Jag kan erkänna att jag varken läst boken (Törnfåglarna) eller sett filmen, men jag har noterat titeln uttalas, både verbalt som i skrift så ofta, så jag nästan börjar tro att jag måst ha sett den. 🤔

Jag såg Törnfåglarna när den gick som TV-serie för evigheter sedan. Gillade den till en början, men sedan inte. (Kommer inte exakt ihåg varför)

Läste lite senare en bok av henne, Tim, och blev rätt äcklad.

#2 Hm. Kanske bra att jag inte sett/läst Törnfåglarna.

Vad jag har förstått, är den populär hos kvinnor. Kanske läge att starta en tråd, där det efterfrågas vad som uppfattas som kvinnlig, respektive manlig litteratur. Om denna skiljelinje finns?

Nä, akta dig för det 😉

Jag är väldigt kvinna annars, men gillar inte det som många anser vara kvinnolitteratur, eller chick lite för den delen. Men inte deckare, thrillers heller, vilket jag dock gjorde när jag var ung.
Men jag gillar att läsa böcker både om och av kvinnor. Liksom om och av män. Men jag tycker mer det är böcker om människor, skrivna av människor.

På tal om chick… En tjej ville ha tips på sitt bloggnamn. Det handlade om hästar, mat och inredning.

Mitt förslag, Chicbox, vart kanske inte så bra, nu så här eftertänksamt? (Fast chic har ju med mode att göra, å box å blogg är väl ett ställe att vara på.)

Oteande och Grubblande moi… ☺️

Ord ändrar ju hela tiden sin betydelse, så näää - det var nog inget lyckat namn idag.

Och varken inredning eller kläder behöver ha med mode att göra. Jag är väldigt intresserad av båda, men följer inte modet och gillar inte detta konforma sätt att klä sig och inreda.

Nu har ju faktiskt ordet mode nästan blivit en synonym för kläder, och det tycker jag är synd, för att för mig är det helt olika saker.

#2. Jag har också läst boken "Tim" och håller med dig den var äcklig just med den där smörgåsscenen. Antar att det var den du menade!
Jag läste nog den boken för 20-30 år sedan och kommer fortfarande ihåg det!🤮
Kommer håg också att jag läste någonstans att den boken hade blivit filmad och att det var Mel Gibson som spelade Tim. Har dock aldrig sett att de visat den i svensk tv.

Nä, jag tyckte hela upplägget var äckligt! Det var "gubbslem" fast åt andra hållet. Det var hennes egna fantasier det handlade om och hon såg nog inte hur obehagligt det såg ut. Hon måste ha varit väldigt frustrerad och kärlekskrank, men fattade nog inte hur hon blottade det för världen.
Tänk om en man skulle skriva en roman, typ Lolita, och Lolita dessutom skulle vara lätt förståndshandikappad. Vilket liv det skulle bli!

Och vaddå….skulle inte en medelålders kvinna kunna ha en ung, snygg partner utan att han är förståndshandikappad? Lite sjukt tyckte jag allt att det var.

Aha, du menade så! Nu är det ju så länge sedan jag läste den, så just det kommer jag inte ihåg så mycket av och dessutom så tänkte jag kanske inte i de banorna på den tiden. Hade jag läst den nu så hade jag nog reagerat på ett annat sätt!