# Snälla ,läs ..Skriver jag verkligen så dåligt ?:O Author: EmmaRJV **BETALD** _ kapitel 1 .Varför just jag? _ Jag sitter på den brunmålade fönsterbrädan ,och tankarna bara snurrar runt,runt och runt i mitt huvud. Jag stirrar ner längs dom mörka gatorna . Min blick fastnar i en mörk smal gång genom två höghus .Jag ryser och jag börjar fundera på hur läskigt det skulle vara att inte ha någonstans att bo ,jag känner hur vinden kryper in genom dom smala springorna i fönsterkarmen. Det skulle vara väldigt kallt att bo där ute. Plötsligt sköljer en känsla av ensamhet genom kroppen .Är jag verkligen ensam? vem är jag ? Jag slår undan tankarna och jag blir plötsligt rädd för mig själv.Jag blundar och jag hör hur bilar åker förbi,eller hur folk kommer och går ...Mina ögon är på väg att slockna helt men jag blir klarvaken när jag hör ytterdörren slås upp. Jag funderar på om jag vågar ta mig fram till hallen för att se vem som kom. Om det är min syster vill jag bara sjunka genom jorden. Hon är alltid ute och dricker på kvällarna och kommer därför alltid hem stup full. Det är otäckt att se människor bli så annorlunda och konstiga av att dricka. Det finns något både jag,syster och pappa saknar i livet ,det är en vuxen kvinna.Någon som lagar mat,som städar och som tar ansvar. När jag föddes dog min egen mamma och sen dess har jag aldrig haft en vuxen kvinna i mitt liv. Kanske en kort period då min far träffade någon tjej. Men det tog slut efter ett halvår. Varför vet jag inte ,men jag minns henne svagt.Jag hör steg närma sig och jag vågar inte titta.Tänk om det inte är min syster ,tänk om det inte är pappa min heller. Vem är det då!?.Jag känner hur räddslan plågar mig.Jag blundar och hoppas att det snart ska höras en välbekant röst från hallen .Stegen kommer närmare och jag försöker blunda hårdare. \-Var kan han vara ,hör jag en röst viska . Jag kollar mig runt efter ett gömmställe och med ren reflex tassar jag i väg mot garderoben som står i vardagsrummet. Jag skjuter upp dörrarna försiktigt och kliver in .Jag drar igen dom efter mig .Och precis när jag stängt ser jag dom komma in i vardagsrummet genom en liten glipa i garderobs dörren. Två män går runt i vardagsrummet och det känns som allt bara är en dröm. En hemsk mardröm som jag snart vaknar upp i från. Männen går omkring i lägenheten och det tar cirka 30 minuter innan dom lämnar lägenheten. Jag kliver ut ur garderoben och känner hur magen kurrar. Innan jag börjar dra mig mot köket ,lyssnar jag noga efter ljud. Så fort jag försäkrat mig om att det inte finns någon annan en jag själv i lägenheten smiter jag ut till hallen och låser dörren.När jag låst dörren smiter jag ut i köket och brer mig en macka som jag sedan slänger i mig på bara några tuggor. Jag känner hur räddslan stiger inom mig.Tänk om männen forsätter leta efter mig...När jag ätit klart går jag in i mitt rum och kollar ut genom fönstret ,men det går knappast att se något det enda jag ser ärbara min egenspegelbild .Mittbruna hår spretar sig åt alla håll och kanter .Och mina mörka bruna ögon lyser av mod,ensamhet och kärlek. Jag är inte den sortens människa som retas, slåss och håller på med dumheter. Jag är sjävla motsattsen. Hela tiden försöker jag att inte tänka på männen som plötsligt dykt upp i lägenheten,och antagligen letat efter mig. Jag tänker inte mer på männen och jag somnar framför teven på kvällen. Nästa dag vaknar jag av väckarklockan som ringer bakom vardagsrumsväggen där mitt rum ligger. Jag sätter mig upp i soffan och gnuggar mina ögon, jag drar på mig ett par mörkblåa jeans ,och en vit t-shirt .Jag behöver bara gå upp en kvart innan jag går till skolan,eftersom jag aldrig äter frukost på morgonen jag har inte någon stor matlust när jag precis vaknat. Jag borstar tänderna drar en svart mössa över min morgonfrilla och sedan hasar jag i fötterna i mina skor och släcker lamporna i lägenheten och öppnar ytterdörren och stänger den .Jag stoppar i nyckeln i dörren och vrider om .Sedan små springar jag ner för dom smutsiga trapporna .När jag ser skolan ,suckar jag och jag känner mig liten och ynklig. skriver jag verkligen så dåligt ,dock är jag juh bara 13 år kanske inte så intressant attt läsa då ? ## Comment 1 Author: EmmaRJV ändrade texten eftersom det kändes jobbigt att läsa den andra texten ## Comment 2 Author: Flirr Spännande berättelse! vill gärna läsa fortsättningen :). Men det blir lite rörigt när du skapar en helt ny tråd för varje ny del. ## Comment 3 Author: EmmaRJV okej ,jo jag tänkte fortsätta här ,men detär det att jag ändrade texten eftersom det kändes som den andra var jobbig att läsa ;) men jag ska fortsätta skriv här ## Comment 4 Author: parsley Varför tycker du att du skriver dåligt? Att lära sig skriva gör man genom övning, genom att skriva och läsa vad andra skrivit. Man kan inte rida första gången man sätter sig på en häst. Ska man ägna sig åt stavhoppning eller springa maraton så behöver man träna en hel del. ## Comment 5 Author: emsems Du skriver inte alls dåligt. Däremot ramlar det ibland lite småfel, så som att punkterna inte ligger direkt efter ordet, men det är ju enkelt att fixa till. Kämpa vidare, du är verkligen inte dålig på att skriva! =) ## Comment 6 Author: EmmaRJV tack alla :)! har tänkt på det där men punkterna och bättrat mig också ;) ## Comment 7 Author: EmmaRJV tråden kan låsas eller tas bort ## Comment 8 Author: siddelina Hej  Emma! Tack för spännande läsning! Du skriver bra och det kan bara bli bättre, fortsätt att skriva och öva!