Idag har jag gjort något som jag ville göra i äldre tonåren.

Idag har jag skickat in manus till Förlag för en prosalyrik-diktsamling.

Jag tänker att chansen att bli antagen förmodligen är minimal. Men en minimal chans är ändå större än om man inte ens försöker.

Helst vill jag att ett Förlag ger ut den, för jag skulle se förlaget som en slags kvalitetsstämpel. Man kan alltid självpublicera som ett senare alternativ.