Drivkraft till att skriva
Hej
Vad har ni för drivkraft till att skriva?
För mig var att skriva Dikter en ventil förr, men nu när jag mår bättre har jag egentligen inte skrivit nått på flera år förutom några små för lekar och liknande men dom har alla varit "frampressade" och inte, vad som enligt mig är naturligt skrivna.
Skulle man kunna hitta en ny drivkraft kanske man skulle kunna börja skriva igen, för på ett sätt saknar jag det.
en text från förr
Som en fångad sol
som en fångad sol, invävd i mörker ett vanligt yttre som någonting döljer som en ton som kommer från en stum mans mun känner man sig ibland, ibland dum som en låga som inte ger värme eller lyser en själ som sitter ensam där ute och fryser som en fågel fångad i en bur av hat där hårda ord och blickar är vardagsmat när ett hjärta möter ett hjärta av is även om man vant sig på sätt å vis kan det förstöras få ärr för livet förlorar modet att ta det stora klivet in i friheten, med en del som är död en låga som slocknar, ingen som hör ens nöd som en fångad sol, invävd i mörker ett vanligt yttre som något döljer
Nu
_ Nattsol värmer ej
Men värmer gör dock mitt te
Ack en droppe kvar_
Som ni ser är det lite annorlunda utan drivkraft. Så ge tips om vad ni har för drivkraft och hur man kan skaffa sig en igen
l'm back
Ja, det är sant att mycket skapas ur lidande och det är i tunga perioder man har större behov av att skriva av sig. Skrivandet är i sig en slags verklighetsflykt.
Men om du längtar efter att uttrycka dig och vill göra det genom att skriva, så finns det så mycket elände och orättvisor i världen och även mycket gott och positivt att hitta inspiration i.
Annars kan du alltid tänka tillbaka på orättvisor och hemskheter i ditt eget liv och skriva om dem nu när du fått distans till det, kan bli en helt annan intressant vinkling.
Härlig dikt, du är duktig på att rimma! Det är svårt att rimma och samtidigt inte bli fånig, du har lyckats skriva något gripande trots rimmandet.
Och var glad för att du tagit dig ur det där mörka:-) även om det inverkar negativt på kreativiteten!
Jag har något jag vill förmedla, det är därför jag skriver. Antingen en känsla, en handling, en tanke, osv. Jag skriver för att dela med mig i 9 fall av 10.
"Creature of the Night, The One Many Children Talk About-"
Jag tror att en av hemligheterna till att behålla drivkraften eller kanske snarare skrivlusten är att inte sluta skriva bara för att den svåra tiden tagit slut. Det kan vara övergångsperioder när allt man skriver bara blir skräp men det är viktigt att tillåta sig själv att inte alltid vara på topp skrivarmässigt heller.
För egen del trodde jag att mitt skrivande skulle upphöra när jag slutade med mina försök till poesi. Och kanske var det så i några år. Men sen dyker det upp en liten gnista av inspiration och fångar man den ser man snart nästa, och nästa, och nästa och … till slut står man där med fler idéer än man har tid att genomföra.
Det jag menar är att du kanske ska vara öppen för att skriva annat än det du brukar. Om du skriver de i din mening bästa dikterna när du mår dåligt så "passa på" att skriva poesin vid de tillfällena (missförstå mig rätt när jag i så fall hoppas att det inte ska behöva fler Dikter för din del). Men när du mår bättre så kan du ge dig på noveller eller vad som helst! Testa dig fram.
Jag ser den andra dikten som väldigt stark, kanske främst för att den är så överskådlig. Det är inte fel att skriva kort. Jag tycker däremot att den har ett ord för mycket, som stör min rytm, och som inte behövs, det lilla "dock". Men om man läser högt kan man intonera på ett sätt som får det att passa in.
Den påminner mig om haiku, och jag tycker inte att den står den första efter, men de beskriver helt olika känslolägen.
Och nu ska jag ta mig en kopp te.
Starta ny diskussion
