# Läsartest
Author: parsley

Vilken slags bokläsare är du?

[http://www.marcusbiblioteket.com/?p=6628](http://www.marcusbiblioteket.com/?p=6628)

## Comment 1
Author: Tzatze

Finsmakaren/Snobben blev jag.....😃

Stämmer inte alls, jag läser mest fackböcker eller nån roman som mamma stoppar i händerna på mig och eventeuellt viker upp första sidan på.

eller så väntar jag tills filmen kommer ut......och då kanske jag läser boken för och kolla om den stämde....

## Comment 2
Author: Inkanyezi

Det fanns egentligen väldigt få frågor som passade mej, och så har jag dåligt reda på vilka som har fått Nobelpris. De enda böcker jag har köpt medvetet efter att ett Nobelpris annonserats var i stort sett alla av John Steinbeck. Det var någon gång i början av sextiotalet. Av övriga nobelpristagare har jag i alla fall Cien Años de Soledad av Gabriel García Márquez och så köpte jag en gång Den gamle och Havet av Hemingway. Laxness har jag kvar att läsa...  
  
Men hur som helst hamnade jag också på Finsmakaren/Snobben.  
  
Och jag köper ju sällan böcker, utan lånar dem i stället på bibblan för det mesta. Eftersom jag brukar läsa ut en bok i ett sträck om jag fastnar i den, ser jag inte varför jag sedan skulle ställa den i hyllan för att samla damm. Och baksidestexten brukar jag ju titta på, men det som får mig att bestämma mig för att läsa en bok är nog första kapitlet, som jag i regel läser på biblioteket innan jag lånar den. Och några böcker har jag läst efter att ha lärt känna författarna personligen, medan jag ibland läser en bok bara för att få veta vad den handlar om, även om den kanske inte egentligen är särskilt attraktiv, som i debaklet mellan Felicia och hennes mamma.  
  
Cien Años de Soledad är en anomali i mitt bokläsande, eftersom jag fick den av en bekant med rekommendation att det var en "väldigt bra bok". Första gången jag försökte läsa den kom jag inte igenom mer än något tjugotal sidor, men jag lade undan den och tog upp den igen lite senare. Då tvingade jag mig att läsa ut den och undrade varför i jösse namn den författaren hade fått Nobelpriset. Sedan har jag, trots att den är otroligt trögläst, läst om den ett par gånger, senast i samband med en diskussion på nätet, där någon påstod att folk inte förstod vad den handlade om. Jag nämnde något om barnet som föddes med svans, och opponenten flikade genast i att jag hade fattat det. Jag fattar fortfarande ingenting, allra minst varför han fick Nobelpris. Kanske är den svenska översättningen bättre än originalet? Den står fortfarande i min bokhylla, som en obesvarad gåta. Jag fattar fortfarande inte varför García Márquez fick Nobelpris, men Paolo Coelho inte har fått det.  
  
Steinbeck älskade jag. Cannery Row var den första jag läste, nästa var The Pearl, och sedan Travels with Charley. The Pearl har jag läst om flera gånger, och den var skälet till att jag skaffade The Old Man and the Sea, för att se parallellerna. Innan hade jag sett filmen om den gamle och havet i skolan någon gång i början av sextiotalet. Av litteraturen som vi skulle läsa i modersmålsundervisningen läste jag bara Mälarpirater av Sigfrid Siwertz och Hemsöborna av Strindberg. Fritiof Nilsson Piratens böcker läste jag långt senare. När jag tittar tillbaka på det är det antagligen för att en nitisk modersmålslärare skulle ha oss att läsa Fröken Julie. Den var nog aldrig tänkt att läsas som en bok, det var ett teatermanuskript. Efter det tog jag det som att det som föreslogs därifrån var ointressant.  
  
Den enda bok som jag har inspirerats att läsa genom en film är Como Agua para Chocolate av Laura Esquivel.  
  
På senare år har jag inte läst särskilt många böcker. Mina verkligt bokslukande år var mellan omkring 1953 (då jag själv började gå till biblioteket utan att mamma var med) och omkring 1965, då jag började resa mycket mer och se mig om i världen och levde på att spela musik. Men fortfarande är det så att när jag fastnar i en bok, läser jag den från pärm till pärm. Ibland tar det hela natten och halva förmiddagen.