Personligen blir jag inte rädd. Har lite svårt att sätta fingret på vad det är som stör mig men jag ska försöka.

"En stor smäll" hade nog varit bättre beskrivet med ljudet av smällen - t.ex. PANG. Annars låter det så ironiskt på något vis, i mitt huvud.

"Skulle precis somna in" - ta bort "börja". Väldigt många meningar som börjar med "jag". "Uppför" är ett ord. Jag tror inte att "drastiskt" är ordet du vill använda här, det låter väldigt konstigt och jag förstår inte vad du menar. Gick personen in snabbt eller liksom dramatiskt / överdrivet eller hur menar du? "Puts väck" kan jag inte ta seriöst. 

"I panik vände jag mig om" - det är bra men kanske lite tidigt att få panik, dottern skulle ju kunna vara på toa och dörren slog igen av korsdraget t.ex. Och om huvudpersonen nu är rädd att något har hänt vid / genom fönstret verkar det konstigt att bara ignorera det för att källardörren är öppen, eller är det bara jag? "Det ända ljuset" - tror rätt stavning här är "enda" men är inte säker. Varför skriker huvudpersonen, varför är huvudpersonen så rädd? Jag känner ingen rädsla hittills, jag förstår inte varför personen är rädd.

*PANG* - dörren slogs igen, inte "stängdes". Varför tror personen att hen ska dö? Okej att bli rädd, det hade jag också blivit, men det är för överdrivet. Dörren låstes ju inte ens, personen kunde ju öppna den.

"Abnormalt utseende" tror jag är rätt stavning (men inte säker). Jag vet inte om akromegali är något folk vanligtvis känner till, kanske behövs en förklaring. T.ex. "lida av akromegali med sin enorma panna, långa armar och stora händer".

Jag tycker att "hjärtat slog (för) fort" eller "dubbelslag" eller "hoppade över ett slag" eller liknande låter bättre än "190".

Hoppas detta är till någon hjälp för dig! Du är duktig på att skriva, det märks 👍

Tack så mycket för hjälpen! :)

Jag är 18 år och detta är den första novellen jag  har skrivit (Om vi bortser från skolan) så vet inte om du var ironisk på slutet men tack ändå!

#2 Nej, jag var absolut inte ironisk! Jag tycker ärligt att det verkade som att du skrivit mycket tidigare men kanske i en annan genre. Oavsett, bra jobbat! Jag hjälper dig gärna mer om du skulle vilja det, med att läsa igenom texter eller så 🙂

Din text kan bli bättre om du jobbar mer med Gestaltning, dvs att du ger ledtrådar till varför personer känner som de gör. 

Ett tips för att göra en text mer levande är att använda olika sinnesintryck.  Olika personer reagerar olika starkt på olika sinnesintryck och en duktig författare är ofta duktig på att väva in flera sinnesintryck i en text.  

Du kan beskriva hur något ser ut för att få med synintryck, men var försikt med allmäna adjektiv av typen stor, hemsk, liten och vacker eftersom det finns så mycket som kan vara stort, hemskt, litet eller vacker. En hund kan vara stor. En sjö kan vara stor. En blomma kan vara vacker. En keramikskål kan vara vacker. 

Hörselintryck handlar om olika ljud som hörs, men också Dialog, där folk pratar med varandra. Lukt, känsel och smak kan vara lite svårare att få med, men är användbara vid de tillfällen de passar in. Man kan även försöka få in det omedvetna, sjätte sinnet.

Ett sätt för att få läsaren engagerad i personerna i din berättelse är att låta läsaren lära känna dem genom deras handlingar. Istället för att låta mamman somna kan du tex låta henne pyssla med Alvas saker i första stycket av din berättelse. Hon kanske plockar undan på övervåningen och de olika sakerna ger upphov till olika känslor, allt från "varför ska den där ungen alltid stöka ner" till "åh, vilken fin teckning av en häst, den måste vi rama in och spara". Mamman kanske viker tvätt och dotterns klänning får henne att tänka på något eller tömmer chipsskålen på de sista chipsen och får dåligt samvete över det.

Föreställ dig mamman i huset och försök skapa en liten scen med ledtrådar där läsaren kan föreställa sig hur gammal Alva är, hur mamman känner sig och hur relationen mellan mamman och dottern är.  

Fortsätt att jobba genom texten på det sättet. Antyd känslor, utan att skriva dem rakt ut och försök väva in olika sinnesintryck. Se händelseförloppet som en film om du är hjälpt av att tänka på det sättet. Gå in i ditt rum och låtsas att du letar efter ett försvunnet barn. Vad gör du? Hur känns det? Kan du beskriva det på något sätt så läsaren förstår att du är rädd, utan att du skriver "jag är livrädd".  Testa att skriva i tredje person istället för jag-form om du känner dig mer bekväm med det.

#5 

Himla mycket information att ta in och tänka på men visst, tack för tipsen.

Ja, under dagen idag har jag tänkt på om man kanske ska försöka skriva i 3:e person istället. Kan kanske vara lättare att beskriva och förstå personen/personerna då….

Är du bra på engelska så gå in på Youtube och kolla igenom "Ellen Brock" s videor. Sök även författartips på google. Finns massor med information om att skriva bra.