Jag tycker att det är en superdålig idé. Jag tror egentligen inte att någon särskild motivering behövs. Jag har aldrig brytt mig om det där med priser och sådant, utan när jag läser en bok, handlar det mest om att den fångar mitt intresse av något skäl, som inte är att den har vunnit pris.

Sedan har det väl ändå någon gång hänt att en utnämning har fått mig att titta på en bok, som jag sedan har sugits in i - men oftare har det nog inträffat att en bok eller författare kan ha fått fina utmärkelser, men visat sig ointressant redan från första kapitlet. När jag ser tillbaka på mitt bokläsande ser jag att redan som liten läste jag ganska mycket av just kvinnor, Astrid Lindgren och Selma Lagerlöf till exempel. Jag träffade Astrid som liten, när jag var med i Vår Teater, som drevs av Elsa Olenius. När vi hade genrep satt "tant Astrid" i salongen.

Men det där med litteraturpriser tar jag mycket lätt på. Visserligen började jag läsa John Steinbeck när han fick nobelpris, men det var inte för prisets skull jag läste alla hans böcker. Jag har ju inte heller läst Laxness, eller för den skull Hemingway, som är kanske den som allra mest har matchats för priset. Jag provade däremot att läsa Cien Años de Soledad, som jag tycker är en riktig skitbok. Den fick mig att inte ens öppna något annat som Gabriel García Márquez har skrivit.

Jo, litteraturpriserna hjälper nog författarna att sälja böcker, och att de som delar ut priser har slagsida mot att välja män, och att kanske män blir utgivna i större omfattning är ju ett problem som jag inte kan lösa genom att könskvotera min läsning. Däremot får det mig att med väl motiverad skepsis strunta i vilka priser någon viss författare kan ha fått.

Och vilda hästar skulle inte kunna få mig att läsa Liza Marklund.

Om man vill göra något slags feministiskt ställningstagande gör man nog bättre i att bara läsa författare som skildrar kvinnor väl och mångsidigt.

#2 Intressant, men det kan rent hypotetiskt i så fall lika gärna bli manliga (eller för den delen kvinnliga) författare med krass kvinnosyn som gestaltar kvinnliga karaktärer utefter denna syn?

För att svara på huvudfrågan: Nja, jag tycker nog varken eller. Men väldigt intressant och viktigt att det tas upp. Det är en väldigt relevant diskussion. Litteraturen påverkar oss och vår syn på världen något enormt, tror jag. 

Vi kan förresten också behöva en sommar då vi bara läser verk av icke västerländska författare. Eller en där vi läser verk av författare med annan sexuell läggning än heterosexualitet… Vi skulle helt enkelt behöva bredda vår läsning.

Men givetvis är vita, västerländska, heterosexuella män överrepresenterade i litteraturen. Både som författare och karaktärer. Alla skulle må bra av att vidga sina litterära vyer och få en något mer realistisk Gestaltning av världen 🙂

Att läsa är att resa, kallas det. Och jag tror att alla människor skulle må bra av resa lite längre, så att säga.

#3: Är det sannolikt att personer med krass kvinnosyn skildrar kvinnor väl och mångsidigt? Är det inte mer sannolikt att personer med krass kvinnosyn skildrar kvinnor stereotypt och skissartat?

#4 Oj förlåt, jag måste ha läst helt fel i ditt förra inlägg! Jag läste nog "författare som skildrar kvinnor" bara, därav det konstiga svaret.