Jag skriver samma sak här som i Textilhantverk

Jag kan bara uttala mig om hur det fungerar i Röda Korset. Men det kan vara bra att veta som bakgrund till åsikter i frågan.

Om Mötesplats Kupan
Tanken var från början inte att det som kallas Mötesplats Kupan skulle bli i huvudsak butik. Det skulle vara en mötesplats för människor som kanske hade svårt att få kontakter annars, nyinflyttade, ensamma etc. Det skulle  också gå att lämna in gåvor till det katastroflager som då fanns i Halmstad. Från katastroflagret skickades kläder, skor, filtar, babypaket mm till de områden i världen dit Röda Korset i Geneve bad om det. Av material som skänktes satt flitiga  (för det mesta kvinnor) och stickade och sydde, dels till babypaket, men också andra handarbeten som kunde säljas.

Allt man samlade in kunde inte alltid tas emot till katastroflagret. Då började man med utökad försäljning på vissa mötesplatser. Så småningom växte detta mer och mer, dels på grund av att det fanns en efterfrågan på det. Då började också vissa mötesplatser ta emot prylar och möbler.
Numer finns inte katastroflagret kvar eftersom det finns en fungerande marknad i de flesta länder, och då väljer man att stödja den genom att handla på plats, vilket också är en form av hjälp.

Men nu är Kuporna inkörda som second-handbutiker och finns kvar som det. Jag vet inte om alla Kupor har anställda, en del små med lite öppet kanske klarar sig med frivilliga krafter.

Röda Korset i Sverige
Röda Korset har inte bara katastrofverksamhet i drabbade länder. Även i Sverige finns stort behov av insatser. De inkomster som fås från Kupan är en viktig grund för dessa verksamheter. Det kan vara allt från att stödja anhöriga som vårdar en sjuk partner, besöksverksamhet till ensamma, på häkten och fängelser, förvar för asylsökande, träning i svenska för invandrare mm mm. Man kan också lämna bidrag till speciella verksamheter som t ex ungdomsverksamheter som ligger i linje med Röda Korsets sju grundprinciper. Man lämnar dock aldrig bidrag till enskilda.

(Om Röda Korsets grundprinciper) http://www.redcross.se/om-oss/sa-har-arbetar-vi/grundprinciper/?resid=1404196431&q=grundprinciper&ilang=sv&hitnr=1&url=http%3a%2f%2fwww.redcross.se%2fom-oss%2fsa-har-arbetar-vi%2fgrundprinciper%2f&uaid=D9B02FBC1A74AD4200F3CDDC8610075A%3a31302E312E3131302E323430%3a5247270284757179267

Personal
De flesta som jobbar på Röda Korsets second handbutiker är frivilliga. Som jobbar gratis alltså. Även de som leder grupper av olika slag. Oftast är det kvinnor, men en även en del män, som är pensionerade eller deltidsarbetande, eller egna företagare som kan disponera sin tid själv. Ibland finns som frivilliga också s.k. medföljande vars partner fått en anställning i Sverige under en period. Många är väldigt engagerade och lägger verkligen ner hela sin själ i arbetet, speciellt inför marknader och basarer.
På 275 orter runtom i Sverige jobbar idag ca 10 000 frivilliga och 300 anställda på Mötesplats Kupan.

Men - Röda Korsets mötesplatser fyller också en annan viktig funktion i samhället. Nämligen för de som av en eller annan anledning hamnat utanför arbetslivet, vilket kan vara av många olika skäl. De kommer från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Frivården. Även vissa funktionshindrade kan hitta en meningsfull sysselsättning hos Röda Korset. Att då prata om utnyttja känns inte så juste. För många är det ett sätt att känna sig behövda och välkomna i samhället.
http://www.redcross.se/om-oss/lediga-jobb/praktik/sysselsattningsfas-fas-3/fragor-och-svar-om-sysselsattningsfas-fas-3/

Social funktion
Det som är viktigast på en mötesplats är att alla skall känna sig välkomna och uppskattade, såväl frivilliga som besökare. Att arbeta på Kupan är inte bara att sortera gåvor och sälja, det kan också bestå i ett engagerat samtal med någon som vill ha någon att prata med. Inte som proffs, utan bara som en medmänniska. Det kommer många som tycker att besöket på Kupan är dagens eller veckans höjdpunkt, för där är det ingen som stressar, utan där kan personalen stanna upp och lyssna, engagera sig och kanske hjälpa till med någon småsak.

Därför tycker jag att moms på den typen av försäljning Röda Korset bedriver inte är försvarbart. Det skulle rycka undan grunden för mycket av den sociala verksamhet som sker i ute i landet. Den märks kanske inte så mycket för gemene man, men för de som har glädje av den kanske det blir en katastrof.

Dessutom gör alla välgörenhetsbutiker en insats för miljön i och med att man tar emot så gott som allt som folk vill göra sig av med. Det är enklare att åka till en lokal någorlunda centralt än till en tipp eller återvinningscentral. På Kuporna sorterar man allt och det som ej bedöms kunna säljas (jodå, det kommer både trasigt och smutsigt) sorteras och körs till tippen eller till något av de företag som sysslar med återvinning.
Vad händer med allt detta om inte välgörenhetsbutikerna finns kvar?

Dessutom - det som säljs där har ju staten redan fått moms på en gång när det såldes som nytt. Hur många gånger kan man mjölka ur denna skatt? Konsekvent borde då all second hand-försäljning beskattas. Även idrottsföreningar, hembygdsföreningar, skolbasarer, Blocket och Tradera etc. Ja, jag ser att Skatteverket skiljer på såna som har öppet som liknande butikstider, samt någon anställd och tillfällighetsbasarer.
Men om man då jämför en idéell förening som bara har frivilliga och öppet tre dagar i veckan och en Kupan som har öppet fem dagar i veckan och en anställd, så  jobbar de annars på samma sätt, för samma syfte.
Varför skall olika beskattningsregler gälla? När dessutom Röda Korsets mötesplatser har denna sociala och humana funktion?