# berättelse i brevform Author: Annisangel Bästa herr Majestät! Jag vill nu göra er uppmärksam på ett skeende som tyvärr är alltför förekommande i dessa tider. Idag satt jag i mitt kök hemma på gården och kurade skymning när jag observerade en flicka komma gående på vägen upp mot huset. Hon hade inte några skor på fötterna, trots att det var kallt, säkert -15 grader. Hon såg ensam och ledsen ut och det är inte undra på. Hennes klädsel tydde på stor fattigdom och hon var så mager stackarn! Hon gick in i min ladugård och jag kände att jag inte ville köra ut henne därifrån för bara en fånig smittas skull. Jag tror inte mina kor kan smittas av denna farsot som råder i vårt land. Om hon väljer att kura ihop sig med gamla Svea kossan min, så kan hon få göra det. Ni har säkert hört om vad som händer, men jag vill gärna ge ord åt det som sker i mitt hjärtas vrår. Gumman min dog från mig i vintras i samma farsot som denna lilla tös har kan jag tänka... En fjäril följde min käraste sista tiden och satt på hennes kind innan hon dog. Mitt emellan två blåsor satt den lilla fina blå fjärilen. Gumman min såg med trötta ögon på mig och viskade: "Det kommer komma en liten tös gående snart, låt henne få värme och vila", inte visste jag då vad hon menade men nu står det klart. Snön ligger i djupa drivor utanför fönstret mitt, jag har inte någon lust att gå ut fast jag nog vill veta hur hon har det. Mina ben orkar inte lika mycket som förr om åren, så jag låter nog min lampa brinna här så hon känner att hon har någon mer i världen än en gammal skraltig ko... Minnen far förbi min vän när man kommit upp i åren och jag minns mina guldår uppe i Alaska när jag drabbades av samma guldfeber som min son och vi vaskade oss igenom stora tidsödande vattenmassor. Det var i April månad, året minns jag inte längre men vi hade fått ihop så pass mycket guld att vi kunde köpa oss kaffe... Vad vi njöt av denna nymodigheten som vi kunde mala och det luktade så gott! Nu lyser det i ladugården, det har nog gjort det en stund så jag ska nog gå ut och se hur hon har det lilltösen... Jag ska bara samla ihop det huset förmår, det är nu inte så mycket sen husan gav sig av, men något har jag nog i skåpen! Tack för att ni ville ta tid att läsa en gammal mans tankar om vad som ligger nära om hjärtat. Om Gud vill lever jag imorgon, annars tar jag farväl av er nu och kommer tillbaka till världen som en älva!! Vänligen M. Sträng ## Comment 1 Author: parsley Intresseväckande. ## Comment 2 Author: Annisangel #1 Tack!![Skrattande](http://skrivlust.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") Jag går en skrivarkurs och det var till uppgift att vi skulle skriva berättelser i brevform med olika ord som skulle vara med! Orden var; Fjäril, Vilja, Guldfeber, April, Kaffe och Älva