sjö. Hur ser sjön ut? Vad gör du där osv? Beskriv!
Du forsätter på vägen och kommer till en mur. Förklara hur muren ser ut osv.
Behöver du lite hjälp på traven? Här får du lite inspiration.
Min historia:
Jag går på en väg i en skog. Det är en sån där liten grusväg med gräs i mitten. Det är varmt ute och solen skiner. Det växer blommor i alla färger längs med vägkanterna.
Jag möter en björn, men det är inte en björn, utan en hund. Min lilla vovsing Talja! Jag klappar henne och går vidare.
Mitt på vägen ligger det en liten tekopp. Porslinet är smutsigt, tunt och skört. Under smutsen är den vit och på sidorna har någon målat sirliga, rödrosa blommor.
Jag plockar upp den och håller försiktigt i den, går vidare.
Sjön är ingen sjö, utan en djup tjärn. Den är så djup att vattnet är svart och jag kan inte se någon botten. Jag kastar i en sten och ser hur den sjunker djupare och djupare. Jag är rädd för att ramla i. Sätter mig vid strandkanten och tvättar försiktigt av tekoppen i tjärnens vatten tills den är ren.
Jag lämnar tjärnen och går vidare. Muren går längs med vägen och består av halvstora, runda stenblock. Ser ut som en gammal stensträng. Den är nästan övervuxen med mossa och andra växter. Jag blir nyfiken, undrar var muren leder någonstans. Lämnar vägen och följer de överbevuxna stenarna. Lämnar vägen bakom mig. Tänker följa muren till dess slut. Men den tar aldrig slut.