# "och en trasig servett" Author: [Borttaget] jag vill inte sova jag vill att vi ska springa över daggvåta sommarängar och plocka smultron på strån att äta på en rödrutig filt i solskenet jag vill inte sova jag vill vara ute i natten i en stad som lyser av tusentals lampor med ljud från människor som inte sover avgaser bilar och neonlampor som aldrig slutar lysa och man ser inte stjärnorna för allt ljus bländar en och jag vill springa längs gatorna hand i hand och vi kan ta taxi hem en dimmig morgon jag vill inte sova för jag vill inte vara ensam utan någon som håller sina armar om mig med läpparna mot mitt hår jag vill inte sova för jag är rädd för att vakna mitt i natten ensam med svettiga lakan utan någon utan dig jag minns när det var vi då var jag aldrig rädd för att sova jag vill inte sova och jag vill inte ligga vaken skriva om brustna hjärtan och vilda sommarnätter på en trasig servett.   kommentera gärna x) obs: bild fotad och redigerad av mig, copyright. ## Comment 1 Author: [Borttaget] Wow, jättebra skrivet! Jag fastnade verkligen för den. ## Comment 2 Author: [Borttaget] tack! :D här är en till: **men i februari kommer du tillbaka, visst?** är det inte så att man glömmer alltid varandra till slut? i alla fall har jag hört det någon gång men jag kommer aldrig att glömma den där sista septembernatten den bränner fortfarande genom mina tankar krampaktigt och den svarta stjärnhimlen rasade ner den där natten och på ett ögonblick var allt söndertrasat allt det som vi kämpat för, i alla fall jag men jag sa trevande fast jag redan kände hur du tog mitt hjärta och försvann _men i februari kommer du tillbaka, eller hur? med snö på ögonfransarna och lycka_ och jag visste redan där i den frusna septembernatten att orden som lämnade din mun mjuka som våra jordgubbar vi åt i maj - kommer du ihåg? inte betydde någonting fast du sa _att visst kommer jag tillbaka och lagar våra hjärtan_ men både du och jag vet att det aldrig kommer att hända (och det växer inga rosor på asfalten.) ## Comment 3 Author: [Borttaget] Jag är jätteimponerad av ditt skrivande, det griper verkligen tag i en :) ## Comment 4 Author: [Borttaget] tack så jättemycket, jag blir superglad :D ## Comment 5 Author: [Borttaget] jag fortsätter lägga upp texter här så jag inte spammar hela forumet med nya trådar :P den här texten är en skoluppgift där man skulle göra om ett valfritt textstycke ur en bok och göra om till en dikt. jag har inte lämnat in den ännu så nu måste ni kommentera på med kritik och tips så att den blir riktigt bra XD **jag skulle vilja berätta, men Tystnaden har tagit mina ord** och jag blir bara mer och mer genomskinlig, för det är som om alla ser rakt igenom mig och det är som att mitt hjärta också blivit genomskinligt och trasigt eller kanske sotsvart och skrumpnat som det svarta strecket i min panna sen dagen innan i förrgår _jag vet inte, jag har svårt att tänka för drömmarna gör mig snurrig_ för jag vill inte gå runt som ett spöke som ingen ser som en levande död och jag känner att minnena tränger sig på, fast jag varnar _det gör ont_ minnena om hur det var innan när jag fortfarande hade färg och inte var som ett gammalt fotografi, svartvitt och med trasiga kanter det känns som att mina läppar har klistrats ihop och tungan stelnat, som om stämbanden inte längre kan bilda ord eller som om någon har låst min mun och kastat nyckeln in i en dimmig värld bland molnen, för högt upp för att nå och det känns som att mina ord har fastnat i magen de ligger där och skaver och jag undrar hur lång tid det tar innan det går hål och jag har mardrömmar med andetag som fastnar i strupen för tunga att andas i den mörka kalla jord som är mitt fängelse men jag orkar inte ännu en kylig morgon med tysta ögon och fastfrusna ord jag undrar hur länge till jag kan hålla ut utan någon att dela mina känslor med vilket gör dem _tusen gånger tyngre_ och hur jag länge jag kan hålla ut utan att dunka huvudet i en stenvägg och skrika tills halsen rostar sönder i natten och tills stjärnorna ramlar ner från sina fästen **(och man kan inte sätta tillbaka redan fallna stjärnor.)** här är stycket jag gjorde om: "Tess gled med pekfingret längs eldstadens sotsvarta överkant. Sedan drog hon samma finger över Kats panna så att det blev ett svart streck. /.../ Det svarta strecket betydde Tystnad. Ingen talade med Kat. Hon talade inte med någon. /.../ Kat höll ut i nästan två veckor. Men det var som om hon blev mer och mer genomskinlig, som om hon inte längre riktigt var Kat. Hon drömde mardrömmar på nätterna. Hon drömde att hon var död och gick omkring som ett spöke som ingen kunde se. Ibland drömde hon att hon hade blivit begravd och jorden tryckte mot bröstet så att hon inte kunde andas. Sedan satte hon sig upp i sängen och kippade efter andan och flämtade och lyssnade till sitt eget hjärta som galopperade. Det kändes som om hon skulle börja skrika och dunka huvudet i väggen om ingen talade med henne. " sid: 44 - 46 ur boken "Silverhästen" av Lene Kaaberbol. ## Comment 6 Author: [Borttaget] **mitt hjärta har ett hål** och inte ens månen och hans stjärnor kunde värma mitt trasiga hjärta i den kalla novemberkvällen när luften var isande klar och hade färger av en ovädershimmel och varenda andetag var som en suckande ispust och kvällsmörkrets höstvind virvlade mitt hår rufsigt och trots att jag låg ner med armarna runt kroppen kunde den ändå komma åt mig och jag väntade, tills natten ljusnade och morgonsolen bröt genom molntäcket men inte ens då kunde solen och hans strålar värma mitt trasiga hjärta så jag låg kvar och väntade på någon som kunde laga mitt trasiga hjärta. ## Comment 7 Author: [Borttaget] 2 stycken lite kortare: **men jag vill inte falla nu okej? **springer i nattsvart mörker snubblar famlar faller smutsiga löv slingrade döda rötter som skrämmer är det någon idé att resa sig, någonsin igen? sammetslen månskenshimmel vargen tjuter dagen gryr reser sig upp igen får inte falla nu starkare än nånsin. **om kärleken till ett djur **det finns alltid där: lurvigt och lent rynkad nos, vädrar tassande mjuka trampdynor lilla barnet klappar ömt: vi är bästa vänner du och jag. ## Comment 8 Author: [Borttaget] jag fortsätter och lägger upp en till dikt fast ingen kommenterar, för jag har tråkigt, haha XD **men dom kanske passar bättre i en skål** jag skulle vilja stoppa mina känslor i en flaska av glas sluta till ordentligt och sedan gömma undan den högst uppe i ett skåp som ingen orkar öppna så fick den ligga där, samla damm och glömmas bort sådär som man gör med saker som man inte vill se, men inte slänga bort men, jag fattar ju inte att det är utan känslor som man blir som _känsligast_ ## Comment 9 Author: Beea Fint skrivet! :) ## Comment 10 Author: [Borttaget] tack! ## Comment 11 Author: [Borttaget] **och inte ens tusen ord kunde bli lika vackra** tre små ord och hela min värld vänds upp och ner tre små ord och min kropp fylls av rosa såpbubbelglitter _och när du pressar dina läppar mot mina gör du hela mig till en rosa såpbubbla_ tre små ord och du gör mig skör och lätt att krossa som en av dom där skålarna av glas som mamma var så rädd om då för hundra tider sedan tre små ord, och min värld är bara du tre små ord: _jag älskar dig_ och med din sammetslena nattröst kunde inte ens tusen ord bli lika vackra ## Comment 12 Author: [Borttaget] **jag ser en stjärna av kärlek på väg att falla** älskling, det känns som att dom där stunderna när vi bara liksom tycker om varandra är mycket mera sällan nu och jag frågar _varför?_ för jag vill så gärna känna dina fingrar som stryker undan min blekta lugg och din varma hand om min nacke en gång till men egentligen är jag ganska säker på att det beror på att jag älskar dig så mycket mer än du faktiskt älskar mig men eftersom jag verkligen älskar dig så blundar jag och stänger ute den där sanningen som alltid förstör den och det faktum att du faktiskt glömde bort min födelsedag ## Comment 13 Author: Beea Den där sista var otroligt berörande! ## Comment 14 Author: [Borttaget] **om jag var en poet _(så skulle jag skriva ner mina tankar)_** jag är ingen jävla marionettdocka som du kan styra och slita i hur som helst men du vet: _jag är inte gjord av stål_ jag är ingen speldosa, som du kan vrida upp och sedan spelar jag exakt den melodi du vill men du vet: _jag dansar bara till min egen musik_ jag trodde att du på en stjärnbeströdd himmel var den stjärna som lyste allra klarast men egentligen så var du bara den där i utkanten som blinkar lite svagt, på väg att slockna precis som ett visset löv som faller från sin gren om hösten jag trodde att jag behövde dig, såsom poeten behöver poesi, men du vet: _jag kan stå på egna ben nu_ jag liknar nog egentligen mer en porslinsdocka: känslig, men fri att välja min egen väg _dimvarelse_ ## Comment 15 Author: Beea Den där sista var väldigt fin och tänkvärd! :D ## Comment 16 Author: [Borttaget] **så junisolar blev till månar i alla fall** under junisolen stod vi (du&jag) och såg hur solen byggde sina rödgula månar i ett nät av virvlande ljuspunkter utan slut och början. och jag har ett gömställe - så där som småbarn brukar ha uppe i skogen dit man kan gå om man vill vara ensam utan sig själv det är ett hemligt gömställe men om du vill så kan du få komma dit och så kan vi vara hemliga tillsammans och så är stenen i rullning och mitt gömställe kommer inte vara hemligt längre utan redan dagen efter imorgon kommer du stå och skratta mot någon som har ett äckligt jävla leende i ansiktet som inte är mitt men då finns mitt hemliga gömställe som inte alls är hemligt något mera, och där har jag byggt en egen trasslig sagovärld som bara är mej men utan några onda sagotroll för såna finns det redan alldeles för många i det liv som är på riktigt. ## Comment 17 Author: [Borttaget] **bara mina årstider** mina årstider skulle _bara_ vara mintkarameller i glasburk under en filt i höstregnet, varm choklad i snögrottevärldar och hallonbåtar, bara fötter under körsbärsblom med våren virvlande i håret och spring över sommaräng i morgonsolen med tunn klänning dansande fritt kring bruna ben i mitt universum. ## Comment 18 Author: cirrun 'Junisolar' tyckte jag om för att den visar så tydligt hur en tonårs tjej har redan fått uppleva livets svårigheter och människornas falskhet. MVH cirrun ## Comment 19 Author: TrollTwix Du är fantastiskt duktig! Jag tycker verkligen om dina dikter! Va som än händer, forsätt att skriva! Lycka till./ Linda ## Comment 20 Author: Lill-sass Du skriver jätte bra! Blir vädligt gripen av dina dikter :)  På bilden längst upp skriver du väääldigt likt min kompis :) Vad heter du? ^^ ## Comment 21 Author: [Borttaget] tack så jättemycket! :D lill-sass: jag heter tilde ## Comment 22 Author: [Borttaget] Imponerad! Tycker vekrligen om detta! ## Comment 23 Author: Lill-sass #21 Aha ;) Min kompis heter Louise x) Igen; Braa! :D