Nu kan jag inte nämnvärt hur reglerna är då man skriver om andra personer, men ska man inte fråga om tillstånd först, då man använder dem deras liv, och deras namn offentligt ?

Ingen aning, boken handlar ju om mig och de jag tänker på är personer som jag möter som läkare och dyl. Om allt är från mitt perspektiv, behöver man fråga om lov då? Ärlig fråga, jag vet inte. :)

Om man har ett fiktivt namn på personerna, så vet man ju inte vem som menas egentligen, så då kanske det inte behövs något tillstånd? Hoppas att det kommer in någon som kan om det, för jag blev nyfiken nu hur det egentligen ligger till

Vem ska läsa boken? Skriver du för din egen skull och för att t ex bearbeta olika händelser? Ska dina närmaste läsa boken? Tänker du att den ska ges ut och läsas av en bredare krets människor och människor som du inte känner?

Skriver du för din egen skull så kan du använda riktiga namn, eftersom ingen annan kommer att läsa materialet. 

Namn som ersätts av bokstäver stör läsupplevelsen, tycker jag.  När mamma jobbade passade tant M och farbror K mig. Det är bättre att ge dem fiktiva namn och kalla dem Märta och Kalle. 

Skriver du för dina närmaste och tycker det är viktigt att de får veta vad Sven gjort mot dig eller att du varit i kontakt med specialistläkaren Mats Matsson så kan du använd deras namn i texten, om du tycker det är angeläget att just de namnen kommer fram.  

Man får skriva om andra utan att fråga om lov. Du kan t ex skriva en kändisbiografi eller en bok där du avslöjar en korrumperad politiker eller företagsledare, utan att fråga dem om lov. Du kan dock hamna i en förtalsprocess om de känner sig kränkta och utpekade av din bok och det du skriver kanske inte stämmer. 

En del skriver böcker om olika svårigheter de gått igenom och vill gärna nå ut med böckerna till en bredare allmänhet. Hur nära  verkligheten man ska ligga är en bedömningsfråga.  Ska man skriva att man gick på Söderskolan och mobbades av Kent och Bettan eller ska man hitta på en ny skola i ett annat bostadsområde och döpa mobbarna till Krister och Elisabeth istället? Är det viktigt för läsarna att veta att saker och ting ägde rum i Finspång eller räcker det att nämna att det ägde rum i en mindre kommun i Östergötland?

Personligen tycker jag inte att jag, som en allmän läsare,  behöver veta vad dina läkare heter eller vem som t ex varit en mobbare i grundskolan. Det är händelseförloppet och berättarens upplevelse som är det viktiga.  När det gäller ortsnamn är det lite knepigare. Personer som känner till orten kan dra slutsatser från det du skriver, även om de inte är personligt bekanta med dig. Samtidigt kan det finnas värde i att skildra en ort som den faktiskt ser ut.

Det finns en del självbiografiska böcker där författarna varit tydliga med både orter och vilka personer som finns med i böckerna, t ex

Åsa Linderborg - Mig äger ingen
Erik Wijk - Allt det vi här drömma om
Susanna Alakoski - Svinalängorna

Om de gjort rätt eller fel i att skriva om sina nära i böckerna kan man naturligtvis diskutera, men samtidigt så ligger mycket i böckernas värde i att de är så verklighetsnära.

Johanna Ekström - Om man håller sig i solen, innehåller en del enbokstavsnamn, om jag kommer ihåg den rätt.  Även om hon anonymiserar en del så är föräldrarna kända och kan identifieras. Hur lätt det är att identifiera en person hon träffat på en fest i tonåren vet jag inte.

Caroline Engvalls bok 14 år och till salu är en bok där man anonymiserat en del, samtidigt som man behållit  ursprungsberättelsen om sexuella övergrepp.

Det finns ett antal självbiografiska böcker där människor berättar om sina liv. Se om du kan få tag på dem eller fråga på biblioteket efter liknande. Där kan du se hur andra har gjort med t ex namn och myndighetspersoner.

Mats Kardell - Doping, dieter och drivkrafter
Jackie Ferm -Rövarbrud
Pebbles Karlsson Ambrose - Jag vet inte var psykoser kommer ifrån

Kardell tillhörde världseliten i bodybuilding på 1980-talet, men började missbruka och blev A-lagare när kroppen inte längre orkade med doping och stenhård träning.  Boken handlar om det och hans väg tillbaka.  I boken namnges t ex orter. Människor som nämns kan förmodligen känns igen sig, oavsett om de namnges eller inte.  Jackie Ferm skriver t ex om en del familjehem där hon bott. Exakt hur Pebbles gör minns jag inte. Jag tipsar om böckerna så du kan se hur andra har gjort med namn och händelser.

Tack så jättemycket för input parsley!

Jag tänkte in namnge alla, utan de jag träffar på lite mer under historiens lopp. Men jag ska nog försöka hitta på namn i alla fall. Sen är ju frågan hur man gör med namn på typ skolor och platser… Får fundera på det. Hade ju gärna nått en liten större publik ^^

Håller med om att det är knepigt att veta hur man ska göra med t ex skolor och platser. Skriver man t ex när jag var 12 år placerades jag i ett familjehem utanför Rimforsa och fick börja i skolan där så finns det ett antal personer som kan räkna ut vilken skola det rör sig om och förmodligen också vilken familj som tagit emot barn. Speciellt känsligt kan det vara när det gäller mindre orter, där alla känner alla och vet allt om alla. Samtidigt så ger ortsnamn en del lokalfärg och beskriver man ett samhälle så bevaras en bild av det åt eftervärlden.