När jag skriver längre berättelser är det uteslutande i tredje person dåtid,  för det kommer mest naturligt för mig. Jag har försökt skriva första person men jag tröttnar alltid.

Däremot i lite noveller jag skrivit på senare tiden har jag varierat mig med lite nutid, för att testa. Oftast är det inte planerat utan när jag skrivit första stycket ser jag att det blivit nutid och håller mig till det. Men de berättelserna är ju max tio sidor, vilket gör det lättare för mig.

Anyway, vad som är lättaste tror jag är en personlig preferens. Jag har inget problem med att läsa olika tempus eller perspektiv, men jag har en tydlig preferens för vad jag vill skriva. Ta det du oftast faller in på och försök att vara konsekvent med det. ^^

Jag skriver överhuvudtaget i imperfekt eftersom det ofta är lättare att skriva som om det är återberättat. Det ger dessutom mer frihet att förflytta sig  mellan olika tidpunkter och platser i texten. Däremot vill jag nog rekommendera att undvika superlativ.

Alltså "Hon sprang så fort hon kunde" istället. Det låter bättre.

Som bästa råd jag kan ge är att försöka skriva tredje person på ett sådant sätt att han/hon/den/det kan bytas ut mot jag-form.

I dina exempel så fungerar inte det på ett bra sätt. "Jag springer det fortaste jag kan" (fortaste är inte ens ett ord…), "Jag sprang det fortaste jag kunde."
Det här är bättre meningar: "Jag springer så fort jag kan" och "Jag sprang så fort jag kunde."

Jag tror det du måste göra är att förflytta dig själv in i texten och ha i bakhuvudet hela tiden i vilken tempus du skriver.

Det är nog en bra idé! Tack 👋

Ja jag tyckte väl det själv att 'fortaste' lät redigt skumt när jag skrev det. haha

Jag utbildar mig till professionell skribent trots allt 😉

Vad vill du helst skriva? Allt möjligt eller? Romaner? 🌈

Målet är ett författarskap i fantasygenren. Jag har omkring 15 olika berättelser jag avser att skriva, några av dem är trilogier men de flesta är enskilda.

Min pågående roman är planerad till 20 kapitel och jag är på kapitel 13 så jag har inte jättelångt kvar.

Spännande!! 😃

För läsaren spelar det inte så stor roll i vilket tempus en berättelse är skriven, så länge man är konsekvent. Vet man med sig att man har en förmåga att växla tempus, så är det noggrann korrläsning som gäller. För egen del väljer man det som känns mest bekvämt att använda.