Talad engelska i text på svenska
Hej!
Det här är nog mitt första inlägg här på sajten, även om jag inte är helt rookie på det här med iFokus-forum utan har hängt mycket på diverse andra sajter.
I hela mitt liv har det funnits ett skrivintresse (som har gått mer eller mindre i vågor) men nu har jag äntligen börjat ta tag i det lite mer och påbörjat ett större skrivprojekt. Var det kommer sluta eller ens om det kommer avslutas vet jag inte riktigt än, men jag har i alla fall kommit igång med något.
Hittills har jag en halvtorftig Synopsis, några påbörjade scener och en hel drös med osorterade idéer i huvudet. Hur som helst, nu till själva frågan.
Karaktärerna är svenskar och har svenska som modersmål. Vissa scener utspelar sig i Sverige på svenska, men jag tror också att det kommer bli många scener där det kommer talas engelska. Nu är min fråga hur jag ska gå tillväga i de här scenerna. Hittills har jag skrivit även engelska dialoger på svenska, men försökt att poängtera att det ändå är engelska som talas, t.ex:
”Hej och välkommen, hur kan jag hjälpa dig?”
Frasen är så inövad att det är en av få meningar hon kan uttala helt utan svensk brytning.
(I det här fallet vet läsaren sedan tidigare att det är just engelska som talas utan svensk brytning.)
Men hur noga behöver jag som författare poängtera vilket språk som talas? Är det alltid svenska som gäller i den här typen av engelska dialoger? Och måste de engelska dialogerna som jag skriver på svenska kunna översättas någorlunda till engelska? Jag menar, tänk att en person som talar engelska skulle säga följande:
"Ska vi ta en fika efter jobbet? Men bara lite lagom alltså, kanelbullar sätter sig direkt på kroppen."
Ord som "fika" och "lagom" kan ju inte översättas helt till engelska (i viss mån, men inte direkt), och då måste dialogen kunna ses som orealistisk , eftersom den utgår från svenska och inte från engelska.
(Kanske halvkrasst exempel detta, men hoppas att poängen gick fram!)
Så, är det jag som är överdrivet petig? Eller har jag verkligen tagit mig vatten över huvudet, med tanke på att det kommer handla om väldigt många scener som har "översatta" dialoger på det här sättet?
Jag antar att det inte finns något rätt svar, men dela gärna med er av era tankar, åsikter och kanske erfarenheter.
Det finns två alternativ.
1. Du skriver det på svenska men nämner att personen talar engelska.
2. Du skriver det på engelska men översätter i den mån det går till svenska.
Vanligaste jag stött på i böcker är att man fortsätter skriva på det språk man valt (svenska i ditt fall) men nämner att det talas på språk x.
"Creature of the Night, The One Many Children Talk About-"
Vanligtvis brukar man inte översätta dialoger, utan skriva dem på berättelsens huvudspråk. Skriver du t ex en berättelse på svenska, så ska även dialogen vara på svenska. För att markera, så kan du t ex skriva, sa Liza på engelska eller inleda dialogen på engelska och sedan fortsätta på svenska. Ett skäl till att man gör så är att alla läsare inte är helt bekväma med att läsa på engelska, även om de flesta klarar det. Hur skulle du t ex gjort om du haft en Dialog på portugisiska? En Dialog ska inte vara en direkt återgivning av verkligheten, utan den används för att föra handlingen framåt, ge läsaren information och för att beskriva relationen mellan dem som pratar, samt även porträttera den som talar, t ex en person som talar slang eller är fåordig.
Stort tack för era svar!
Jag tycker att det enda tillfälle där man använder främmande språk i en löpande text är när den som talar uttrycker sig på det främmande språket och den som blir tilltalad inte förstår det - och att det därför är helt okej att inte heller den som läser förstår. Men när det som avhandlas blir förstått av den tilltalade använder man berättelsens språk. Det är knappast nödvändigt att poängtera vilket språk samtalet förs på om det inte har någon direkt betydelse för berättelsen.
#4 Bra poäng, håller absolut med!
Just nu läser jag en bok på engelska där huvudpersonerna talar franska. Dialogerna är givetvis skrivna på engelska men ibland flikas något franskt ord in med kursiv stil, till exempel:
'I'm so sorry, mon petit', I whispered, 'but this is really the only way'.
Jag tycker det är lite effektfullt vid väl valda tillfällen. I de här fallen handlar det bara om enstaka ord/fraser som är såpass vanliga att man antingen redan förstår betydelsen av dem, eller som man förstår av sammanhanget. Och givetvis ska orden fylla någon sorts praktiskt eller stilistisk funktion, inte bara vara inslängda för sakens skull.
Starta ny diskussion
